De styvnackade i Ucklums socken

/: Ingemar Lindmark

Häromåret försvann en palm från från en rondell i Stenungsund. Efter spaning hittades den planterad en mil bort i en annan rondell, som är Ucklums stolthet på gamla E6 nedanför kyrkan. Några gräsrötter i bondsocknen ville tydligen ge centralorten en känga.

Thorild: Gör Sanningen till Lag! Se icke på Former, Akter och Statuter Ty i själens grund erkänner ingen klok och ärlig man någon annan Grundlag, än det mest Rätta, enligt det mest fria Bevis.

Thorilds versrader hade kunnat stå skrivna ovanför kyrkporten i Ucklum – som ett socknens signum. Så sent som på 1950-talet sågs här gummor i svarta hucklen betrakta hur nyförlösta kvinnor kyrktogs. De äldre förhördes fortfarande om kunskap från Luthers katekes på husförhör. Ungarna tragglade katekesen  i byskolorna samma årtionde, något som togs bort i andra svenska skolor på 1920-talet.

Andra har rondellhundar …

 

 

Ucklum har en rondellkyrka

 

 

 

 

 

 

Några få i den kyrkliga gemenskapen var under kriget tysksinnade och kanske nazister, särskilt de som prenumererade på Göteborgs stiftstidning. En lärarinna i Ucklum lyckönskade Hitler med telegram. För att reta en brunfärgad kyrkoföreträdare strödde bondeförbundsungdomar granris på vägen upp till hans gård när Hitler dog. Vid utfarten sattes två granar med brutna toppar, som var begravningssed i Bohuslän.

Eniro

Klicka på platserna i Eniro.

På samma sätt som i Per Olof Ekströms Hon dansade en sommar upplevde Ucklum en brytningstid då kyrkan förlorade sitt grepp om själarna, både religiöst och politiskt. Socialismen bredde ut sig och de konservativa fruktade bolsjevikernas antikrist, några så till den grad att de satte sitt hopp till Tyskland.

Fast någon främlingsfientlighet fanns inte. Tvärtom, de polska judinnorna som kom från koncentrationslägren till socknens sanatorium möttes med värme. Att hjälpa andra är en tradition med rötter i fattigbygden. Medlidandet delgavs också de tyska soldaterna som skickades till Sibirien, från Backamo, beläget en mil från sanatoriet.

Här presenteras några av de mest styvnackade som kommer från socknen. Med tanke på dem skulle man i kyrkan kunna sjunga Thorilds Götarätten som en psalm:

Idel solderätt man ser, Styrkt af soldepikar; Orätt alle statsmän tro; Sådant grunda statens ro, Glömd är nu för tiden, Gamla folkefriden. Den var sådan, att hvar man, Svarar för sin hydda, Han, som endast veta kan


Tord Nordblom

Foto: Ingemar Lindmark

I oktober 1999 beslutade myndigheterna att utvisa kurdiska familjen Demir, vilka vistades på den flyktingförläggning som förr var sanatorium i Svenshögen. Föräldrarna – bomullsodlare i Kurdistan anklagade för samröre med PKK – gick under jorden.

10 barn gömde sig för polishämtning på förläggningen tills kyrkoherdeparet Tord och Birgitta Nordblom gav dem en fristad i Ucklums kyrka. Där sov de mellan kyrkbänkarna. Sockenborna vaktade så att de kunde gå i skolan. Utlänningsnämndens beslutade om utvisning och poliser bevakade kyrkan – tills beslutet upphävdes sju månader senare.

Nordblom tal inför domkapitlet fyllt av misstron mot kvinnopräster äger samma snille som Thorilds när han skrev till överheten. Till skillnad från denne fick Nordblom en tjänst och blev kyrkoherde i Kungälvs Ytterby.

 

 

 

 

Ateisten Thorilds gynnare var Johan Wingård; bondsonen från Kville som blev hovpredikant och biskop i Göteborg. Bibeltrogne Tord Nordblom har varit en påle i köttet för göteborgsbiskopen, som när Per Eckerdal deltog i Regnbågsparaden. ”Man uppmanar till promiskuitet där allt accepteras så länge det är frivilligt mellan vuxna människor” hävdade Nordblom.

Hällungen, Börsflog – berget med pilgrimsfalkarna- Foto: Ingemar Lindmark


Ann Charlotte Norrås

Polisernas chef, länspolismästare Ann Charlotte Norrås, kände väl till Ucklums kyrka för hon har växt upp i socknen. Som barn hörde hon ofta där predikan om Henric Schartaus Nådens ordning i kyrkan. Hennes poliser företog en raid mot prästgården, vilken för polismästaren kan ses som träning för Göteborgskravallerna ett drygt år senare.

Skotten på Vasaplatsen och belägringen av Thorilds gamla skola Hvitfeldtska  tros ha bidragit till att kommenderingschefen Håkan Jaldung fick gå i förtid.  Norrås satt kvar och stegade vidare i karriären på Rikspolisstyrelsen.

Sällan har ett stenkast rymt större symbolik för yttrandefriheten. På Vasaplatsen ett stenkast från korsningen där Hannes Westberg sköts av kravallpoliser pekar en granitpenna mot skyn, Torgny Segerstedtmonumentet. En hyllning till yttrandefriheten – väl så skarp som Thorild på sin tid.

 

 


Olle Länsberg

Elma Smonsson

På 1920-talet då Ucklum fick elektricitet körde ingenjören John Länsberg omkring på sin motorcykel och träffade vackra Elma Simonsson, varvid tycke uppstod. Resultatet blev Olle Länsberg, som växte upp hos frikyrkliga  morföräldrarna Simon och Charlotta Peterson i Tjurbacken Ucklum. Efter stormiga ungdomsår började Olle författa.

 

 

Första boken var Restaurant Intim och sedan följde ett antal filmmanus, som Hamnstad tillsammans med Ingmar Bergman. Boken Barnatro handlar om livet hos mormor och morfar.  Stora genombrottet kom med Den hårda leken och Käre John i slutet på 50-talet, först böckerna och sedan filmerna. En lättklädd Christina Schollin spred Käre John internationellt.

Henry Miller och Olle Länsberg. Klicka bild till källan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läsarna gillade Länsbergs flyhänta språk men kritikerna rynkade på näsan. En uppkäftig grabb från Ucklum passade inte in i kulturfernissan. På 60-talet slog sig Länsberg på jordbruk och berättade om misslyckandet med eterneller i Hylands hörna.

I likhet med flera andra välbetalda kulturarbetare fick Länsberg problem med skattefogden. Efter ett par vändor på Castros Kuba satte han runt 1970 stopp för skrivandet och blev boknasare på marknader. Efter två kämpiga decennier dog Länsberg 1998.

Länsbergs barndomshem i Ucklum. Foto: Ingemar Lindmark

Stoff till boken Käre John kan Länsberg ha hämtat från resorna med skonaren Dagny från Skärhamn.

 

 

 

 

 

Olles bror, Matts Länsberg, dog i Stenungsund hösten 2014. Han skrev under pseudonymen Josef på Råö.


Min vän Elsa

Länsberg skildrar i boken Barnatro Ucklum runt 1930. Barnatron piskades in i barnasjälarna, välment men ibland omänskligt. Det illustreras från samma tid i berättelsen Min vän Elsa. Flickan kom hem sent till torpet i Sköllunga eftersom hon skulle hämta mjölken i Tönneröd och dröjt sig kvar på midsommarfesten. Barnavårdsnämnden såg till att vanartiga Elsa placerades på Ucklums åldersdomshem. Trots att hon inte var skröplig till kropp och själ. Elsa kostade socknen pengar och därför flyttades hon omsider till en statlig sinnesslöanstalt. Efter trettioett år släpptes hon ut för då behövdes hon hemma för att ta hand om sin sjuka mor.

Se och hör Elsa berätta på socknens genuina dialekt:


Peter Apelgren

”Ucklum. Det är klart Peter Apelgren är från Ucklum. Det ligger i Stenungsunds kommun, men låter som något konstnären, humoristen, inredaren och twittraren Apelgren skulle kunna improvisera fram”. Så inleder tidningen Fokus en presentation.  

Uppväxten i arbetarhemmet Lilla Komperöd i skogarna mot Västerlandagränsen går som en röd tråd i krogshowerna. ”Det ger mig en kick att vara lite jävlig, lite bråkig” är en Apelgrenreplik som med råge meriterar honom i detta sällskap. Driften med Ucklum har inte varit värre än att hembygdsföreningen korade honom till Ucklums hedersmedborgare.

apelhus

Barndomshemmet i Komperöd. foto: Ingemar Lindmark

Mamma Kerstin ville att Peter skulle bli elektriker så det blev gymnasiets el/telelinje i Stenungsund. Där gjorde han som fotbollsspelare sig känd som token från Komperöd. Lika illa var det med elmontörstalangen så han fortsatte med konstskola. Konstnärskollektivet ledde till första äktenskapet och egen butik. Dyra italienska kostymer såldes visserligen med förlust men försäljningen fick Peter att träna upp en komisk svada.

Man anar minnen från Ucklum i Peters prästimitationer:

Peter Apelgrens pajaskonster döljer en begåvning, bland annat som vinnare i TV-programmet På spåret.  Tillsammans med hustrun Anna Mannheimer, som han träffade i radioprogrammet Rally, blottar han sig som samhällsrebell på teatern, som här i Gift.

Gårdsjön. Klicka till källan.

Peter växte upp intill Gårdsjön söder om Lilla Komperöd, där forskarna tidigare med plasttält mellan träden mätte svavelnedfallet genererat från Stenungsund och England. Från mätstationen löper naturstigar för timslånga vandringar intill bohusleden. Med en verklighet mer absurd än vad självaste Apelgren kan åstadkomma. Karta.

 

I april 2016 rastade Anna, 37, sina två hundar vid Gårdsjön. Den ena sprang till vattnet där en man mumlade ”there is a girl” två gånger, drog på sig plasthanskar och ledde hunden till en byscha (enligt Anna). När han fattade ett järnrör och närmade sig så flydde Anna – och  vilse i skogen larmade hon med mobilen. Gömd i snåren hörde hon knak i buskarna och hundarna morrade. Polisen ryckte ut med full styrka och hittade henne efter en timslång helikopterspaning.

gardsjon2

Gårdsjön

Visserligen var på sin tid denna obygd hemvist för postdiligensrånaren Lindmark. Men denna gång var det en hundrädd forskare som med ett provrör ämnade mäta sjöns ph. Enligt Expressen: ”Anna vill gärna tacka polisen för att de kom så snabbt och skötte det hela så proffsigt”.

Filip Moldan. Klicka till presentation.

Man måste väl få ha plasthandskar på sig när man jobbar utan att folk får panik?” säger vattenprovarenFilip Moldan från IVL, så som han gjort där i 25 år. Utan att störas av hundar som kontaminerar provet.

Riksnyheten blev bra reklam för socknens motionsspår.

Lag om tillsyn över hundar, 16 §: Under tiden den 1 mars-20 augusti skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt.

 


Sven i Hufveröd

Trolldomsåret 1671 lägrade Sven Rasmusson i Huveröd ogifta grannflickan Tollu Börjesdotter. Vid Mickelsmäss visste Tollu, för det var då fångvaktardrängen Engewol spanade efter trollkonor i bygden. Sven nekade till faderskapet och drogs inför tinget i Herrgusseröd. För att svärja sig fri enligt danska lagen (som fortfarande gällde efter svenska ockupationen) fick han attest på kristlig förståelse hos prästen Nils i Ödsmål. Ingen gick i god för honom så han dömdes böta 12 daler.

Tollu var ändå giftassugen så hennes mor och bror stod upp i tinget och erbjöd Sven 2 kor, en kviga , 6 får , en häst; dessutom kläder till en säng , en engelsk tröja med skört och en flamsk. Sven ville ändå inte gifta sig så han dömdes att betala 47 daler, motsvarande värdet på tilltänkta hemgiften. Han tvingades erkänna barnet och bidra till försörjningen. Om Tollu också straffades och tillsammans med Sven fick sitta i kyrkstocken förtäljer inte tingsprotokollet.

Klicka på siffrorna i bovarnas Ucklum:


Joachim Dyfvermark

Han betraktas som landets främste grävande journalist tillsammans med sina två kollegor, med fler Stora Journalistpriser än mediaikonen Janne Josefsson på Åstol. Avslöjanden av TeliaSoneras och Saab Gripens mutor räknas som de främsta skalperna. TV-program har sänts internationellt med flera priser som följd. Bakom sig har han en krokig karriär som frisör och militär.

Efter föräldrarnas skilsmässa växte Dyfvermark upp i en stugby på Sågen i Ucklum. Från morsidan har han zigenarblod i ådrorna.

Gården vid Grössby gata där Christian Larsson öppnade lanthandel på 1840-talet. Foto: Ingemar Lindmark.

Morfars farfar Christian Larsson var  förste lanthandlaren mellan Uddevalla och Kungälv. Efter 1846 fick man starta handel om den låg tre mil från närmaste stad.

Som socknens starke man ordnade han ny kyrka, fattigvård och betald barnmorska, samt  landskapets första sockenmagasin för att klara nödåren.

Att råna postdiligenser var populärt i socknen. Läs hur Christian med ett uppbåd församlingsbor fångade in förövaren Lindmark djupt inne i Lilla Komperöds tassemarker. I jakten deltog också Christians pappa, Lars Rasmusson i Hufveröd. (På Kungsvägen genom Huveröds skogar skedde två av de mest uppmärksammade postrånen). Att jaga bovar ligger så att säga i släkten.

Lars Rasmusson beslutade om folkskolereformen och näringslivets avreglering när han var ledamot i bondeståndet 1840-1863, med stort inflytande i statsutskottet.


Clark Olofsson

24 mars 1976 tvärnitar en bil på bensinstationen som då fanns på raksträckan i Sköllunga (strax norr om Rövarlia, döpt efter ett postdiligensrån på 1800-talet). Mannen som rusar in köper ett paket ris och en bensindunk – inte för att ha bensin i som han säger.

Sköllungastationen. Foto: Ingemar Lindmark

Stationsägaren, känd för sämsta kundbemötandet bland Ucklums tappar, fattar misstankar och ringer polisen. Antagligen har han hört på radion om rånet på Västra Hamngatan i Göteborg, där ensam rånare låste in Handelsbankens chef och fick ut nästan en miljon – det då största bankrånet genom tiderna.

Sedan gick rånaren lugnt ut till den parkerade bilen och körde norrut på E6. Det visste polisen för han hade forcerat polisspärrarna.

Att  Clark Olofsson stannade i Ucklum var ingen slump. Han bodde en tid ovanpå ”Rånet” i Svenshögen. Pappan jobbade nämligen i rånbageriet. Senare flyttade Clark med sin alkoholiserade mamma till Slätta Damm på Hisingen, i en lägenhet granne med Janne Josefsson. Det blev bilstölder, ungdomsvårdsskola, medverkan i polismord, knarksmuggling och fängelse – en karriär som toppades av Handelsbanken, det då största bankrånet genom tiderna.


Visa större karta

Forna rånbageriet huset med brutna taket till vänster. Mot söder syns vid badplatsen Uggletången, fornborgen där mästertjuven Lasse-Maja sägs ha gömt tjuvgods.

Clark stoppade riset och 700 000 i dunken. Terrängen längs gamla E6 har för Ucklumborna varit populära svampmarker. Ett tips är nära Backamo, där han bodde som barn. Eller bortåt Herrjunga, för det var där på Gyllene Kärven han på kvällen drack en grogg och påstod sig vara handelsresande i blommor. En hotellgäst tröttnade på skrytet och påstod sig äga ett miljonföretag. Jag har en miljon under bordet sa Clark och pekade på sin väska, innehållande 230 000 skulle det senare visa sig. Halv elva rusade poliserna in och satte på handbojor.


Det stora bananrånet

Grössbacke, åsen mellan Ucklum och Spekeröd, är känt för två saker. Främst för  gravfältet och domarringen. Häradet, som idag bildar Stenungsunds kommun, kallades för Grössbacke skeppsreda på norska tiden.

Den branta backen på gamla E6 har också gått till historien för det stora bananrånet. På 1950-talet vurpade en långtradare här och lasten med bananer spreds längs diket. Gamla stråtrövargener väcktes till liv och i socknen uppstod en folkvandring för att rädda vad som räddas kunde av den värdefulla lasten. Visserligen sattes en betrodd man från bygden ut som vakt.

Ordningsvaktsmössan hjälpte inte utan folk plockade till sig, även genom de upplirkade flakdörrarna. Till sist tog vakten en bananstock över axeln och gick hem. Fast ryktet om det stora bananrånet spreds till polisen. Gumman med två hinkar, som de lät lifta under utryckningen, förklarade att hon skulle till Grössbacke och bärga bananer. Att polis kör förövare till brottsplatsen är ganska ovanligt. Utom i Ucklum.

Pssss ……Ucklumtappen har en palm. Foto: Ingemar Lindmark


Vem räddar herremanshuset från 1777?
Kristian Persson Norling från Svenshögen gjorde en märklig klassresa. Först statare och sedan inpspektor på Ströms säteri i Hjärtum. Där ville han bli egen bonde och fick friköpa ¾ hemman Sörbyn i Ucklum av Charlotta Macleer och hennes man, överste Rutger Bennet. Charlotta hade ärvt Ström efter sin far, som låg i gravkoret vid Hjärtums kyrka. Han hade återvänt från fångenskapen i  Sibirien efter Poltava. Charlotta dog ung och då flyttade brodern Gustaf Maclean in på Ström med lagvigda Eva von Löwen, mor till kungamördaren Ribbing. Brodern Rutger Maclean, uppväxt på Ström även han ärvde Svaneholm i Skåne där han skiftade undergårdarna och reformerade jordbruket. Rutger skiftade undergårdarna på ärvda Svaneholm i Skåne. Produktionsökningen gav impulsen till de svenska skiftesreformerna som inledde den agrara revolutionen.

Efter gårdsköpet 1776 ersatte Norling ryggåsstugan med ett tvåvåningshus. Bränneriet räckte för gårdens eget behov och att avlöna torparna med brännvinskannor så att ungarna fick något att doppa hårdbrödet i.

Sörbyn vid Grössby gata. Foto: Ingemar Lindmark

Huset är typiskt för herremanhus i två etage som byggdes i Bohuslän fram till 1850. Norlings unika byggnad i Grössby förfaller och riskerar samma öde som timmerhuset intill.


Urucklum
”Hans broder Sigurd, som varit utomlands, fann vid hemkomsten med stor glädje sin broder kung Östen här i viken, boende på et slott, strax vid insjön Hällungen, i detta pastorat kallat Bua Slott – där det syns ruiner eller tecken efter slottets murar. Han har haft tvenne rövarskepp, ett i saltsjön vid Jordhammars holme och ett i insjön”. Texten, något moderniserad, är hämtad från Bohus Läns Beskrifning publicerad 1746 av tanumprästen Johan Oedman.

Bua Slottsberg. Foto: Ingemar Lindmark

När kung Sigurd Magnusson 1108-1111 korsfor till det heliga landet vikarierade hans halvbror Öystein. De samregerade tills Östen / Eystein dog 1123. Att de båda styrde från Kungahälla är en bra gissning för vid hemkomsten parkerade Sigurd Jorsalafar en ”flisa från Kristi kors” i ett Kongahällakloster.

(Åtskilliga på Orust, Tjörn och i Inlands härader, inklusive Ucklum, kan räkna anor till Östen och Sigurds far Magnus Barfot och Harald Hårdråde. I vart fall om man inte tar allvarligt på källkritiken. Se exempel i denna släkttråd).

Men huserade Östen vid Hällungen så som prästen Anders Grotte förtalte Oedman? Sant är att Slottsberget och Gullborga en halvmil norrut varit fornborgar under folkvandringstid, måhända fram till vikingatid. Tillsammans med borgen intill Kalvhagens badplats på sjöns östsida låg de strategiskt till för röveri och tull längs färdstråket. Var Östen en sådan furste som pungslog allmoge och handelsmän för att finansiera byggena i Kungahälla? De många fornminnena i Ucklum och Ödsmål talar för tidig bebyggelse och handelsresor längs sjön och Bratteforsån.

Eller gjordes resor tvärs över sjön från Ödsmål, över Hällungen, Svartehallen, Hasteröd och till Västergötland? Här gick på medeltiden den mytiska saltvägen, kanske till Lödöse och Skara när ofärd stoppade båtarna på älven. Historiska belägg saknas, utom möjligen vägskoningar för klövjestigar öster om Hällungen.

Stigarna följde grusåsarna, som här vid forngravarna. Foto: Lindmark

Man trodde nog Oedman på Thorilds tid men prästen ansågs senare som väl fantasifull. Beträffande Bua Slottsberg driver nog Ödman gissningskonsten för långt, så skrev Axel Holmberg i Bohusläns Historia och Beskrifning hundra år senare.

Som förmedlare av bygdens folklore är Oedman en källa att ösa ur för nutida fantasyförfattare. Bautastenen nedanför Grössbyn i Ucklum är rest över ”den starke och frimodige kämpen Vidrich Werlandsson” om man får tro Ödman – som i sin tur trodde på Anders Grotte, präst i kyrkan strax intill. Vidrichs häst ska ha en egen gravhög i närheten.

Goterhövdingen Vidrik härjade i mitten på tusentalet, bland annat med att slå ihjäl långe Ben-Rese på Stångenäset. Problemet är att den i  sagorna besjungne hjälten sägs vila i gravar lite varstans i riket, i Småland bland annat.

”Vidrik Verlandssons grav”. foto: Ingemar Lindmark

Tvivlar någon på hjältegraven i Ucklum? Riksantikvarieämbetet har i varje fall markerat platsen som Vidrik Verlandssons grav.

I Ucklum envar sig egen profet. foto: Ingemar Lindmark.


Boktips

Vandring 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *