Qvinnokönets naturliga fallenhet att författa

/ Ingemar Lindmark
Nektar äro halfstuvna kyssar; Våldets tränga ej in i själen; Och de Lättas ljuflighet dufnar; Eos, Eos! Men alla dina; Lätta, stulna våldsamma kyssar; Voro mer än Gudarnas nektar.
.
Föremålet för Thomas Thoréns tonårsromans är Anna Britta af Dittmer, när han är informator på Rånnum utanför Vänersborg. Trots avspisningen blir hon sångmön Eos i den rousseauiska herdeidyllen – som en diktardröm besläktad med Birger Sjöbergs Frida i samma stad.
..
..
..
.
En tidsresa och Thomas Thorild hade kunna samtala med Emilie Flygare Carlén om kärlekens vedermödor och lycka. Det senare fann de båda först efter 35+.
.
Vem var den mystiska kvinnan i tjugoårsåldern i Thorilds ekipage som vännerna vinkat av vid Fittja bro? En inbiten ungkarl, nu landsförvisad med en polisbetjänt på kuskbocken. Några trodde sig veta att det var en uppasserska i en kaffestuga som Thorild gärna besökte.
.
De fyra årens landsförvisning var märklig för nu hade Thorild äntligen kommit på grön kvist efter alla dessa fattiga år då han tiggt efter anställning och pengar. Med en årlig pension på 400 riksdaler specie kunde han försörja en familj.
.
Visserligen var författaren i princip skeptisk till till äktenskapet som institution men skulle några år senare gifta sig med kvinnan när han etablerat sig som bibliotekarie och professor i Greifswald. Hon kallades sig då Gustava Steilich von Kowsky, dotter till en sörmländsk präst. Fast närmre sanningen var nog att hon var oäkta dotter en major Liivin i Göteborg. Paret Thorild levde lyckliga i Greifswald och fick två söner.
.
Den nyfunna kärleken bidrog kanske till att Thorild publicerade skriften Om Qvinnokönets naturliga höghet strax efter att paret anlänt till Köpenhamn. Läs boken . Manuset om kjortelträldommen under karlarnas långvariga och vettlösa välde skrev han redan 1789 och han kallas därför Sveriges förste feminist.
.
Thorild hade många åsikter i luften samtidigt och är inte alltid lätt att förstå. En virrpanna tyckte somliga, en visionär som förebådade framtiden enligt andra. Kvinnans naturliga höghet blev en kraft där kvinnor som skrev om kvinnor i böcker som lästes av kvinnor. På 1800-talet och faktiskt även idag.
.
..
..
Ellen Mattson ger i GT eftermälet: ”Särskilt blygsam var Thorild aldrig, han hör till kategorin litterära fyrverkeripjäser med kraft att lysa och brinna på hög höjd. Man kan skratta åt hans anspråksfullhet, och samtiden gjorde det också ibland, men man kan inte undgå att än idag påverkas av värmen i hans röst och styrkan i hans visioner. När vännerna beskriver honom – en ivrig man, överfull av liv, smidig och lätt som en hind, snabb i rörelserna och alltid med blicken riktad uppåt – blir det också en beskrivning av Thorilds inre människa, en ande av luft och eld som aldrig lät sig nedslås av motgångar”.
.
.
Mary Wollstonecraft

Mary Wollstonecraft

Att ifrågasätta kvinnans underordning låg i tiden. Mary Wollstonecraft gjorde sig till ikon för sena tiders feminister när hon 1792 utgav A Vindikation of the Rights of Woman.  (Läs boken). Boken fick ett kyligt mottagande för England var lika konservativt som när Thorild sökte sin lycka där. Idag hyllas de två som Englands och Sveriges första feminister.
..
..
..
..
.
I december 1792 publicerar Thorild skriften Om det allmänna förståndets frihet, som tas i beslag och författaren sätts i häkte. Samtidigt beger sig Wollstonecraft till ett Paris där Louis XVIs skalle knipsas i giljotinen. Några månader tidigare hade en maskerad Axel von Fersen i fängelset haft kontakt med sin älskade Marie Antoinette.
.
Dramatisk är också Mary Wollstonecrafts kärlekshistoria i revolutionens Paris. Hon får barn med den amerikanske diplomaten och affärsäventyraren Gilbert Imlay som inte är hågad för giftermål. För att återvinna Gilbert kärlek ger sig den engelska författarinnan 1795 ut på spaning i Skandinavien efter Imlays försvunna skepp lastat med silver. Succén Letter written in Denmark, Sweden and Norway blev en reseskildringarnas reseskildring där hon samtidigt gör en inre resa.
 Läs Wollstonecrafts väl formulerade brev som skildrar resan med postkärror mellan Göteborg och Svinesund. Både till och från Norge rastar hon på gästgiveriet i Kvistrum,  en mil söder om Thorilds Blåsupp.
..
..
..
..’
..
..
Där möts hon av den vackra gästgiverskan som charmade den den danske härföraren så till den grad att invasionen gick till historien som Teaterkriget.
.
.
Wollstonecraft målar upp allmogens armod i trakten runt Kvistrum. Fast då är Thorild etablerad som professor och bibliotekarie i Greifswald. Hellre en icke meriterad professor i Pommern är en hemvändande revolutionär i Stockholm resonerade regeringen. Henrik Linjensparre, Thorilds vedersakare, befann sig då också som detroniserad polisspanare i Pommern, där det fanns åtskilliga landsförvisade att kolla in. Han var sin tids Hans Holmér – med gemensamma meriter, som att ha utrett ett statschefsmord och även sparkats av regeringen för dålig samarbetsförmåga.
.
Gästade Wollstonecraft Rutger Smith i Strömstad? Ovisst, men i reseskildringen står:  ”I hastened back to the house of a merchant, the little sovereign of the place, because he was by far the richest, though not the mayor.Here we were most hospitably received, and introduced to a very fine and numerous family. ”..  Och är detta Emilie Flygare Carleé´ns äldsta syster: ”I agreed, and invited the eldest and prettiest of the girls to accompany us.  I invited her because I like to see a beautiful face animated by pleasure, and to have an opportunity of regarding the country, whilst the gentlemen were amusing themselves with her”.
.
Hemma i England visade sig Imlay hårdflörtad och efter ett nytt självmordsförsök träffade hon en ny man och dog 1797 när hon födde sin andra dotter. Denna Mary med efternamnet Shelley blev vid 20 års ålder världsberömd med romanen Frankenstein. Det går en blodröd tråd av gotisk skräckromantik från Shelley till Camilla Läckberg Och däremellan Emilie Flygare Carlén med Rosen på Tistelön och Selma Lagerlöfs Herr Arnes penningar i Solberga församling.
.
.
Emilie Flygare Carlén
Hon föddes i Strömstad 1807 några månader innan Thomas Thorild dog. Emilie var inte bara Sveriges mest lästa författare, hon var också stor på kontinenten. Se listan med översättningar .
.
Pappa Rutger Smith arbetade som sjökapten tills han gifte sig med rådmansdottern Margareta Stiegler från Uddevalla. De byggde upp ett köpmanshus i Strömstad där de fick 14 barn, med Emilie på sladden. Han var också redare och tog ofta med sig Emilie på resor med jakten Kulten längs bohuskusten, där flickan insöp berättelser och miljöer som senare gav liv till författarskapandet. Två exempel är Rosen på Tistelön och ett Köpmanshus i Skärgården, där sillsaltaren Johan Didriksson i Fiskebäckskil är en förebild för handelsman Moss. Se filmen.
.
..
Köpmanshuset lånar också drag från köpman Anders Gerles Gerlesborg vid Bottnafjorden, där Emilie sägs ha stått vid pulpet när hon skrev romanen. En annan havreexportör, Emilies släkting Frans Smiths med handel vid Gläborg nära Färlevfjorden, tros också ha lämnat bidrag till boken. Socknarna Bottna, Svenneby och Svarteborg dyker upp här och var i böckerna. I Skjutsgossen kör gossen Borgenstierna en officer från Svarteborgs gästgiveri, mittemot Thorilds Blåsopp (läs boken). Den livfulla skildringen för tanken till Mary Wollstonecrafts vedermödor med postkärrorna i samma trakt, om inte annat så vid rastningen i Kvistrum. (Läs boken)
.
Tjugo år gammal gifter sig Emilie med den betydligt äldre läkaren Axel Flygare, vilket inleder ett livsöde som kunde platsa i hennes böcker. Eller snarare tvärtom, för det hårda åren med ett oäkta barn fördjupade hennes skildringar, inte olikt Mary Wollstonecraft.
Sex år senare då Emilie är barskrapad som änka med två barn far hon hem till Strömstad. Även där är livet knapert för pappa är död och handelshuset har inte repat sig sedan sillen försvann.
..
..
..
..
..
Hon blir förtjust i den charmerande fattigadvokaten Reinhold Dalin som bor på gården Hogan i Lurs socken vid Norra Bullarsjön – dit även Emilie flyttar med sina barn. Romansen leder till graviditet men Dalin dör innan de hinner gifta sig. Ett rykte säger att han för trassliga affärers skull stack till Amerika. Något dödsfall syns inte till i kyrkböckerna.
Se Eniro karta.
.
En sådan skandal gjorde inte Emilie välkommen till Strömstad utan hon hyr rum på Gillanda säteri, Rölanda socken söder om Dals Ed. Barnet föder hon sedan på kronohemmanet Stom i Lerdals socken (för övrigt nära småbruket Hålebacka, Lerdal där Hagge Geigert växte upp). Strax efter beger hon sig med barnen till Steg i Rännelanda där smärtan blir dubbel. Nyfödda Rosa adopteras bort till Dals Ed och dottern Mimmo dör fem år gammal. (Rosa fick efternamnet Carlén när hon gifte sig med en bror till Emilies man. Som sin mors svägerska skrev Rosa ett antal på sin tid uppskattade romaner).
..
Åter i Kristorp utanför Strömstad börjar Emilie, trettio år gammal, skriva på allvar. Resultatet blir Valdemar Klein under pseudonym. Läs boken. Försörjningen var viktig men då mest som krishantering – på samma sätt som för Mary Wollstonecraft, ogift mor även hon. Lägg sedan till Astrid Lindgren med samma predikament och man inser vad hårda livsvillkor innebär för ett empatiskt författande.
.
Förstlingsverket Waldemar Klein gavs ut 1838 under pseudonymen Fru F. Borgarmiljön finns i Vänersborg och Halleberg, nästgårds till Thorilds informatorsplats på herrgården i Rånnum. Till skillnad från förebilden Sofia von Knorring var Emilie inte väl hemmastadd i herrskapsliv, även om hon hade lärt sig finare vanor under barnaårens vistelser hos Abraham Bildt på Morlanda säteri.
..
Fredrika Bremer besökte Strömstad och uppmuntrade till fortsatt skrivande, som ledde till uppföljaren Representanten . Bokförläggare Thompson i Stockholm skriver kontrakt med sitt guldägg och hon bygger stoffet på kustmiljöerna. Förläggaren får henne att flytta till huvudstaden där hon blir en medelpunkt i det litterära sällskapslivet. En är Johan Gabriel Carlén som hon friar till. Det går an i Emilies tappning.  Carl Jonas Love Almqvist fick med ifrågasättandet av äktenskapet i boken Det Går An , som kom vid samma tid, ett inte så litet helsike. Emilies äktenskap blev däremot osedvanligt fruktbart, både beträffande kärleken och professionellt.
..
Rosen på Tistelön blev en stor framgång, ekonomiskt inte minst. Den tidens bästsäljande äventyrsromaner gav inspiration. T ex Walter Scotts romaner – som en annan bohusläning, Jakob Ekelund  från Valla på Tjörn, hann med att översätta vid sidan av sitt historiebokskrivande.
..
Säkert läste lilla Emilie de böcker som hennes mor Margareta Stiegler / Smith lånade från boklådorna i Uddevalla. Det svenska bokbeståndet på J F Hallmans lånbibliotek toppades av Emilie Flygare Carlén i katalogen 1840. Fast då fanns där till låns dubbelt så många exemplar skrivna av Alexander Dumas och Walter Scott.
.
Suget fanns hos de läskunniga borgerskapets kvinnor som i böckerna fick utlopp för sina drömmar. Hur förena kärleken med en livsuppgift? Till skillnad från Fredrika Bremer och andra kollegor lyckades Emilie med detta. Fast i Romanhjeltinnan föll hon själv in i kören som varnade för bokläsandets faror för unga kvinnor när drömmarna tar överhanden.
.
Billigare papper och ny tryckteknik satte fart på bokmarknaden, särskilt rotationspressen för tidningarna som gav plats för följetonger. Flygare Carlén var skicklig marknadsförare i klass med Camilla Läckberg. Hon blev i Stockholm ett tungt namn i litterära och liberala kretsar, bl a rom redaktör för Illustrerad Tidning. Där hyllar hon Carl Jonas Love Almqvist  och när ståndsriksdagen upphör också Thomas Thorild.
.
.
Hilma Angered-Strandberg
Född 1855 och dotter till ett justitieråd och medlem i Svenska Akademien. Hennes start i livet föreföll lovande – tills föräldrarna dog när hon var fjorton. Det fanns inte många yrken att försörja sig på så hon blev telegrafist och hamnade i Fjällbacka.
..
Det hårda skärgårdslivet grep henne. I Kville hade schartauanske prosten Holmqvist styrt församlingen med järnhand, mot fylleriet inte minst. Därför förvägrades en fiskare nattvarden vilket återgavs som en novell i Göteborgs Handels och Sjöfartstidning. Trots kamouflerade ortsnamn blev lokalbefolkningen så uppretad att Hilma måst flytta. Hon gifte sig med en konstnär och upplevde sedan ett antal svåra år i Amerika. Fjällbackanovellerna samlade hon i boken Västerut.
.
.
.
.
.
Få minns Angered Strandberg idag Holmqvists minne däremot lever däremot  i den lokala berättartraditionen. Kampen mot spritutskänkningen på Florö utanför Fjällbacka och från Gerles handelshus vid Bovallstrand  är två exempel. (Filmen Ett Köpmanshus spelades in på Florö och Fjällbacka).
.
Prosten reste som ett monument över sig själv Kvillekatedralen, landets största landsortskyrka med 1100 sittplatser,. Han drog stor publik från hela häradet nämligen.
.
Selma Lagerlöf
Selmas första år var tuffa, handikappad som hon var för sin höft. Anders Fryxells dotter uppmuntrade henne  att söka till lärarinneseminariet. Men pappa löjtnanten hade kört Mårbacka i botten så utan ekonomisk hjälp från sin bror Johan hade inte studierna blivit av. I sin första tjänst Landskrona undervisade hon i Elementarskolan för flickor på dagarna. På nätterna skrev hon de första kapitlen i Gösta Berlings saga uppe på skolvinden.
Boken föll inte alla på läppen. Därför tränade hon sitt författande under sommarloven hos sin bror Daniel Lagerlöf, som var läkare på sjukhuset nedanför fästningen.
.
Selma skrev i huset som Daniel byggt på  Västra gatan 13.
.
.
.
.
.
.
.
‘.
.
.
.
.
(Lise Meitner bodde på Västra gatan 9 när hon gjorde upptäckten som ledde till atombomben. Lägre ner på gatan låg Trivialskolan på Västra gatan 2  där Thorild gick sina första skolår i Trivialskolan)..
.
Selma fick stoff till nya böcker i Kungälv. Den första var Drottningar i Kungahälla  som med den tidens vikingavurm målar  upp Olav Tryggvasons misslyckade frieri till Sigrid Storråda.  Och fortsätter fram till Håkon Håkonssons drottning på Ragnhildsholmen..

.
Herr Arnes penningar bygger på mordet i Solberga prästgård 1586, strax norr om Kungälv. Hon inspirerades säkert av Axel Emanuel Holmberg, nära vän till makarna Carlén, för hans Bohusläns historia och beskrivning finns i Mårbackabiblioteket. Forntidsarkeologen Holmberg var en tid präst i Bullaren och gav karaktär till kyrkomannen i Ett köpmanshus i skärgården.
.
Se Maurits Stillers film Herr Arnes penningar från 1919: från 1919:
.
 Ellen Mattson
Camilla Läckberg får säga vad hon vill. Mattson är Bohusläns främsta nu levande författare. Hon växte upp i Uddevalla och Hällesdalen, med postadress Svenshögen, där pappa Olle Mattson skrev bohusromaner och filmmanus. Hans bondeuppväxt speglas i TV-julkalendern Rulle på Rullseröd. Flygare Carlén har far och dotter gemensamt, med manus baserade på  Ett köpmanshus i skärgården respektive Rosen på Tistelön.

/div>

Ellen Mattsons Glädjestranden handlar om ett gymnasiehemman på 1800-talet vid Hakefjorden bygd på en egen släkthistoria. Där anas släktskap med både Rosen på Tistelön och Strindbergs Hemsöborna, inte bara för personer som slukas av vågorna i slutkapitlet.
.
Mattson visar handlag med gammal miljö också  i romanen Snö, som följer Karl XII på sista resan från Fredrikshald till Uddevalla.  Henne senaste bok, om Greta Garbo i Vinterträdet har även den fått lysande kritik.
.
.
.
.
 
...
..
.
Som kulturskribent i GT gör hon en skarpsynt sammanfattning  av Thomas Thorild :  “Vid universitetet i Greifswald står en sten till Thomas Thorilds minne. Nära Hällevadsholm i Svarteborgs socken där han föddes 1759 står en annan. Mellan dem ryms en stormig livsresa, kantad av misslyckanden men ändå triumfatorisk, färgstark som ett fyrverkeri och på motsvarande sätt kort. Framför allt är Thorilds färd linjär: han såg sig aldrig om. Som den ende bland tidens stora författare hade han hundraprocentigt bondeursprung, men något så paradoxalt som en gustavian med gödsel under sulorna är det inte fråga om: Thorild skapar sig själv och skakar vid varje krök av vägen av sig det förflutna. “

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *