Vasa och JAS39: Succé eller kejsarens nya kläder?

Sju hundra tusen besökare per år gör Vasa till vår mest pålitliga turistfälla internationellt. 12 meter på bredden och dryga sextio på längden gör skeppet till en magnifik syn. ’Engelsk audio guide.

Varför inte ett annex för Kejsarens nya kläder på gräset bort mot Junibacken? För ingen torde för kungen avslöja den nakna sanningen om instabilitet när skeppet byggdes. I samma byggnad kan man hysa ett JAS 39 Gripen, vars första flygäventyr kantades av liknande mänsklig dumhet. 

Fast över annexet skulle man lika gärna kunna hänga en skylt ”Svenska framgångssagor”, som äreminne över djärva innovatörer. Vasa som lärpeng för landets stormaktsflotta. Saab var pionjär med instabila plan som ändå flyger tack vare datorer, en teknik som flertalet stridsplan använder i dag.

JAS havererar mindre ofta än föregångarna, per flygtimma lika säkert som konkurrenterna. Smyger bättre för radarn tack vare det lilla formatet. I vissa avseenden dock  är ett handikapp, något som minskar tack vare kompaktare elektronik och vapen. Tjugo år efter första flygturen är planet med nytt inkråm fortfarande modernt och väntas stå sig bortom 2020. Kalla krigets upphörande kylde visserligen exportmarknaden vilket JAS med låga kostnader försöker vända till en fördel.

Gustav II Adolf kan både byråkrater och ingenjörer sätta på en piedestal. De förra förra för effektiv skatteuppbörd och inhemsk soldatrekrytering. De senare för innovationsklimatet. Moderna bergverk gav exportinkomster. Snabbrörliga truppenheter bet ifrån sig rejält med smartare bössor och kanoner. Vasa var en innovation anpassad både för klassisk närstrid och nya tidens bredsidor från fartygskolonner. De sexton regalskepp som byggdes efter Vasa fick bredare bukar och gjorde god tjänst i flera decennier.

Historieskrivningen visar att regalskeppet Vasa och JAS 39 Gripen har åtskilligt gemensamt.

10 januari 1625 i Stockholm. Kungen fastställer entrepnnaden med skeppsbyggmästare Henrik Hybertsson och hans bror Arendt. De ska  under 1626-1629 bygga två stora och två mindre skepp (köllängd 41 respektive 33 meter). Tre kronor sjösätts redan 1626 från Skeppsgården, varvet som de två holländska bröderna arrenderar av Kronan. Virket huggs då för nästa stora skepp som får namnet Wasa. Tidsaxel Vasa.

2 februari 1989, Linköping. Sveriges Television förevigar propagandanumret. Testplanet JAS 39 med Lars Rådeström vid styrspaken, slår runt vid landning på Saabs flygfält. Han blir varse det som hans kollegor varnat om, nämligen Pilot Inducet Oscillation. Piloten och en trög styrdator kommer i otakt så att fler ryck i styrpinnen förvärrar situationen.

”Landets dyraste jordfräs” gisslas i pressen och projektet sätts i fråga politiskt.De tre uppgifterna (Jakt i luften, Attack på marken och Spaning) innebär en svårtacklad kompromiss av flera behov. Wikipedia.

Idag byggs de flest stridsplanen instabila, med tyngdpunkten bakom lyftkraftscentrum. Då var Saab pionjär med elektronik som korrigerar överstyrningen, för att tala bilspråk. Fördelen är kvick vändning i luftstrid och lågt luftmotstånd så att ett litet plan ändå kan flyga snabbt med relativt mycket vapen. Förutsatt att datorn korrigerar nosvingarna på millisekunder, annars sjunker planet som en sten.
Även Vasa var en djärv innovation – men alltför instabilt med hög rigg och många kanoner. Problemet var att Saab/Ericson/Volvo Flygmotor i Industrigruppen bränt de åtta miljard,r som skulle ha räckt till år 2000. Sju miljarder fattades och JAS-projektet satt löst. I riksdagens försvarsbeslut 1992 satsas på JAS 39, ”gökungen”, som tränger undan andra resurser inom försvaret. Tidsaxel JAS.

Februari 1626 Preussen/Stockholm. Kungen justerar måtten på vissa av fartygen. Om han verkligen beordrade ett extra batteridäck för Vasa är oklart.

Galeonen du Guise, med två batteridäck, som Frankrike lät bygga i Amsterdam, är förebild för Vasa.

Båda kan sägas vara en kombination av galeon och linjeskepp. Det innebär ett högt akterkastell med balkonger avsett för gamla taktiken med närstrid och äntring. Med många kanoner som avlossar bredsidor är Vasa samtidigt anpassad för nya stridsmetoden där de två flottorna möter varandra på en linje.

Vasa är sin tids JAS. Med linjefartyget eldkraft står J för jagare. A för attack, samma som hos piraterna. S för Skrytbygge eller Suveränitet. All utsmyckning, från lejonet i galjonsfiguren till skulpturerna i höga akterspegeln, har satts dit för att imponera på kontinentens furstar.

28 april 1628 Stockholm. Innan kungen reser till kriget ger han order att Vasa ska göras beredd att ansluta sig till eskadern som spärrar Danzigs hamn. Hybertsson och kapten Söfring Jute lovar leverans om två månader.

(Klick på bilderna leder till källan)

1 juni 1993 Stockholm.

JAS 39 får ett provisoriskt typgodkännande så att det kan användas för upplärning hos Försvarets Materialverk. Planets styrsystem och joystick har fortfarande brister. Reaktionen fördröjs och piloten drar därför ännu mer i spaken. Omprogrammeringen efter vurpan 1989 har inte löst problemet. 

8 juni 1993 Linköping. Saab levererar första serietillverkade JAS 39 till Skaraborg flygflottilj. Fast bara på papperet för planet stannar kvar i Linköping och körs av Saabs testpiloter. Styrelektroniken ses som en prototyp så beställaren håller inne med betalningen.

Månadsskiftet juni/juli 1628 vid Lodgårdens stora kran framför slottet Tre Kronor (nära Gustav III: staty).

Barlasten har med stort besvär stuvats i det trånga hålrummet, för skeppet är smalt i botten och har efter tradition gjorts grundgående. Mer sten gör båten tyngre så kanonluckorna kommer farligt nära vattenlinjen.

Trots det låter amiralen lasta de 64 kanonerna med trampkvarnen. 70 ton kanoner plus vikten för krut och annan utrustning gör skeppet ännu rankare. Inget att bekymra sig om säger amiralen när han varnas, för enligt honom är det välbyggt.

Man lastar också 500 kanonkulor, lod kallade. Därför kallas magasinet framför slottet Lodgården (idag Logården).

1 juli 1993 Stockholm. Flygvapenchefen Lars Erik Englund ger order om att deras JAS 39 Gripen skall delta i flygakrobatiken på Stockholms Vattenfestival. Trots att styrproblemen är kända, bl a hos försvarsdepartementet ger länsstyrelsen JAS-planet OK till festivaldeltagande. Politiskt ger uppvisningen en fjäder i hatten. Att hundratals liv sätts i fara tänker ingen på.

25 juli 1628 Stockholm. Är inte Kronan och Wasa färdiga till detta datum hotas de ansvariga med kungens onåd. Hoten meddelas av den från Preussen uppskickade fälttygmästare Erik Jönsson, nye befälhavaren som ska segla Vasa ut till Dalarö.

8 augusti 1993, Riddarfjärden i Stockholm. Stora människomassor på kajer och berg ser Viggen och andra jaktplan göra konster. Saabs provflygare Rådeström flyger JAS från Linköping, sveper in över Stockholm, passerar Munchenbryggeriet och svänger snävt bortom Västerbron.

Styrdatorn hänger inte med så planet stegras och stupar i ett stenbrott på Långholmen, några meter från publiken på Västerbron. Bara en person är brännskadad, en lättnad för hundratals kunde ha strukit med. Bilder.

Rådeström blir syndabock och slutar provflyga. Ingen skugga faller på flygvapenchefen, försvarsministern eller de exportsugna Saabdirektörerna

10 augusti 1628 Stockholms ström. Grant målad speglar sig Vasa i Strömmen. Stormasten reser sig högre än tornet på slottet. Efter högmässan embarkerar ett hundratal matroser och ett antal anhöriga skeppet. Det är kav lugnt så Vasa varpas med rep längs Stadsholmen (Gamla stan) ner till Stadsgården. Där sätts några små segel för att fånga vindkårarna från Södra bergen.

På kajerna är fullt med folk som ser Vasa skjuta svensk lösen genom de öppna luckorna. Borta vid Tegelviken får vinden bättre tag, Vasa vippar, reser sig och kantrar utanför Beckholmen. De flesta hamnar i vattnet och plockas upp av småbåtar. Man tror att ett femtiotal följer Vasa i djupet.

Litteratur:

Gunnar Unger, Världens största fiaskon.

/ Ingemar Lindmark