Nysta gåtan Ernest Thiel och Nietzsche

”Då vid Ert senaste besök har uttryckt en önskan att ha en målning av Munch, har jag kommit på tanken att Ni kanske skulle vilja beställa ett porträtt av min bror av honom. I värsta fall ett porträtt av mig själv”.

Brevet till Ernest Thiel från Elisabeth Förster Nietzsche är daterat Weimar 3 juli 1905, samma vecka som norska unionsupplösningen. I den vevan flyttade Thiel från Saltsjöbaden till nyuppförda huset på Blockhusudden. Arkitekten på modet, Ferdinand Boberg, ritade bygget som ett palats för att få plats för målningarna och Thiels nya familj.

Thielska galleriet ligger undanskymt längst ut på Djurgården. Prins Eugen ville inte ha en konkurrent inpå sitt eget galleri Waldemarsudde. Oscar II skrämdes av nietzscheanen som förnekade både judarnas och de kristnas gud.

Thielska galleriet. Foto Ingemar Lindmark.

(klick på bilderna leder till källan)

Överskridande, inte översitteri
Nya hustrun Signe väckte bankirens intresse för Friedrich Nietzsche. För Thiel innebar Übermensch ett överskridande för att frigöra geniet från bojorna. För det var just vad Ernest Thiel hade gjort: brutit banden med sin första familj och med Stockholms judiska gemenskap, som betytt så mycket för affärerna. Han blir fritänkare, skriver poesi och skaffar nya vänner i konstnärsmiljön. Wikipedia.

1896 lämnar Ernest hustrun Anna Josephsson, gravid med deras femte barn. Stor skandal i Stockholm.

Signe Maria Hansen Thiel. Carl Larsson 1900.

Nya kärleken är Annas vän och guvernant, Signe Hansen. Ofta kallad barnflickan, men hon är 28 år och änka efter en konkursad norrman. Signe har nära band till Heidenstam och andra kulturpersoner, som Ernest tråkat ut hos sin svåger Bonnier.

Carl Larssons målning visar en attraktiv dam med sällskapstalang, men tillgjord och självmedveten enligt andra.

 

 

”Denna kris kostade mig allt. Mitt borgerliga umgänge för det första. Fruarna Bonnier och Wallenberg rynkade på näsan. Min egen bror tog avstånd från mig. Jag kom från mina fyra äldsta barn, och kom dem alltid riktigt nära igen. Och sist men inte minst: mina nerver blev förstörda. Jag smög runt gathörnen, rädd för att möta bekanta”.

Antisemiten och halvjuden

När Ernest Thiel dyker upp på Nietzsche Archiv i Weimar – för att översätta två Nietzscheböcker till svenska – tar Elisabeth Förster Nietzsche honom för en simpel forskare. Friedrich Nietzsche dog vid sekelskiftet och systern Elisabeth styr över hans efterlämnade verk med järnhand. Hon sprider Nietzschekulten i Europa. De frälsta måste söka sig till Weimar för verken hon ansåg lämpliga för arkivet.

Hur kunde Thiel låta sig charmeras av viljegumman, som han kallade henne? Thiel, ortodoxt fostrad av en judisk mor och han har själv varit gift med en judinna. Despotiska Elisabeth Förster, antisemit som med maken Bernhard Förster byggde upp “renrasiga” Nuova Germania i Paraguays djungel (senare känt som tillflykt för Auschwitz dödsängel Josef Mengele).

Efter ett fallissemang sköt sig Bernhard 1889, samma år som Friedrich Nietzsche blev tokig, i sviterna av syfilis påstods det. Elisabeth återvände till Tyskland där den slocknade filosofen parkerades i huset ovanpå samlingarna. Arkivet fungerade som en PR-firma där filosofen utmålades som profet för kulten kring Nietzsche. Georg Brandes, August Strindberg och Ellen Key var hängivna proselyter och så nu bankiren Thiel, en av landets rikaste.

Elisabeth Förster Nietzsche. Edvard Munch 1906.

Trots utgivningen av Nietzsches verk kompletterat med Elisabeths vinklade monografier så var hon i penningknipa. Thiel satsade hela 300.000 riksmark i en grundplåt för arkivet, som då blev en stiftelse. Han backade upp henne även i fortsättningen, fram till 1925. Då hade tyska inflationen ätit upp Thiels donation. Weimarrepupliken var ett rött skynke för Elisabeth.

Nietzschews tankar paketerar hon om i ”Viljan till makt“, tillrättalagt för sina egna syften – som i sin tur inspirerade Mussolini och Hitler.

 

 

Själv var Nietzsche gudsförnekare och kosmopolit – som flyttade till Schweiz för att komma undan Bismarcks tyska nationalism.

Innan Elisabeth Förster dog 1935 hann Hitler besöka henne sju gånger. När Thiels pengar sinade backade nazisterna upp verksamheten. Kulten anpassades till den bruna propagandan och själv lät sig Elisabeth enrolleras i partiet 1931

Bobergs smak för det orientaliska syns i detaljerna

Nietzsche framför Buchenwald
Elisabeth Förster agnade betet med Edvard Munch och Thiel nappade på då han mötte konstnären i på en tysklandsresa, inte minst tavlan Bron som bankiren köper.

Friedrich Nietzsche. Edvard Munch 1906.

Munch får honom som mecenat och beger sig Thüringens berg 1906, både för att måla och nyktra till.

Dödsmasken får duga som modell när en skygg Friedrich Nietzsche avmålas på balkongen från huset Silberblick ovanför Weimar. Eller kanske det är en bro, diagonalt som i Skriet. Ångesten förenade filosofen, målaren och bankiren.

På andra sidan dalen syns Ettersberg med Buchenwald, en symbolik som ingen då kunde ana. Nedanför ligger Goethes och Schillers hemstad Weimar, vars hus Munch markerar.

 

Solfjädern som Elisabeth Förster Nietzsche håller i Munchtavlan från samma år kan lika gärna uppfattas som piska. Hon, eller Munch, håller distans i tavlan. Knappast för att dölja den beskäftiga damens skelögdhet (på tyska silberblick), för tomma ögon är konstnärens signum.

Ernest Thiel. Edvard Munch 1907

Som i Thieltavlan tillkommen året efter. Bakom den blyga distansen döljer sig ett skarpt intellekt. Det vallonska temperamentet kan när som helst explodera. Om det var detta eller Munchs bakrus efter en krognatt i Stockholm som fick konstnären att drämma näven genom duken vet man inte. Två dukar föreställande Thiel finns på galleriet.

 

 

 

 

 

Ernest Thiel sin tids Jan Stenbeck

Ensamma, olyckliga med kvaddade familjer. Stenbeck åt sig till en för tidig död. Thiel lämnade det jordiska i en tvårumslägenhet med 3 400 på banken. Båda extrema risktagare. 90-talets finanskris nästan sänkte Kinnevik. Hade Thiel dött lika ung som Stenbeck, före 20-talets deflation, hade han gått till historien som en av landets stora finansmän.

Båda herrarna tänkte stort och utmanade etablissemang. Snabbare än andra såg de samspelet mellan teknik, politik och finanser. Unge Stenbeck lärde sig investment banking hos Morgan Stanley i New York. Kontaktnätet som den unge Thiel fick som anställd i en tysk bank användes senare för att förmedla 70 miljoner till svenska staten – med en kvarts miljon som kickback till honom själv. Den grundplåten användes för lönande obligationsaffärer tillsammans med K A Wallenberg. Parhästarna byggde järnväg för våghalsiga Saltsjöbadsexploateringen och sedan lyckträffen malmbanan till Narvik. Läs Thiels historik i Svenska Dagbladet, tidningen som bankiren brände pengar på strax innan Stockholmsutställningen 1897.

För Stenbeck innebar kommunikationerna mobilnät och TV. Han sköt TV-monopolet i sank och anställde S-märkta exministrar för att fixa licenser. Thiel umgicks med radikala och kunde 1924 tacka socialminister Gustav Möller för att Brantingregeringen köpte det som blev Thielska galleriet för 1,5 miljoner kronor (motsvarande 40 idag).

Dubbelt upp av “De tre sirenerna”. De i marmor av Auguste Rodin, ca. 1887.

Utförsbacken
För att få plats med Munchs tavlor ritade Ferdinand Boberg ett annex. Det invigdes med Rosenmaskeraden 1907. Där blandades teatermänniskorna Harriet Bosse (då skild från Strindberg) och Anders de Wahl med målaren Eugene Jansson och författare som Sven Lidman och Hjalmar Söderberg.

Thiels stjärna stod i zenit. 1908 går affärerna sämre. Han skriver till vännen Ellen Key ”tiderna förändras och vi äro icke längre rika”. Tvåbarnsmamman Signe Thiel drar sig undan för att ägna sig åt livligt umgänge på kurorter. 1910 är skilsmässan ett faktum. Hon dör av en överdos opium fem år senare.

 

Hjalmar Söderberg. Gerda Wallander 1916.

Världskriget drabbade Thiel hårt och efterföljande deflation sänkte honom definitivt. Vännerna försvann, utom Hjalmar Söderberg med vilken han spelade schack. ”Visserligen var inte eländet självförvållat men jag hade absolut ingenting att leva av”.

 

 

Försäljningen av galleriet gav medel så att han kunde hanka sig fram de två följande decennierna. Före sin död 1947 skrev han: ”I kampen om framgång, frihet och makt har jag icke kunnat sätta spår i tidens gång. Jag har misslyckats på alla områden. Jag känner mig själv och klagar inte. Jag är ett misslyckat geni”.

Ernest och Annas äldsta dotter Carin lämnade tidigt det stormiga hemmet med Sven Lidman, som då frälstes som pingstvän. Ett resultat av Carins långa äktenskap med arkitekten Ragnar Östberg, blev Susanna – senare gift med Povel Ramel.

Dottern Signe Thiel fick i äktenskapet med patalogprofessorn Folke Henschen fyra barn. Ett var konstnären Helga Henschen, under andra världskriget gift med judiske författaren Peter Weiss. Även Signe lämnade sin familj, här med fyra halvjudiska barn. Det hindrade inte Folke, omgift med en tyska, att visa upp ett hakkors som han bar under rockuppslaget. Signes brorsdotter, radikala Majongdesignern Helena Henschen, har berättat om dynastins sönderfall i boken Hon Älskade.

Auguste Rodin, Skuggan, 1880.

Kanske dog Ernest Thiel lycklig trots allt. Hans gravurna är nergrävd i ovigd jord. Under Auguste Rodins Skuggan i parken nedanför Thielska galleriet.

Utsikt mot öster

 

Konstnärerna på Thielska

Bruno Liljefors

 

Eugene Jansson

 

Edvard Munch

Mårten Hasselrot: “Munchs grafik är det mest intressanta på Thielska. Förra sekelskiftet, men känns ändå modernt”.

Anders Zorn

Carl Larsson

Richard Bergh

“Hur tänkte sig Bergh det här?” Riddaren och jungfrun 1897.

Carl Wilhelmsson

Karl Nordström

/ Ingemar Lindmark