Tidig gryning juni 1627. Från timmerstugorna på Norrmalm strömmar hantverkarna över bron till Skeppsholmen (idag Blasieholmen. Skeppsholmen hette då Lustholmen) för slitet på stadens marinens skeppsgård

Denna stadens största arbetsplats fyller större delen av ön (med stapelbäddar ungefär där Radissonhotellet ligger).

 

Klicka till källa Vasamuseet.

Regalskeppet Vasa är halvfärdigt och väntas komma i sjön om ett halvår. Den något större Äpplet är klar strax efter.

Två mindre fartyg byggs också, alla som ett resultat av Gustav II Adolfs entreprenad utlagd på holländske skeppsbyggare Henrik Hybertsson 1625. Han har nyss dött så det är hans änka Margareta och holländaren Henrik Jacobzon som leder bygget så gott det går. Ritningarna finns inte så måtten bygger på bestick, det vill säga tabeller från tidigare byggen.

(klick på bilderna leder till källorna)


Fatal order

Förebilden är franska galeonen Du Guise som byggdes i Amsterdam. Vasa får ett högt akterkastell med balkonger anpassad för gamla pirattaktiken med närstrid och äntring. Ek och furor huggs längs Mälaren och i Småland. Men då upptäcker kungen att engelsmän och holländare börjar använda stora skepp som avlossar bredsidor mot fienden. Kolonnerna möts som på en motorväg, därav namnet linjeskepp. Hybertsson får därför order att bygga på ett andra batteridäck. Vasa får då plats för 64 kanoner, vilket för sin tid ger ovanligt mycket eldkraft.

Kombinationen utsmyckad galeon och linjeskepp med många kanoner nära vattenlinjen gör Vasa farligt topptung. Det inser nog byggarna för enligt Jacobzon breddas Vasa med en fot. Äpplet görs ännu bredare och gör trogen tjänst i flera decennier. Det gör också de två amiralsskeppen Kronan och Scepter som byggs på skeppsgården lite senare. Vasa var med andra ord en lärpeng för en framgångsrik fartygsutveckling.


Pengabrist

Gustav II Adolf trodde på privatisering, först med skatteuppbörd och nu när Hybertsson och hans bror Arent övertog kronans skeppsgård. Med en uppgjord summa för fyra skepp fick de medel till arrendet, inköpen och löner. Problemet var att hantverkarna inte fick lön när staten inte betalade som avtalet. Bygget sinkades när de holländska timmermännen strejkade.

 

Visserligen ökade statsinkomsterna tack vare växande export under 1620-talet av koppar från Falun och silver från Sala. Mycket stångjärn, tjära och beck skeppades till Lübeck  och Amsterdam (därav namnen Beckholmen och Tjärhovsgatan mittemot vid Tegelviken). gick också. Tullen från de erövrade östersjöhamnarna är ett välkommet tillskott. Trots det var statskassan ofta tom, för kriget kostade och de dyra lånen räckte inte långt.


Stockholm låg bra till

De flesta av de cirka 1000 ekarna till Vasa flottades eller skeppades från kronoägda Ängsö nära Västerås. De nya och relativt lätta bronskanonerna levererades antagligen från Falun eller Åkers styckebruk. Nordens skogar bidrog med tjära och furuvirke. Hampan togs från egna provinser i Baltikum. Det mesta materialet fanns i riket men segeltyget måste importeras.

Sju regalskepp byggdes 1628-1658, alla på Blasieholmen och Skeppsholmen. Stockholm med sitt läge mellan kusten och Mälaren låg strategiskt till för skeppsbyggen, särskilt som statlig reglering styrde handeln dit.

 

Kompetens saknades och därför uppmuntrade man invandring. Många skeppsbyggare hämtades från Holland. För språkförbistringens skull byggde de ena sidan medan svenskar och finnar svarade för den andra.

Marinens skeppsbyggande kom i gång på 1620-talet. 1625, året då Vasakontraktet skrevs, sänktes tio svenska fartyg i Rigabukten. Två till sänktes i slaget på Danzig redd 1627 och tre andra gick förlorade strax efter. Kungen och amiral Flemming satte därför hård press på skeppsbyggarna i Stockholm.

Klicka källa Vasamuseet


Herraväldet på Östersjön

Vasa måste bli klar snabbt för denna sommar 1627 satt Gustav Adolf illa till. Polske kusinen Sigismund, som ville återfå svenska kungatronen, visade sig vara en seg motståndare. Under det andra polska kriget fram till 1629 skeppades till Preussen totalt 50 000 soldater från Sverige och Finland. Att försörja dessa från hemlandet krävde ett stort antal fartyg, både för transporter och örlog.

Frånsett att pappa Karl IX jagade iväg Sigismund från svenska tronen så var han en utrikespolitisk katastrof. Gustav Adolf ärvde tre krig. Danska freden i Knäred 1613 blev dyrköpt. Freden i Stolbova och de baltiska erövringarna stärkte drömmen om Östersjön som ett svenskt innanhav. Hemlandets tvångsrekryterade soldater trimmades i den nya krigskonsten, vapnen moderniserades och skeppsbyggandet kom i gång på 1620-talet.

Med Jylland ockuperat efter misslyckandet i trettioåriga kriget såg Danmark mer som vän än fiende. Video trettioåriga kriget. Förutom kejserliga armén, nu uppe vid Östersjön, var Polen kungens huvudvärk. Efter segrar 1626 hade kriget gått i stå. Wallensteins här hotade svenskarna i Preussen (vilket bäddade för svenska inträdet i trettioåriga kriget).


Stormakten
Segrarna i trettioåriga kriget berikade fältherrarna och andra adliga. Stadsmuren revs och fyllde Stockholms ström så att stora fartyg kunde lägga till vid nya paradgatan Skeppsbron, där nyrika briljerade med nya hus. För att ge plats för adliga palats flyttade skeppsgården till Lustholmen, som då fick överta namnet Sjeppsholmen.

Fersenska palatset

Drottning Kristina var frikostig med tomter men palatsbyggena på Blasieholmen dröjde. Kronans Amiralitetshus från 1634 blev med tiden Fersenska palatset (idag Handelsbankens representation) granne med det försvunna de la Gardies Makalös vid Kungsträdgården.

Tessin d ä ritade Bååtska Palatset, numera mer känt som Frimurarorden bakom Radissonhotellet. Samme Tessin skapade Douglaska palatset vid Blasieholmstorg. Det intill-liggande Tungelska huset är ersatt med Jernkontorets hus vid Trädgårdsgatan.

 

Rester från Makalös på Kungsträdgårdens södra T-station

 

Litteratur:

  • Gunnar Wall. Världens största fiaskon
  • Gunnar Unger. Illustrerad svensk sjöhistoria sid 133.
/ Ingemar Lindmark