Vandra med bönder och fattiga på Badstugatan, del 2 Kammakargatan – Handelshögskolan
Två bilder. Den ena den av Wallenbergarna stiftade Handelshögskolan – som kapitalismens högborg, byggd 1926 vid Sveavägen 65.
Den andra bilden på samma tomt i kvarteret Sandgropen. En nutida Karl Marx skulle från adressen kunna skriva Das Kapital 2.0. Tydligare än så kan knappast gapet mellan nya tidens kapitalism och och forna fattigsverige illustreras. Bilden: Lilla Badstugatan mellan Kungstensgatan och Markvardsgatan (idag T Rådmansgatan). Klicka till Stockholmskällan.
Marxinspirerade doktorander kan kasta en blick genom Handelshögskolans fönster mot Stadsbiblioteket. Bakom dammen leker dagisbarn framför en replik av den gamla gården i Observatorielunden.
Klicka till Fritiof Wikström Ur kvarteret Sankta Annas äldre byggnadshistoria:
Första stoppet: korsningen Tegnérgatan
Hette tidigare Trebackarlånggatan efter stigningen upp mot Barnhuskvarnen.
Namnet Tegnér föll bättre i smaken under nationella vurmen sent 1800-talet, då gatan bytte namn från Trebackarlånggatan. ”Om den åtminstone fick heta Trestegnérgatan” skrev Dramatenaktören Anders de Wahl.
Väderkvarnarna på Barnhusets Qvarntomt revs och kullen blev en park som fick heta Tegnérlunden. Borde hellre heta Strindbergslunden med tanke på Carl Eldhs monument. Och Strindbergsgatan eftersom författaren tillbringade sina sista år tre kvarter västerut, i Blå tornet vid Drottninggatan.
. Tillresande bönder tog gärna en sup stående vid disken på Förhandsgranska ändringarkrogen i korsningen Tegnérgatan / Stora Badstugatan.
”Inredningen torde hava varit typisk för det övriga halva tusentalet lokaler av samma slag. Rummet var så lågt i taket, att en vuxen lätt nådde dit med handen, och hela krogsalen hade 20—25 kvadratmeters golvyta. Golvet var bestrött med sand och enris, och i ena hörnet stod en låg disk och en skänkhylla med allehanda spritvaror. I rummet fanns 4—5 bord med plats för 4 personer vid varje. Mathållningen måtte hava varit mindre påkostande för krögarmor, ty det tilltugg, som gästerna använde till det flitigt inmundigade ölet och brännvinet, var nästan uteslutande kryddskorpor”. Ur Nils Selanders bok Två gamla Stockholmares anteckningar.
Se filmen från 1915 med början på Stora Badstugatan 23. Lägg märke till brevbärarna. Som vid 1800-talets sköttes av en privat gångpost som utgick från Stora Badhusgatan och över Hötorget gjorde en sväng runt Klara för att sedan dyka upp på Kammakargatan. De fortsatte på Badstugatan ner till Oxtorgsgatan och Norrmalm. Gubben Mallén och hans dräng kändes igen på kask, väska och kanske en lykta. För att uppmärksammas pinglade de i en bjällra.
Apoteksskylten för Leoparden sitter fortfarande på hörnan Tegnérgatan 16/Luntmakargatan. Men apoteket huserar sedan länge på Sveavägen 43 under namnet Kronan – granne med biografen Grand där familjen Palme såg Bröderna Mozart. Om Christer Pettersson också var där är oklart men hans knarkleverantör, Sigge Cedergren, hade en lägenhet på Tegnérgatan 16 – samma hus som på sin tid apoteket Markattan.
Detta var hemvana kvarter för Olof Palme. Socialdemokraternas högkvarter ligger på andra sidan Sveavägen sett från Grand. Från Rådmansgatans T-uppgång kunde han skymta Rucklet där han styrde som kårknutte. Han tog snabbt en jur kand på Juridikum nedanför Observatorielunden.
Där biografen ligger, på Badstugatan 21 / Sveavägen, startade Levin & Petersson en järnhandel. Den övertogs 1934 av Curt Sandberg. Efter rivningen 1978 flyttade Sandbergs järn till Kammakargatan.
Stopp Rådmansgatan / Stora Badstugatan
Rådmannen Nils Nils Emporagrius gav gatan sitt namn på 1600-talet. Längst österut fanns fram till 1968 ett kvinnofängelse. Åt väster slutade den vid Sabbatsberg. Lilla Badstugatan sträckte sig från Rådmansgatan norrut upp till Marvardsgatan. I kvarteret Sjökalven med Badstugatan 29-31 låg kåkslummen där bönderna övernattade med sina hästar mot att de handlade hos hökaren.
.Lilla Badsstugatan med kvarteren Sjökalven, Skogvagtaren och Dragonen försvann med Sveavägens breddning.
Bortanför låga lumpboden och Saltmätargatan syns trapporna mot Holländargatan med parken runt Schefflerska palatset, sedan 1924 disponerat av högskolan/universitetet för högtidligheter.
Strindberg skulle även känna igen Rucklet där Anckarström sägs ha bevistat före kungamordet. Bortanför byggnaderna där Tekniska Högskolan höll till före flytten till Östermalm.
T-entrén som makarna Palme passerade på väg till Grand ligger på ett ungefär på tomten bakom läderhandeln (till vänster i bild). Säljer gumman något från ett bord? Vedhandeln hade adress Stora Badhusgatan 27. En läderhandel fanns redan 1813 på hörnan. Bönderna behövde seldon. Vilka är männen i uniform bredvid konstapeln i pickelhuva?
Där T-nedgången och Seveneleven ligger kunde man vid förra sekelskiftet se en länga ruckel längs Lilla Badstugatan upp mot Kungsstengatan. Åt andra hållet, österut, kallades Rådmansgatan före 1860 Gåsgränd.
Pingstvännerna, då kallade Vännerna av helbrägdarörelse, höll på 1880-talet åtskilliga bönemöten på Badstugatan 62 B i hörnan till Rådmansgatan. I samma hus tvingade Stockholmssystemet firma Gummesson att realisera vinlagret. Sedan tog Systemet över lokalen.
Påhlmans Handelsinstitut (numera Medborgarskolan) flyttade in i kvarteret 1930, med adress Sveavägen 82-88.
Stora Badstugaten 31
Ur Anders Fogelströms Minns du den stad.
Många fotografier togs av de ruffiga träkåkar i bondkvarteret Stora Kronan mellan Badstugatorna. Till vänster efter Rådmansgatan såg man på Stora Badstugatan ett långt planket längs nummer 29 och 31 med en lumpbod närmast. Och på mitten en port in till gården där bönderna stallade hästarna och fick övernatta mot att de handlade i boden. Tidigare mornar var kappkörningen ner till de bästa platserna på Hötorget ett folknöje.
Nyfikna möttes av dofter från hästskit, stugrök, hö och allsköns avfall.
Om Stora Badstugatan skrev Per Anders Fogelström i “Stad i bild”: “Stora Badstugatan var en dofternas gata, där låg bryggerier, garverier, benmjölsfabriker, det ljunglöfska snusföretaget och det stora reinholdska bageriet. Stank steg också från det brädöverklädda avloppsdiket och från de många bondekvarterens stall och gödselstackar. Längs Stora Badstugatan tog sig bönderna från norr in till Hötorget och torghandeln där, och därför fanns många bondkvarter i denna trakt.”
Gården söderut mot Rådmansgatan och Lilla Badstugatan:
Fattigdom och fiffel satte sin prägel på kvarteret.
Breddade Sveavägen svalde halva kvarteret. Andra remsan med Lilla Badstugatan plussades till Våghalsen, kvarteret mellan Saltmätaregatan och Sveavägen.
Lilla Badstugatan
På nr 15, granne till huset på hörnan hade Frälsningsarmén fram till 1909 ett tvätteri för flickor och ”fallnA kvinnor”:
Före rivningen 1913 mötte en vandrare på Rådmansgatan en extrem misär uppåt Lilla Badstugatan. Än värre lukt var det på tidigt 1800-talet från svinstiorna bortåt Saltmätargatan och Observatoriebacken. Kvinnor från kvinnohus sågs mellan sig bära öppna dasstunnor ner till Klara sjö.
Kvarteret till vänster kallas Sandgropen efter åsens grus som fyllde träsken efter Badstugatan. Som här där påfyllningen når upp till fönstren. Läkaren J.L. Odelius tal i Vetenskapsakademien 1785: ”de låga kvarteren omkring Badstugu- och Luntmakaregatorna, de där nu genom gatornas upphöjning i regntider ofta sumphålor, borde med de nära belägna sandbergen fyllas till lika höjd med nu nämnda gator”.
Johan Elers skrev år1800,: ”Således finner man hus och kojor på denna trakten, så nedsunkne i jorden, att taken äro i lika läge med gatan, och hava, till tomtens hägnad, planket på taket.”
Arthur Hazelius ansåg att några lusthus på Lilla Badstugan 3-5 var så pittoreska att de flyttade till Skansen. Bagare Thulin hade konditori på adressen 1889.
Från Lilla Badstugatan sågs kåkarna rada sig efter Kungstensgatan upp mot Observatoriekullen:
I en butik såldes mjölk. Eller var ett vatten i kannorna, bättre än vad som fanns i brunnarna?
Samma misär på Lilla Badstugatan söderut, sett från Rensgatan. Observera sotaren.
Kvarteret mellan Lilla Badstugatan/ Saltmätargatan heter Större Sandtaget. Bilden från Lilla Badstugatan 1902 mot Marvardsgatan visar ur åsen gröps ut nedanför Observatoriet.
Korsningen Kungstensgatan
Bondkvarteren var sin tids motell. Viktualiehandlarens bod låg strategiskt (1891) på hörnan Stora Badstugatan 31 / Kungstengatan. Kaffe, socker, salt sill och kanske brännvin var det som köptes. Det mesta i färskvaruväg hade de hemma på gården. Tuggtobak och snus fanns i butiken bredvid och kanske köptes cigarrer om affärerna gått bra.
Badstugatan 31 västerut på Kungsstensgatan. Bostäder på våning 2 och bommar för att hissa till förråden högst upp. Lilla Badstugatan bakom affären.
Bakom planket gården till bondekvarteret Stora Kronan. Vid trapporna på andra sidan Saltmätargatan Stockholms högskolas första lokaler. Uppe vid Holländargatan Spökparken till vänster och till höger saliga kaféet Petissan vid uppfarten till Observatorielunden.
1889 revs bondkvarteret på Badstugatan 68 i hörnet mot Kungstensgatan. I stället byggdes en saluhall, kallad Sveahallen med tanke på den kommande Sveavägen.
I 44 stånd såldes fisk ock kött, grönsaker och allehanda livsmedel. Kallt vatten från källaren kylde varorna. Ljus från gaslyktor och de många fönstren kompleletterades med elektriska lampor. Kontrollanter bevakade hygienen. Tegelkomplexet, inte olikt Östermalmshallen, ersattes 1930 av ett funkisinspirerat kontorskomplex.
/ Av Ingemar Lindmark