Epilogen i Hjärtums kyrka

Av Ingemar Lindmark

Sakristian, före 1902 gravkor.

Sakristian, före 1901 gravkor.

Gustaf Macklean lämnade det jordiska 1804 och hustrun Eva Löwen följde efter 1813. De balsamerades och kistorna makades in i det trånga gravkoret intill kyrkan.

 

 

Den var 1782-1913 patronat, det vill säga att Ströms ägare tog socknens tionde och lite snålt finansierade verksamheten, prästtillsättning inräknat. Snålheten hade det goda med sig att kyrkan byggdes till i stället för som många andra fall rivas och ersättas med en så kallad Tegnérlada.

Fast 1901 renoverades kyrkan utan känsla för pietet. Ströms läktare, kyrkbänkarna och annat inkråm åkte ut. Gravkoret gjordes om till sakristia. Kistorna med sjutton Mackleans och Bennets grävdes ner utanför. Utom för Rutger Maclier, Gustafs far som efter Poltava var fånge i Sibirien. Hans täljstenssarkofag med kistan inuti sattes ovanpå massgraven.

Eva Löwen Ribbing fick en plats i koret bredvid sin man. Men hennes son Adolph Ribbing fick som protestant nöja sig med en okänd fattiggrav i Paris. Om han under vistelsen i Hjärtum deltog i gudstjänsterna vet man inte.

sarkofag

Rutger Macliers sarkofag. Foto Ingemar Lindmark.

Hjärtums historieskrivare Lars Manfred Svenungsson skriver i Hjärtum- Västerlanda Inlands Torpe Häradshistorik:

“På kyrkogården står alldeles utanför sakristian en stor stenkista av täljsten som före 1900 hade plats sin plats i gravkoret. Inom sig äger den en annan kista av en mackleansk familjemedlem, överste Rutger Macklean. Sarkofagen utmärker stället, där de före korets rivning i detsamma förvarade kistorna, som inneslöto balsamerade kvarlevor av släkterna Macklean (Macklier), Ribbing och Bennet till Ström, i en gemensam grav, som innehåller omkring aderton kistor, äro jordade. Alla dessa stodo förut sammanträngda i det trånga gravkoret …”

manfred

Hjärtums kyrka. Foto Ingemar Lindmark.

Det sägs att kyrkan byggdes på medeltiden som rastplats för pilgrimer på väg från Lödöse till Sankt Olafs grav i Nidaros. Dopfunten av kalksten är från 1200-talet. Efter 400 år förlängdes kyrkan västerut i etapper och fick omsider ett torn.

masshak1Från läktaren på norra långsidan (mitt emot eldstaden som nu ersatts av en port mot söder) kunde Eva Löwen och Gustaf Macklean blicka ut över församlingen. Längst fram satt de burgna bönderna. Säteriet disponerade sex bänkar för tjänstefolket. Prästen bar den guldbroderade mässhaken som Eva Löven skänkt till kyrkan. Honom hörde de från den praktfulla predikstolen från 1759, med Jesu födelse och dop.


Barnhemsbarnet från Hjärtum kalla krigets hjälte

predstol

Ljusstakarna på stolen är en gåva från föreståndarinnan Jenny Andersson, när hon pensionerades från ålderdomshemmet 1962.

Sommartid fick Jenny besök av sin gamla vän, operasångaren Carl Gustaf Svingel, som fostrats på barnhemmet inte långt från kyrkan. Den fyllde han till sista plats då han i sin ungdom bjöd på konserter. Somrarna tillbringade han i Hjärtum, bland annat med att måla sömmerskans hus nära kyrkan.

BrandtSvingel

Willy Brandt och Carl Gustaf Svingel vid Berlinmuren 1961.

 

Svingel var med sin vänskap till förbundskansler Willy Brandt och DDR-chefen Honeckers representanter en nyckelperson i det kalla krigets Tyskland, där han bidrog till att få ut 32 000 internerade från Östtyskland.

 

 

Svenska Berlinförsamlingens Haus Victoria, där Svingel hyste flyktingar. Och där västtyska topp-politiker höll hemliga möten.

 

 

Även om hjälpen var satt i fråga av svenska kyrkan i Berlin så backades Svingel upp av Lutherhjälpens ordförande Bo Giertz. Han brukade besöka biskopen i Göteborg under sina Hjärtumsresor.


1600-talet sitter i kyrkväggarna

Gustaf Macklean tyckte nog att altartavlan var skickligt snidad men väl mycket barock för tidens smak. Den var en gåva från hans farmor Eleonora Elisabet von Ascheberg, som hade ärvt säteriet från sin far, Rutger Ascheberg. Krigshjälten från trettioåriga kriget hann med att bli pappa till 25 barn, med samma hustru. Dessutom som Bohusläns guvernör etablera sig som landskapets störste jordägare vid sidan om paret Margareta Hvitfeldt / Tomas Dyre.

alttavla

Altartavla från tiden före 1740. Gustaf Mackleans syster bekostade förgyllningen. Halvt dolt bakom ljusen syns Mackleans vapensköld till vänster och Aschebergs (?) till höger. Grenljusstakarna tillverkades av berömde yxsmeden Johan Skog. Foto Ingemar Lindmark.

Dyre var tillsyningsman för familjen Måneskiöld på Ström. Han dejtade då Margareta på gården Skälebred i Grinneröd där hon var född. Paret fick se Bohuslän lida svårt under fejderna. Norges ståthållare Hannibal Sehested, som ägde Skälebred, lät trupperna bränna Lödöse och härjade i älvdalen – bland annat rasera slussen i Lilla Edet. Kriget har gått till historien som Hannibalsfejden 1644-1645.

I mars 1658 fick länsherren på Bohus, Ivers Krabbe, order att överlämna Bohus fästning till svenskarna – med följd att tyske fältmarskalken Ascheberg blev guvernör och ägare till Ström. Året innan hade Krabbe med drygt 2000 man medförande tunga kanoner tagit sig uppför morasen vid Hasteröd och besegrat en överlägsen svensk trupp på heden ovanför Hjärtums kyrka. Här har Krabbefejden gått till historien som slaget vid Hjärtums kyrka.

alttavlgamDen gamla altartavlan på kyrkans nordvägg är ett minne från norsktiden; det visar den danska texten under bilderna med Kristi uppståndelse, himmelsfärd och uppståndelse. Mer historiskt på församlingens webb.

vapenskold

Mackleans vapensköld till vänster, Coyets till höger.

 

 

Bröderna Gustaf och Rutger bytte från Macklier till Macklean när de introducerades som friherrar 1784. De skapade då vapenskölden som är uppsatt på kyrkväggen. Bredvid sitter släkten Coyets sköld efter deras mor Vilhelmina Eleonora Coyet. Efter henne ärvde bröderna var sitt gods i Skåne.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *