Spår efter Thomas Thorild mellan Vänern och Skagerrak

Den ständige förloraren som blev vinnare, “belönad” med landsförvisning

/Ingemar Lindmark

Vännerna vinkade av den landsförvisade Thomas Thorild vid Fittja bro i mars 1793. Han skrattade nog hela vägen till Köpenhamn. För efter alla år fattig och arbetslös var han nu på grön kvist. Bara att få resan betald till det Tyskland han länge längtat till, var som en dröm. Inte i en fångkärra som andra förvisade tidigare utan i en bekväm vagn med en polisbetjänt på kuskbocken. Med 400 riksdaler specie i årlig pension kunde han äntligen försörja en familj. Trots charm och vacker uppsyn var han vid fyllda 33 fortfarande ungkarl. Tills han mötte Gustava som nu var med på resan.

Thorild var en oförbätterlig optimist som inte lät sig knäckas av alla misslyckanden. Tack vare sina välgörare hankade han sig fram och kanske gav publiceringen några riksdaler. Pengarna från Hvitfeldtska stipendiefonden räckte inte för vistelsen i England utan en god vän fick lösa ut Thorild från bysättningshäktet i London.

Han hade bara haft ett jobb, när han som student under ett år var informator utanför Vänersborg.  Han sökte förgäves ett akademiskt arbete, senast som filosofiprofessor Uppsala. Hans självupptagenhet överskuggade hans snille ansåg många. Formellt sett var de akademiska meriterna oklara. Jur. kand. var han nog. Avhandlingen påstod sig Thorild ha snott ihop på några timmar och det blev ingen doktorsgrad. Han var ett rött skynke i lärda sällskap som Svenska Akademin. I mitten på 1780-talet lämnade han de litterära bataljerna och blev revolutionär samhällskritiker, vilket inte direkt bättrade på anställningsbarheten.

Idag kunde hans CV ha set ut så här:

Curriculum vitae för Thomas Thorild, född Thorén i Svarteborg 1759.

  • Trivialskolan Kungälv 1767-1772.
  • Göteborgs gymnaisum (Hvitfeldtska) 1773-1775.
  • Lunds Universitet 1775-1776.
  • Informator i Rånnum Vänersborg 1776-1777.
  • Lunds Universitet 1777-1780. Ingen examen.
  • Lund. Tal för Göteborgs nation om “Det ädla och sköna i vetenskaperna” 1778
  • Studier filosofi Stockholm 1781.
  • Publicerade 1782 dikten Passionerna, mottog ej andrapriset från sällskapet Utile Dulci
  • Författare och skribent i tidskriften Den nya granskaren 1784.
  • Studier i Uppsala 1787.
  • Disputerade med Critik öfver Monetsquieu, gillad av Gustaf III. Jur kand men avbröt högre studier.
  • Resa till England 1790-1791. Utlöst från häkte efter att en gynnare betalt skulden.
  • Publicerade Critik öfver en critiker 1791.
  • Publicerade flera skrifter, bl a Ärligheten, avsnitt i Om det allmänna förståndets frihet.
  • Åtalad vid Svea hovrätt vid julen 1792 och satt i rådhusfängelset.
  • Dömd till fyra års landsförvisning i februari 1773.

 

Rannsakningen
Polismästare Nils Henric Liljensparre var sin tids Hans Holmér, som konspirerade och hade gott om spanare ute på stan. Dock skickligare än Stockholms länspolismästare för han fångade in de som mördade statschefen. Anckarström pryglades på Stockholms torg innan han halshöggs vid Skanstull.

Liljensparre hade myglat sig till ämbetet som underståthållare när han 23 december 1792 häktade Thomas Thorild och beslagtog de just utgivna Allmänna förståndets frihet. Att ifrågasätta en grundlag som tryckfrihet var belagt med dödsstraff. Hade inte Liljensparre insjuknat kunde det gått illa för Thorild. Folkhopen bar Thorild på sina armar in till Svea hovrätt. Efter förhöret skrek folkmassan Lefve Thorild, bättre arrest åt Thorild. Han fick ett bekvämt rum i rådstugearresten där han tämligen munter tog emot sina vänner och läste böcker som Rudbecks Atlantica. Läs Christpher O´Regans beskrivning om den upphetsade stämningen i Stockholm under processen.

Thorild sågs som en jakobin vilken kunde tända gnistan till revolution på samma sätt som den i Paris. Hovrättsdomen på fjorton dagars vatten och bröd överklagades därför till Högsta Domstolen. Hellre den gängse landsförvisning än martyr i en fängelsehåla resonerade nog hertig Karls kloke men despotiske förtrogne Gustaf Adolf Reuterholm. Strax efter detroniserades Liljensparre till utlandstjänst, dock inte som polissamordnare i Wien som Hans Holmér utan för att ordna polisväsendet i Pommern.

Samtidigt som losern Thorild reser mot bättre tider går det illa för hans vänner och vedersakare. Bengt Lidner,  Thorilds kamrat sedan studieåren i Göteborg, dör redan i januari 1793 försupen och fattig. Kungens frånfälle leder till trasslig ekonomi också för Carl Michel Bellman, illa tärd av dryckjom och lungsot. Det återspeglas i hans alter ego Mowitz: ”Drick ur ditt glas, se döden på dig väntar, …Movitz, din lungsot den drar dig i graven”.   Bellman dör 1795, samma år som Johan Henric Kellgren,  av lungsot även han. Thorilds andre ärkefiende,  kungens hovpoet Carl Gustaf af Leopold,  dog först 1829. Visserligen ständigt hypokondrisk och inte lika briljant som sina samtida poeter. Men han var en lismande överlevare som smickrade in sig hos både Reuterholm och Gustav IV Adolf.

 

I Greifswald
Träffade Thorild sin plågoande Liljensparre, som spanade efter franska emigranter i Stralsund? Det är visserligen bara tre mil till Greifswald, men inget i Thorilds brev tyder på det. Han förolämpade danske kungen och landsförvisades även där. Efter att ha flackat runt i Tyskland slog han sig ner i Greifswald med älskarinnan.


Visa större kartaGreifswald. Lange strasse 69 vid A. Universitet: nedre vänstra hörnet.

Att Greifswalds universitet då var Sveriges äldsta var inte så mycket att yvas över. För lärosätet hade låg status med ett 60-tal studenter, varav många svenska. Att ta en examen krävde inte mycket. Thorild lyckades med underdåniga brev till Reuterholm mygla sig till tjänsten som bibliotekarie kombinerat med en professur i svenska.

Thorild visade sig duglig som biblioteksman och många studenter, mest svenska, kom på föreläsningarna. Thorilds hem på Langestrasse 69 var en mötesplats för många.

Greifswalds universitet

Reuterholm plussade på professorslönen för att slippa se honom i Stockholm. En septemberdag 1797 gifter sig Thorild med Gustava, som då kallar sig Steglig von Kowsky dotter till en präst i Södermanland.

Thorild dog 1808 året efter att Greifswald led svårt av Napoleons ockupation. Han är begravd under en bohuslind på kyrkogården i hembyn Neuenkirchen. Två rum i prästgården innehåller ett litet Thorildmuseum.

Klicka till orginalbild

 

 

 

 

 

 

 

 

.

.

 

 

 

 

Thorild har något för alla

Thorilds yviga tankar är en gottebutik för sena tiders medborgare. Republikanerna gillar hans slängar mot kungen. Feministerna hans hyllning till qvinnokönet. Och ateisterna fritänkeriet. Religiösa kan dela hans intresse för Emanuel Swedenborg.

Vänstern kan sätta Thorild bredvid Marx, för båda ville näpsa de privilegierade klasserna som sög ut de fattiga. En miljöpartist är som Thorild, vurmar om orörd natur men vågar sig sällan dit för man häckar hellre i stan.  Centerpartister kan identifiera sig med en bondson som flyttade till stan; låt vara att han inte brydde sig om landet annat än med högstämda strofer om den förtryckta allmogen. Regionalpolitiker var också, i så motto att han ville tömma städerna på folk.

Även högerkrafterna kan få sitt för i Greifswald blev Thorild konservativ, antingen det berodde på egna karriären eller på franska revolutionen som urartade. Det var då han skrev  “Tänka fritt är stort men tänka rätt är större” som frampå 1800-talet höggs in ovanför porten till universitetsaulan i Uppsala. Budskapet har förbryllat studenterna, för både konservativa och liberaler kan ta till sig.

Thorild blev en brygga mellan 1700-talets upplysningsfilosofern och romantiken, närmare bestämt Sturm und Drang. Tillsammans med Bengt Lidner, gymnasist på Hvitfeldtska även han, blev han pionjär för den romantiska strömningen. Uppfriskande för många är rallarsvingarna mellan Kellgrens franska klassicism och Thorilds vilda diktande. Lite som att jämföra Drottningholms franska slottspark mot en engelskinspirerad på Haga.

 

Thorilds “Att tänka fritt…” vaccin mot preventivmedel

Vad skulle Thorild ha sagt om han hört Oscar II i invigningstalet anspela på inskriptionen med orden ”universitetet…inte bara vara den andliga frihetens högborg utan också en oundgänglig grundpelare för en sund, lugn och systematisk utveckling”?

Oscar II och hans damer på Drott i Marstrand

Oscar II  i den nordiska dubbelmonarkin gav den viktorianska dubbelmoralen ett ansikte. Åtskilliga bär hans gener både i Göteborg och i de schartauanska bygderna runt Marstrand.

 

Uppsala var synnerligen rojalistiskt och moraliserande i slutet på 1800-talet. I Uppsala fanns på 1880-talet 40 registrerade bordeller för de 2000 studenterna, all annan skörlevnad oräknad. Uppsala sedlighetsförening med landshövding Hamilton i spetsen gick till hårt angrepp mot Knut Wicksell som 1887 i radikala studentföreningen Verdandi  propagerade för preventivmedel. Studenternas förvillelse av sådana tankar behövde ett motgift och därför höggs Thorilds devis Att tänka fritt… in i portalen på det nybyggda universitetshuset.

Erik Gustav Geijer, som själv åtalades för sin skrift om Thorild, kan trösta sig med en fursteliknande staty rest 1888 framför universitetet. Landshövdingefrun Agnes Hamilton , som var synnerligen aktiv i Sedlighetsföreningen, var dotter till Erik Gustav Geijer.

 

 

Tre studenter startade Verdandi som ett uppror i det konservativa Uppsala. Två, Karl Staaf och Hjalmar Branting, blev statsministrar. Knut Wiksell blev Sveriges främste nationalekonom. 1908 dömdes han till två månaders internering på Ystads kronofängelse för att i föredraget på Folkets hus ha skämtat om den obefläckade avlelsen.  .

Professor Wicksell var malthusian, det vill säga inspirerad av nationalekonomen Thoams Robert Malthus. (Denne engelsman sökte bekräftelse på sin befolkningsteori då han 1799 på en skranglig hästkärra for genom genom Bohuslän).

Så nog kan man spåra Thorilds ande i Knut Wiksell, inte bara sett till bestraffningen. Vi fick en preventivmedelslag 1911 som förbjöd upplysning om preventivmedel. Först 1970 revs sista hindren för att sälja och marknadsföra kondomer.

 

Barnaåren

Visa större karta Gården Blåsupp sett från gamla E6

Näst efter Emanuel Swedenborg är Thorild utomlands den mest uppmärksammade svensk tänkaren. Han har fler beundrare i Tyskland än här? Inte så få tyskar stannar upp vid Thorildsplatsen med granitmonumentet i Hällevadsholm. (En kilometer i västlig riktning finns samhällets Stonehenge, skeppssättningen på Stenehed. Hitler fick däremot inte sitt segermonument som höggs ur graniten vid kusten en mil västerut).

 Ett par kilometer söder om Hällevadsholm letar sig turisterna ner från gamla E6 till minnesstenen vid Blåsupp där det står ”Thomas Thorild, föddes här 1759. SKALD, TÄNKARE,SNILLE”.

Bakom husen uppe på kullen syns grunden till stugan där kronolänsman Jöns Olsson Thorén och hans Börta Thomasdotter bodde. De var dräng och piga när de gifte sig men han kom upp sig som länsman. På kronohemmanet fick de så bra ställt att sönerna Ivar och Olof kunde få utbildning.

 

 

Värre var det för Thomas Thorén, som han hette då, för föräldrarna dog strax efter födseln. Morföräldrarna Thomas Turesson och Anna Ivfarsdotter i Toröd vid Bullarsjöns sydspets tog då hand om barnet. Men när han fyllt sex dör mormor och morfar gifter om sig. Thomas skickas till sin bror Olof som är stadsskrivare i Kungälv.

Han visar sig vare en begåvad elev i Trivialskolan, som låg på Västra gatan 2 mittemot nyuppförda rådhuset och torget. (Den stora branden 1796 tog också skolan så det vita hus man ser vid bergssidan idag byggdes strax efter). Men så dör Olof Thorén 1772. i stället för att skickar hem till Svarteborg, som var tänkt, ser skolans rektor Anders Tranchell till att han fick gå i Göteborgs gymnasieskola, senare mera känt som Hvitfeldtska.

Slutord

Thomas Thorild låter sig inte beskrivas i en handvändning. Hans levnadstecknare Stellan Arvidsson ägnade som forskare hela sitt liv åt honom, främst med två biografiska tegelstenar.

Men vilka spår avsatte Thorild? Här försöker vi hitta några, mellan Vänern och Skagerrak.

De från tidigare sekler som presenteras i de länkade artiklarna har ofta drag gemensamma med Thorid: en trasslig barndom under knappa villkor där några blev föräldralösa tidigt. Deras begåvning upptäcktes och lyckliga omständigheter gjorde att de kunde studera. Fast trots fliten blev livet blev ofta tufft i privilegiesamhället, såvida de inte gjorde karriär som präster. Det kanske förklarar att flera blev egensinniga och upproriska.

Se  nedanstående länkar.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *