Guide: Ingemar Lindmark

Text i Google maps.

 

Börja stadsvandring vid Karl XII:s torg i Kungsträdgården.

Johan Petter Molins bronsstaty med Karl XII avbildad i uniformen som han stupade i 1718.

Han pekar han mot öster, mot slagfälten i Narva och Poltava. Platsen är känd för två upplopp. 1868 med kavallerichock mot stockholmare, uppretade för att de inte kunde se avtäckningen. Det fick inte heller statyns finansiär August Blanche, som fick hjärtattack på väg dit.

Det andra upploppet skedde 1971 då almarna strax intill räddades av uppklättrade demonstranter, trots poliser och motorsågar.

På denna plats byggde drottning Kristinas gunstling Magnus de la Gardie slottet kallat Makalös . Se bild. För lyxen var makalös, med kopior illustrerat nere i Kungsträdgårdens T-station. Se bild.
Efter Karl Xis reduktion blev slottet sädesmagasin, vapenlager och till slut Nya Dramatiska Teatern. Som sådan brann huset upp under en föreställning 1825.

Strömbron och slottet.

Stockholms fulaste bro är ett provisorium sedan 1946.

 

Tre Kronor brann 1697. Museet Tre Kronor på slottets norrsida visar rester av gamla slottet. Gustaf III:s Antikmuseum är ett resultat från kungens antika köprunda i Italien.

Arkitekten Nikodemus Tessing d.y. hade tjuvstartat och var snabb med ritningarna. Slottets norra länga byggdes upp under fem år efter branden. Den uppstramade romerska barocken var den tidens funkis. Spruckna stormaktsdrömmar efter krigen fick bygget dra ut på tiden. Först 1754 kunde kung Adolf Fredrik flytta in med familjen. Riktigt klart först när Gustav satte sig på tronen 1771.

Logården framför slottet.

Andra sidan Norrström, vid Strömkajen. Johan Fredrik Höckerts målning på Nationalmuseum visar hur Karl XI:s lik räddas undan lågorna i Tre kronor.

 

Vid Logårdstrappan framför slottet brukar kungliga brölloppspar stiga iland från Vasaorden, senast Viktoria och Daniel. Se filmen. En folklig yra, som överträffades av Vegas tillägg 1880 vid samma kaj efter resan genom nordostpassagen. Äntligen kunde de uppstudsiga norskarna bräckas. Man glömde gärna att  den i Helsingfors födde Adolf Erik Nordenskiöld från början var rysk medborgare och resan delvis betalats av en ryss.

Logården heter egentligen lodgården. För här, 1628, rustades Vasa med kanoner innan regalskeppet hissade seglen ute på Strömmen.

Slottet och statyn

 

Gustav III steg iland här – ärad, trots att ryska kriget slutade oavgjort. Han spanar mot Slottsbacken.  Med en kidnappad vaktparad marscherade han i KarlXII-uniform  uppför backen  och övermannade  högvakten. Sedan låstes  regeringen in i slottsgemaken. Han satte 1772  punkt för vårt första demokratiförsök, frihetstiden, och blev diktator. För detta hyllades han i historieböckerna . Johan Tobias Sergel göt  statyn 1799, sju år efter mordet.

Kungens KarlXII-uniform och maskeradkostym med hål från skrotet ur Anckarströms pistol visas i Livrustkammaren.

Slottsbacken

 

Nicodemus Tessin d.y. var en föregångare  till stadsbyggnadsarkitekterna, som som 1960-talet blåste ur centrala Norrmalm. Tessin befann sig på Tre Kronor när det brann. Han kanske inte tände på som vissa trodde. Men efteråt  hade han svårt att dölja sin förtjusning. Hade inte pengarna tagit slut hade Stortorget fått ett nytt rådhus och Storkyrkan en barockfasad.

Ingen ville ha smala tomten mellan Finska kyrkan och palatset som franske handelsidkaren Honoré Boneau lät bygga 1675. Utom Tessin d.y, som runt 1700  klämde in hus och en barockträdgård – listigt formad som en synvilla. Kan ses om man har tumme med landshövdingen som bor där. Läs mera. Slottsbacken 4.

Finska församlingen gjorde  efter 1725 om lilla Bollhuset från 1600-talets mitt till en kyrka. Under kyrkan finns en gång  där slottets vakter smög sig till lokalen.  Stora Bollhuset intill var fram till rivningen 1773  den svenska teaterns vagga.

I Gustav III:s storvulna stadsplan ingick att ersätta Finska kyrkan med en ny Storkyrka. Den gamla skulle rivas för att ge plats för Slottsbacken ner till Västerlånggatan. Tacka Anckarström för att medeltida Storkyrkan med Sankt Göran och draken finns kvar. Utanför står reformator Olaus Petri staty i sällskap med en sevärd pissoar.

Boneaus palats kallas också Funckska palatset efter rika släkten Funck som tog över efter slottsbranden. Skomakarämbetet köpte konkursboet 1780, byggde till och drev en populär krog i huset. En hyresgäst var Överståhållarämbetet (då Stockholms landshövding) som köpte 1906. Slottsbacken 6.

Sedan 1997 fyller Myntkabinettet Boneauspalatset med mynt från 1500-talet och framåt. Huset nedanför, Flemingska palatset, byggdes av riksrådet Erik Fleming på 1650-talet. (Slottsbacken 8) Stockholms Telegrafstation ockuperade huset kort efter att bolaget byggt Telegrafhuset 1880 på hörnan på Slottsbacken/Skeppsbron.

Skeppsbron och Skeppsholmen

 

Koggarna lade till vid bron, det vill säga kajen, ungefär där gatan löper längs Skeppsbroraden. Gustav II Adolf ville visa upp en skyline som imponerade på sjöfarande. Medeltidens ringmurar höll inte för kanonerna och var sedan länge omoderna. Hellre då stoppa fiender med fästningen i Vaxholm.

Stadsmuren revs och ovanpå byggde burgna stockholmare för bostäder och magasin. En kortlivad stormakt speglade sig i vattnet utanför utfyllda Skeppsbrokajen.

Utrikes handel och statens subventioner frampå 1700-talet berikade grosshandlare så att de kunde räkna sig till Skeppsbroadeln. Banker och företagare rev och byggde högre hus efter romantiska förebilder runt förra sekelskiftet.

Skeppsholmen fick sitt namn när flottan flyttade dit 1634. Skeppsholmskyrkan, färdig 1833, är avkristnad och rymmer numera Eric Ericson International Choral Centre. I Tyghuset intill finns Östasiatiska museet.

Röda Amiraliltetshuset från 1650 var säte för marinens överkommando. Sedan Tessin d.y. ritat om byggnaden blev den magasin och kasern.

Sena 1700-talets store skeppsbyggare Fredrik Henrik af Chapman har gett namn till  fullriggaren HMS af Chapman, idag pittoreskt STF vandrarhem.

Skeppsbron 4-10

Skeppsbron 4. Ruuthska palatset har namn efter finskfödda kammarrådet Barthols Ruth som flyttade in 1684. Huset, som byggdes cirka 1650, var från början ett packhus. På baksidan syns lastbommen vid taknocken. På framsidan avslöjar det höga vindsfönstret att det fanns en bom också där. Då hette Telegrafgränd Saltkompanigränd efter packhuset på Skeppsbron 2.

Skeppsbron 6.  Wittmackska huset. Rådmannen Josef Månsson byggde huset omkring 1650. Wittmackska huset fick namnet efter den från Riga inflyttade handelsmannen Klas Wittmack som tog över 1688. Han blev rik på tjära och var stadens störste partredare med andelar i 47 skepp. Ett tag också delägare i varvet Terra Nova som byggde ostindiefarare. Kolla järnsmidda ekporten från 1652. Året syns ovanför tillsammans med vindruveornament. Någon här lär ha importerat exotiska varor. Halva huset mot söder försvann för bygget på Skeppsbron 8. Lyssna till en guide.

Skeppsbron 8. En bank reste huset efter förra sekelskiftet. Arkitekten Erik Josephson härmade holländska hus i barock med hög gavel, här med sandsten från Orsa. Jonas Alströmer med Merkurius vingar i hatten pryder portalens överstycke. Skeppar Karls gränd fick namnet efter en sjöfarare som bodde här innanför muren 1564.

Skeppsbron 10. Sjöfartshuset kallas också Scharpska huset efter grosshandlare på 1800-talet. Förmodligen står Nicodemus Tessin d.ä. för den klassiska barocken. Bysten av en romersk kejsare högst upp på gaveln sägs likna Tessin. Det är ett välbevarat patricierhus byggt av myntmästare Isaac Kock från Preussen (adlad Cronström) omkring 1670. Huset köptes 1675 av sjöovane generalamiralen Lorentz Creutz, som året efter gick under med regalskeppet Kronan söder om Öland.  In flyttade då Jacob Ruth, bror till Barthold. Efter familjen Scharp på 1800-talet tar bokförläggare Karl Otto Bonnier över 1902, med Svenska författarförbundet och författaren Sigfrid Siwertz som inneboende. 1958 blev fyra sjöfartsorganisationer ägare , därav namnet Sjöfartshuset. De väl bevarade Gustavianska salongerna används idag som festvåning.

 

Skeppsbron 12-14. Holländaren Fredrik Reis  drev på 1750-talet kaffehus i kvarteret, frekventerat av hamnens sjöfolk.  De två husen på nr 12-14 byggdes 1760 som packhus för köpmännen Bengtsson och Hierpes. Victualiehandlarsocieteten startade där hotell Reissen 1819. Valven som syns i hotellets spa är från 1600-talet och från gamla stadsmuren till och med. Idag fyller First Hotel Reisen fem hus i kvarteret.

”Was ist das? Ge rum vid Roddar-trappan. Undan Bir-
filare, Skoputsare, Tullsnokar och Matroser! –  Hurra! Lägg
sillstjerten på ölkannan. –  Trumf i bordet! –  Tig Käring”. I Fredmans epistel 33 låter Mowits sig ros av en madam från Roddartrappan till Djurgården. Trappan låg strax utanför Reissen.

Skeppsbron 16-18

 

Skeppsbron 16, Sutthoffska palatset. Sedan Viborg blev ryskt 1721 flyttade tyskättade familjen Sutthoff till Stockholm. Handlaren Joachim Sutthoff byggde under 1750-talet huset som kallas palats, trots att det idag är Gamla stans smalaste. Portalen med de för Skeppsbron klassiska symbolerna Hansakogg, vindruvor och Merkurius med bevingad hatt kan härstamma från tiden då firman Sutthoff skötte import och rederi härifrån. Restaurangen i källaren längs Nygränd kallas Fem små hus efter de fem husen i kvarteret på 1600-talet. Borgare Hans Hansson byggde 1651 på Nygränd 2  (HH i portalen och avloppet mot gatan syns) och Måns Nilsson på nr 4. Anna Lindberg hade krog i källaren. Rester av husen syns i Fem små hus nio källarvalv. Se gränden från Österlånggatan i Googles gatuvy.

Skeppsbron 18. Jan Stenbecks hus.

1971 köpte Jan Stenbeck huset för sina kontor i Kinnevik. Huset i nybarock ser gammalt ut men det byggdes 1910. Fartygstäven under burspråket och globen högst upp är roliga detaljer. Julgranen som firman brukar parkera ute på kajen påstår de är världens största (se video). Förr kunde törsten släckas hos Stenbeckägda Bryggeriet i Tullhus 2 en bit söderut på kajen. Vid Österlångatan 17, i andra ändan av husraden i kvarteret Diana, brukade Jan Stenbeck bo, högst upp i Kinneviksägda Gröna huset. Där hölls brakfester med Leif GW Persson, Erik Lallerstedt och andra. Maten kom från Lallerstedts restaurang Erik / Pontus in the Green House i gatuplanet (numera fransk mat i Melker Anderssons le Rouge). Ali Baba stod det på dörren till den exotiskt inredda våningen. Gästerna fick bo inunder i ett slags privathotell. Se gatuvy i Google.

Skeppsbron 20. ”Brandstodbolagets hus”.

Namnet kommer från försäkringsbolaget som byggde huset 1901. Inte på 1600-talet som det kan verka. Arkitekt Gustav Clason lånade karolinerstilen från Nicodemus Tessin d.ä som till sig själv ritade huset, som fanns innan. Det kallades Tottieeska huset efter köpmän på 1700-talet.

Skeppsbron 22, Hobelinska huset

För drygt två hundringar om man nöjer sig med vandrarhemmets sovsal får man avnjuta 1600-talsdetaljer i Hobelinska huset. Handelsmannen Johan Paul Hobelin byggde huset på 1670-talet, sannolikt med Nicodemus d.ä. som arkitekt. En våning extra och stora renoveringer gav byggnaden nytt utseende. Holländaren Michel Hopare, som man tror var tunnbindare, gav på 1500-talet namn till Stora Hoparegränd. Vindragarlagets hus med trappstegsgaveln på nr 6 kom till runt år 1600. Lägg märke till hissen vid luckan högst upp. Skylten visar Vindragarnas härbärge 1818-1930. Vindragarskrået kollade vinet innan det bars till slottskällaran. De fungerade även som väktare och brandvakt.

I gränden låg den för bus och glädjeflickor kända krogen Amsterdam. Bellman försummade inte flickorna och skrev där  en en hyllning till fader Berg. Efter musicerandet bjöds han och supbröderna på öl av värdinnan. Epistel 78.

Skeppsbron 24, Dångerska huset är Skeppsbroradens äldsta, byggt 1630 av skottättade skepphandelsmannen Robert Rind i renässansstil. Gustav II Adolf ville se ”stora och sköna hus”, så han såg till att tomter såldes. Ursprungliga renässansstilen med trappgavel mot gatan är borta efter flera renoveringar. En vinhandlaren Henrik van Santen dekorerade på 1670-talet portalen med de druvbärande männen. Näste ägare, kungens sekreterare Dångert, gav huset sitt namn.

Skeppsbron 26, Pauliska huset. Stockholms rådmän höll sig här framme i kön när tomterna såldes efter 1630.. En var Anders Henriksson från Norrköping som 1634 (?) byggde ett hus i fyra våningar på Skeppsbron 26. Tessin d.ä. ritade även detta hus. Pengarna fick Henriksson från handel, ett skeppskompani bland annat. När han dog 1651 kallades sig barnen Stockenström, kanske för att pappan skötte kvarnar vid Strömmen. Textilfabrikören Nicolaus Pauli byggde om 1769 till sparsmakat gustavianskt. Huset har idag återfått utseende det hade då. Ferkens gränd har namnet efter källarkrogen Farken.

 

 

Skeppsbron 28,  Schönska huset.

Johan Martin Schön från Lübeck slog 1768 ihop två 1600-tals-hus på Skeppsbron 28 för bostad och firman Schön & Co. Sonen Johan expanderade till ett stort handelshus där han byggde om huset efter gustavianska modet. Efter 1917 skötte  Rederi Svea härifån finlandsbåtarna som lade till vid kajen utanför. KFUM hyr idag lokaler för ett vandrarhem.

Gaffelgränd fortsätter med Lilla Hoparegränd, döpt efter Michel Hopare på 1500-talet. Så inleder Bellman epistel 5 ”Til the trogne Bröder på Terra Nova i Gaffelgränden. Käre bröder, så låtom oss supa i frid, I denna här verldenes ondsko och strid”. Hör episteln sjungas. Bellman fortsätter i Epistel 18: ”Til Gubbarna på Terra Nova i Gaffelgränden vid Skeppsbron.  Gubbarna satt sig at dricka, Klappa på bäljen och hicka.”.

Skeppsbron 30, Brandenburgska huset.
Grosshandlaren Joakim Brandenberg byggde om 1600-talshuset efter 1760, då det fick en extra våning. Sengotiska trappstegsgaveln är från 1890, en epok då man vurmade för det medeltida,

Skeppsbron 32, Hebbeska huset

I ett ornament står 1647så huse byggdes nog då. 1767 bygger grosshandlare Johan Fredrik Hebbe på en våning, gjorde om fasaden och så småningom hela huset. Christian Hebbe,som invandrat från Greifswald i Pommern, startade handelshus i Skeppsbron 36. Sönerna öppnade eget och därför finns det minst tre Hebbeska hus. En son var Johan Fredrik, som partade i Ostindiska kompaniet och ägde en malmgård på Södermalm.

Skeppsbron 34, Nordström & Thulins hus

Huset har fått namnet efter Carl Gustaf Thulin som i slutet på 1800-talet byggde om 1600-talshuset för rederiet Nordström & Thulin. Verksamheten växte, främst malmfrakt, under 1900-talet. Färjetrafiken lämnades efter att Estonia sjunkit.

Skeppsbrons 36, Thuenska huset.

Peter Thun, knapert uppväxt i Nyköping, hade framgång som handlare och kvarnägare i Stockholm och kunde bygga huset 1674 – även detta med Nicodemus Tessin d.ä. som arkitekt. Se utgrävning i kvarteret Phoebus.

Skeppsbron 36 köptes 1733 av den från svenska Pommern invandrade Christian Hebbe, att användas som bostad och handelshus. Affärer lärde han sig av Georg Bernhard von Schewen på Skeppsbron 16. Tack vare tyska släkten växte spannmålsimporten och familjen Hebbe kunde räkna sig till de främsta i Skeppsbroadeln. Christian ägde varv, fabriker och andel i Ostindiska kompaniet.

Rikast blev sonen Simon tog över Chr. Hebbe & söner men bodde i Hebbeska palatset på Riddarholmen. Andre sonen Christian d.y förvärvade huset som då fanns på Skeppsbron 18. Den tredje, Johan Fredrik, skötte affärerna i Hebbeska huset på Skeppsbron 32. Sonen Christian Hebbe d.y. köpte på 1760-talet föregångaren till nuvarande Skeppsbron 18 och sonen Johan Fredrik Hebbe förvärvade Skeppsbron 32, även det kallat ”Hebbeska huset”.

Utlänningar fick inte äga fast egendom. Därför blev skeppsbroadeln mellanhänder mellan tyskt kapital och svenska gårdar, fabriker och järnbruk. Lyxiga hus på Skeppsbron gav status men retade många. Bellman skrev i epistel 208: ”Isterhaka, väldig buk, Stinner pung och lockperuk, Sammetsrock och präktig lycka, Spansker rör och gyllne krycka”.

Skeppsbron 38, Tullhuset

GUSTAF III SEXTONDE REGERINGSÅR MDCCLXXXVIII är inhugget i tullhusets portal. Alltså M1000+D500+C200+L50+X30+V5+3: 1788. Huset byggdes på kungens befallning för tullen på 1780-talet. Erik Palmstedt växlade här från det utsmyckade Börshuset vid Stortorget till uppstramad florentinsk ungrenässans . Inspirationen spåras i de italienska motiven. Fasaden ser ut på samma sätt idag för Tullstyrelsen ägde byggnaden fram till 2000. Tullarna tog in varorna i nedervåningen och hade kontor ovanpå. Se husets nyligen ombyggda innanmäte.

Skeppsbron 40. Kuselska huset
Handelsmannan Roland Eliason byggde cirka 1700  detta hus, ritat av Nicodemus Tessin d.ä i romersk barock. Grosshandlare Carl Gottrid Kusel byggde ut/ om huset så som vi ser det idag. Denne direktör i Ostindiska kompaniet gifte in sig i järnexporterade handelshuset Tottie & Arfwedson, verksamt i Tessinska huset på Skeppsbron 20.

Skeppsbron 42 A-42 B. Bancohusen.

Norra Bancohuset/Lilla Bancohuset byggdes stegvis 1772-1819. Riksbankens folk satt i övervåningen. Under fanns lager koppar och lump för sedlarna som trycktes där.

Nicodemus Tessin d.ä ritade Södra Bancohuset som ett romerskt palats. Byggdes 1680 för Riksens ständers bank och räknas därför som en av världens äldsta riksbanker. Bancohusen bands 1818 samman med en bro för säkra penningtransporter. I folkmun kallat Suckarnas gång.

Skeppsbron 44. 

Huset är från 1910. En av staden äldsta restauranger, Zum Franziskaner, fanns på samma plats redan  på 1840-talet.

Carl Milles, Sjöguden

Milles högg i röd granit sjöjungfrun och den kukträngde havsguden 1913. Väl barnförbjudet tyckte stadens fäder. Det dröjde till 1930 innan skulpturen sattes upp vid Räntmästartrappan. De andra nio som Milles tänkte sig längs Skeppsbron blev inte av. Med Sjöguden fann Milles sin stil. Det blev åtskilliga grekiskt mytiska sjörvarelser i fortsättningen.

Räntmästartrappan

Kanalbyggaren Nils Ericson ersatte 1854 roddbåtarnas tillägg med Slussen och kajen där Djurgårdsfärjan läggar till. Ericssons järnvägsbyggen belönades med en staty utanför Centralstationen.

Skeppsbron 46 med lutande huset.

Frånsett övervåningen är huset idag är sig rätt likt det som bagarskråets ålderman Wickman Corneliusson  byggde, på 1640-talet -med trappa utanför och port i original. Bilden visar en lutande gavel för marken bakom har sjunkit. Tobaksfabrikören Nils Schönborg gav 1742 huset en takvåning med brutet tak.

Skeppsbron 49, Räntmästarhuset

Karl X Gustavs räntmästare Börje Olofson, adlad Cronbrrg, blev förmögen på järn, socker och tobak. Så rik att han med ritning från Tessin d.ä kunde anlägga palatset på hörnet Skeppsbron / Räntmästaregränd (idag Slussplan).  1971 fick byggnaden tillbaka utseendet från 1700-talet.

På huset sitter två medaljonger. Den ena som minne av att att ryska fångar burades in efter Nordiska sjuårskriget 1701. Främste fången var  prins Alexander Bagrationi som 1711 utväxlades mot greve Carl Piper

andra medaljongen visar att Carl von Linné öppnade läkarpraktik 1739. Under tre år botade han i huset stadens bättre bemedlade.