Följ Olof Henrik Larssons livsresa från Grundsund till Chicago och Jerusalem. Och som Hellgum i Selma Lagerlöfs Jerusalem.

Tuff barndom, begåvad, uppkäftig, besatt av idéer, kompromisslös. Olof Henrik Larssons karakteristik platsar med råge bland Bohusläns tvärviggar. När han föddes i Grundsund 1842 kunde väl pappa Lars Johansson och hans Kristina inte tro annat än han skulle bli sjöfolk precis som alla släktingarna på Skaftö. (Släktband Geni)

Grundsund 1870

Så blev det också, fram till tjugo års ålder. Han var känd som en skicklig fiskare och läste till sjöbefäl. Eget hus i Grundsund ärvt efter föräldrarna. De, i likhet med hans morfar och farfar, dog före femtioårsåldern. Huset som Olof byggde på Udden i Grundsund finns kvar. Enligt nuvarande ägare lyckades inte Olof värva Skaftöbor till Jerusalem. 

Det hårda livet för fiskarna tog sin tribut. Religionen var viktig för gemenskapen i fiskeläget, särskilt sedan allt fler schartauaner styrde med katekesen. Se C G Bernhardssons folklivsmålningar.

Olof Henrik Larsson

Välväxte Olof Henrik, duktig på sjön och kanske snart styrman – han hade kunnat bli en eftertraktad svärson. Om det inte hade varit för hans konstiga religiösa tankar besmittade med socialism. Därför förbjöd Hindrik Falk sin dotter Lovisa att gifta sig med honom. När så Olof Henrik kom ihop sig med kapellpredikanten blev han omöjlig i samhället.


Frälsningen

Han hoppade av studierna och jobbade ett tag på varv i Liverpool. 1869 bar det iväg till Boston i USA där han går på båtar längs östkusten, sista tiden som kapten. På däcket fick Olof Henrik en religiös uppenbarelse. Den nyfrälste gick i land och deltar Chicagos metodistkyrka.

Larsson gifter sig med Hulda men blir änkeman vid andra barnafödseln. Metodisterna överges och i stället bildar han han kyrka, The Swedish Evangelical Church. Det stora byggnaden på Madison street finansieras från hans fastighetsjobberi. Svenska hembiträden är populära i finare familjer. De faller för den karismatiske predikanten och skänker villigt av sin lön till kyrkan, vilket inte minst är välbehövligt under stora finanskrisen 1893.

En av kyrkbesökarna är smeddottern Johanna Mathilda Helgsten från Nås i Dalarna. De ingår äktenskap och hon far hem till Nås för att missionera, strax följd av Olof Henrik Larsson. Prästen och många andra tar strid mot hans predikningar. Men några öppnar sina dörrar för bönmöten och ansluter sig till Larssons lära, trots stenarna som kommer genom fönstren. Det blir inte bättre när han söker bota sitt sjuka barn med böner i stället för att kalla på läkare. Barnet dör men får inte en kyrklig begravning.

Anna Spafford

Åter i Chicago grips han av ett gudomligt budskap från norskättade änkan Anna Spafford. Hon och ett trettiotal medlemmar från American Colony i Jerusalem flyttar in hos Larsson. Verksamheten var på obestånd eftersom Jesu återkomst, som inväntades, 1881 inte infann sig. Tidslinje för kolonin.

Anna Spafford hade förlorat barnen i en fartygskatastrof. Hon skapade kolonin med maken Horatio, en chicagoadvokat inspirerad av de skotska pyramidologerna. De var i sin tur inspirerade av arkeologen Piazza Smyth, vars mått i en egyptisk pyramid togs som intäkt för jordens undergång.


Bönderna i Nås

1886 for 33 vuxna och ett antal barn från The Swedish Evangelical Church till Jerusalem. Med hantverk och välgörenhet stärkte de kolonin i det stora huset utanför muren, inte långt från Oljeberget dit man ofta gick.

Den gammalkristliga kommunismen innebar att Spafford tog hand om pengarna och Larsson detroniserades som ledare. Dock inte värre än att han efter ett par år skickades till Nås för att värva även denna församling. Spaffords judiske styvson Jacob drev på när de fem bönderna auktionerade sina gårdar.

Sommaren 1896 begav sig från Nås 15 vuxna och 22 barn till Jerusalem. Familjerna splittrades till en början och levde celibat. Livet var hårt i vad som kan liknas vid en tidig form av kibbutz. Malarian var ett gissel och många dog.

Mer om Ingemarspelen.


Förlorar allt utom tron

Vid sekelskiftet var 77 av de 133 inbyggarna svenskar. Ändå kallade man sig the American Colony. Svenskarnas pengar och arbetskraft satsades i hantverk och jordbruk men det var de affärsvana amerikanerna som styrde i byggkomplexet nära Damaskusporten. Mera om kolonin.

”Mittibland de vandrande såg Gabriel Hellgum, som gick där med sin hustru vid ena handen och sin vackra lilla dotter vid den an dra. ”Det är märkvärdigt med Hellgum” tänkte Gabriel, ”han har blivit mycket tillbakasatt, sedan vi har slutit oss till amerikanarna, och det kan ju inte vara annorlunda, när de är så framstående och har så stora gåvor att utlägga Guds ord. Jag skulle nog vilja veta vad han tänker om det, att inga människor flockar sig omkring honom på en sådan dag som denna. Men den, som är glad att få ha honom för sig själv, det är hustrun. Det syns på hennes hållning och sätt. Hon har aldrig i sitt liv varit så lycklig”.

Så berättar Selma Lagerlöf i romanen Jerusalem om Hellgum, som hon kallar Olof Henrik Larsson. Boken väckte uppståndelse både i Jerusalem och i Dalarna – trots att Nås och personer doldes bakom andra namn, som Gordon för fru Spafford. Lagerlöf ser ändå kolonin i en positiv dager. Stellan Arvidsson skriver i Lagerlöfbiografin att  den missförstådda författarinnan tog parti för gordonisterna där hon ”sympatiserar med det nyktra, livsdugliga, ometafysiska i deras religion”.

Olof Henrik Larsson. Oljeberget i bakgrunden.

Sina sista dagar var Olof Henrik Larsson ensam och bitter. Plåtslageriet där han tillverkade mjölkkannor och kastruller gav liten försörjning.  Han hittades död 1919, stående på knä framför en uppslagen bibel. Kanske i förtröstan att få möta den domedag han inte fick uppleva i detta livet.

Breven hem till Dalarna vittnar om den hårda tillvaron.


Kolonin sprängdes

”Svenskarna levde i armod, berövade sina besparingar, medan familjen Spafford kunde unna sig lyx och fina skolor”. Den bilden färgades av konflikten som sprängde kolonin efter Anna Spafford död 1923. Hennes dotter, gift Wester, dominerade fraktionen som stötte ut den svenskpräglade gruppen ledd av fotografen Lewis Larsson och hans maka Edith, dotter till Olof Henrik. Westers behöll huvudbyggnaden för ett hotell, American Colony Hotel, som fortfarande finns i släkten. Fler bilder.


Visa större karta

Lewis Larssons grupp övertog ett annex hundra meter bort. Där startade Ediths syster Huldah och henne man Ernest Beaumont ett gästhus.

Lewis Larsson gjorde sig känd som skicklig fotografOm man får tro bilderna levde många av svenskättlingarna ett bra liv trots konflikterna.

Lewis Larsson i fotolabbet

Lewis blev svensk konsul men sparkades för sin arabvänlighet 1947. Det var kort innan Folke Bernadotte av samma skäl mördades inte långt från hotellet. Hotellet är berömt för möten med internationella celebriteteter. Osloavtalet 1993 mellan israeler och araber rymmer en symbolik också för Stafford och Larsson, som verkade i den andan. Deras verksamhet, utan att missionera, var uppskattad av alla oavsett religion.

Läs boken Jerusalemfararna, berättat av Lars Lind, som var den siste som dog av utvandrarna från Nås. Om Dalakolonin och svårigheterna i Svensk tidskrift. Och i Svenska Dagbladet. Boken Grundsunds kapellföramling, författare Sven Gullman.

Comments are closed.