Klicka till Stockholmskällan

På Badstugatan, Sveavägens föregångare, möttes skilda världar. Fattigfolket i rucklen och nyrika i stenhusen runtom. Utslagna bland burgna bryggare och fabrikanter om vartannat. Fina herrar smög till prostituerade och kanske rånades i mörkret. Tillresande bönder blev trakasserade av stadsmobben, som i August Strindbergs Tjänstekvinnans son.

Klicka till boken


Klicka markörerna. Vy mot (N)orr, NO, (O)st, SO, (S)yd, SV, (V)äst, NV


Samling vid Hötorget

Vi möts vid södergaveln på Konserthuset, som hette Oxtorgsgatan före den skars av från Sveavägen.

Konserthuset, klart 1925, ersatte Hälsingegården på Hötorget 12. P Palmqvists boktryckeri bakom Konserthuset, på Badstugatan 1, försvann med breddningen av Sveavägen. Norstedts köpte firman 1917.

På hörnan Stora Badstugatan / Oxtorgsgatan (Konserthustomten) låg von Hamska malmgården där August Blanche under tonåren sägs ha bott med familjen. De hyrde av åldrige kontrollören Ekström. Det bör ha varit på 1820-talet då det på gården fanns en smedja och en yppig trädgård. En grön lunga säger Blanche, som en ofantlig bukett av vita och röda blommor. Bakom låga trädgårdsmuren växte  genomskinliga astrakaner och glödande rosenhägg.  Dessutom ett stenaltare och ett lusthus med bleknade plafondmålningar som föreställde gudinnan Pomona. På 1880-talet höll en katolsk flickskola till i  i byggnaden.

 

Mittemot, på hörnan mot Oxtorgsgatan, fanns runt 1900 en vinhandlare och senare en viktualiehandel och möbelaffär. 1916 annonserar Stockholms Enskilda läroverk kurser från lokalen.

Klicka till Svenska Dagbladet 1898.

Intill, på Badstugatan 4, hade Stockholms Pantbanksaktiebolag under många år en filial.

 

Söderut stoppades Sveavägen före Norrmalmssaneringen 1951 vid Oxtorgsgatan 7. Före förra sekelskiftet sålde Lagerbergs där egentillverkade möbler lackade i blått och grönt. Lite Ikeastuk, för Arbetarsinstitutet uppmärksammade möblemangen för vanligt folk.

Lagerberg blå möbler. Klicka till tidningen Idun.

Källorna nedanför Brunkebergåsen var inte bara viktiga för badstugorna, därav gatans namn. De lockade dit bryggarna och öl lär ha jästs på denna plats redan på 1600-talet. Brunnarna som fylldes från Brunkebergsåsen behövdes inte efter 1850 då staden ordnade med vattenledning.

Bryggarsläkten Åkerblom drev verksamheten 1700-talets första halva. Bryggarskrået upphörde så efter 1750 expanderade Johan Dubois både på Oxtorgsgatan och Hamburgbryggeriet vid Luntmakargatan. Nygifte Carl Mikael Bellman bodde med sin familj i Dubois hus på Hötorget nr 14 och förmodligen också här. Affärerna gick sämre sedan hans tre ogifta döttrar tagit över bryggeriet och gjorde konkurs 1807.

Näste bryggare på Oxtorgsgatan, finländaren Carl Axel Schmiedte, blev en av Norrmalms storbryggare tack vare sinnrika metoder och ångdrift. Men brännvinsproduktionen bar sig inte så det blev konkurs 1845. Sonen Axel kunde med pengar från Jenny Lind köpa fastigheten där det bryggdes till sent 1800-tal.

Gården Oxtorgsgatan 7 sett västerut mot Hötorget. Bilden tagen före rivningen. Klicka till Stockholmskällan.

Huset på nr 7 revs 1951. Fotografiet ger en uppfattning om bryggeriet inne på gården. Närmast Oxtorgsgatan och mot Hötorget fanns bostäder och inne på gården en brunn. På östra sidan låg ett bränneri och mot söder ett fyravåningshus för öljäsningen, en hästdriven kvarn och under jord en iskällare.

Efter många år i branschen övertog Carl Johan Svanqvist en pianofabrik som han efter förra sekelskiftet flyttade till lokaler i Oxtorgsgatan 7. Då var de av hög kvalitet, idag kan ett Svanqvistpiano fås till skänks.

På 50-talet rev grävskoporna för att från Mäster Samuelsgatan ge plats för Sveavägen ner till Sergels torg. På västra sidan fick borgarråden erektion med de fem höghusen. På den östra kapitalismens mastodonter fast de ligger ner . Wallenbergarna närmast Sergels Torg med Skandinaviska banken, senare SEB. På Sveavägen nr 14 limpan som hyste Götabanken, salig i åminnelse som Gota Bank under bankkrisen 1990. Bankontoren har krympt, kvar är längorna som monument över 1960-talets storvulenhet. Kvarteren är stendöda efter kl 17 . Därför vill Vasakronan väcka liv i serveringarna på terrasserna, som stängdes sedan gästerna skrämts av knarkarna.

Om det var Gustav III:s eller arkitekten Jean de la Vallés dröm om en esplanad som gav fri sikt mellan slottet och Haga – det kan diskuteras. I Albert Lindhagens gaturegleringsplan 1866 med Sveavägen, 70 meter bred, Det blev 33 meter med stopp vid Kungsgatan1878.

 

Klicka till OpenstreetMap


Nästa stopp: korsningen Kungsgatan

Kungsgatan skar genom Brunkebergsåsen 1911. Sveavägen är 1922 breddad fram till Kungsgatan. Gamla nivån på östra sidan och sänkt på den västra. Norr om genomskärningen, i fastigheten BAdstugatan 10, tillverkade Backman kassaskåp i slutet på 1800-talet.

Nya Sveavägen i två nivåer mot Kungsgatan. 1920-tal.

 

Karta 1885

I den medeltida byn Wäsby anlade Gustav Vasa här en kungsgård som bönderna försåg med hö. Handeln tog sig på ett tog som blev Hötorget. Hötorgsgränd norr om Hötorget (som blev Kungsgatan 1886) stannade vid Badstugatan.

Kungsgatan 1 i backen upp mot Badstugatan 8, huset som revs för nya Kungsgatan. Muren och huset bakom försvann med Sveavägens breddning. (O)

På andra sidan åsen hette gatan Lutternsgatan – med en slum som knappast hedrade Luther. Det som ville ta sig över Brunkebergsåsen fick välja på Oxegatan eller Apelbergsgatans fortsättning. Först 1911 förenades Kungsgatan för trafik, även spårvagnar, mellan Stureplan och Hötorget.

Före Kungsgateöppnandet låg här Hamburgerbryggeriet 1869-1889 med adress Luntmakargatan 4. På platsen fanns ett bryggeri 1700. Starka dalkullor anställdes gärna. en var Grudd Anna som fick barn med bryggmästare Leonard Zorn. På Göteborgs Konstmuseum kan man se hur oäktingen Anders Zorn målade av arbetet i bryggeriet 1890.

Kungsgatan 1911. Vy västerut mot bron för Malmskillnadsgatan och Hötorget. Klicka till Stockholmskällan.

Bildenfrån Hötorget visar Hagdalhska huset efter kokboksförfattaren Hagdahl . Även upptäcktsresanden Sven Hedin har bott där. Läs mera

Spårvägen är elektrifierad på nedanstående bild, förmodligen runt 1905. John Garström säljer fröer på hörnan. Antagligen är det Aktiebolaget Smör & Tee som driver speceriaffären. Svenska skofabriken har en fabriksbod. Lefflers vinhandel har legat här länge.

 

Kungsgatan vid Hötorget cirka 1900.

Flickläroverket Atenum flyttade 1885 in i nya huset mellan Kungsgatan och Apelbergsgatan, med adress Stora Badhusgatan 5. Flickskolan, den andra i landet med examensrätt, växte och flyttade några kvarter norrut 1910.

Flickläroverket Atenum, cirka 1890 att döma av telefonstolpen. Vy mot norr. Kungsgatan från vänster

Albert Engström flyttade in med Strix i Atenums hus 1897.

Mittemot Atenum, på Bastugatan 10, tillverkades kassaskåp hos firma C F Backman, grundat 1855.


Centrumhuset nordost om krysset byggdes med järnstomme runt 1930, inspirerat från tegelexpressionismen i Tyskland – som förebådade funktionalismen. Kallas Ströms hörna efter konfektionsaffären. Där Olof Palme hämtade en kostym morddagen.

Karta 1899. Klicka till Stockholmskällan.


Stopp Tunnelgatan

Plattan i trottoaren uppmärksammar att det var här statsminister Olof Palme sköts 1987. Framför Skandiahuset, Thulehuset tidigare, som bär spår av familjen Palmes historia. Hans pappa Gunnar och farfar Sven var chefer i försäkringsbolaget Thule som sedan blev Skandia på denna adress.

Thulehuset, 1940-talet

Olof Palmes karriär började i militära underrättelsetjänsten och var därför på 50 och 60-talen väl bekant med hemliga motståndsrörelsen Stay Behind, som administrerades från Thules kontor. Deltagarna smög in från ingången på Luntmakargatan.

Tunnelgatan mot Brunkebergstunneln. Foto Ingemar Lindmark.

Foto Ingemar Lindmark.

Tunnelgatan väster om Sveavägen döptes till Olof Palmes gata. Mot öster fortsätter Tunnelgatan i Brunkebergstunneln, öppnad 1886. Fast mördaren försvann längs trappan bredvid.

I hörnan till Luntmakargatan låg Grönwalls bryggeri, specialiserat på svagdricka fram till förra sekelskiftet. Carl Axel Grönwall köpte verksamheten av en bryggare Lindgren 1867 och sålde det till Stockholms Bryggerier 1889.

Dofterna från bryggeriet blandades med avloppslukten från rännan som från denna plats löpte ner till Barnhusviken. som skiljde Norrmalm från Kungsholmen. Sörjan i det par meter breda diket doldes nödtorftigt av bräder.

“Skvalbänken för den trakt, där vi bodde, började vid ingången till nuvarande Brunkebergstunneln och gick till Klara sjö efter Barnhusträdgårdsgatan — Tunnelgatan —, korsade Drottninggatan vid gamla apoteket Nordstjärnan. Då det regnade duktigt, brukade vi utsätta barkbåtar i Kungsbacken och följa dem i det forsande vattnet rännstenen utför till skvalbänken, men t. o. m. våra infödda stockholmsnäsor voro för känsliga att längre syssla med dem, när de uppnått detta större smutshav”. Ur Nils Selanders Två gamla Stockholmares anteckningar.

På hörnan Tunnelgatan och Badstugatan 22 (Sveavägen 40) fanns från 1778 till 1930 ett barnbördshus som förlöste 200 kvinnor varje år. Gratis eller till låg kostnad tack vare donationerna till kungliga välgörenhetsällskapet Pro Patria. Ursprungligen en orden med anor från medeltiden och stormaktstid. Med Gustaf III:s tillskyndan köptes huset av bryggare Rehn och användes sedan av Pro Patria för att förlösa främst mindre bemedlade mödrar. Barn som ingen ville ha sattes hos bönder, med betalning upp till femton år.

Fastigheten revs för Thulehuset, nu Skandiahuset – känt för Dekorimahörnan efter butiken där Palme dog.

Skandiakvarteret kallas Träsket efter en sjö som fylldes med sopor som spred kolera och pest i slummen. Som en bjärt kontrast anskaffade snusfabrikanten Jacob Fredrik Ljunglöf 1839 en sjangdobel bostad mot Badstugatan 24 (Sveavägen 44-46). Grannen Pro Patria skänkte kläder till fattiga barn.

Ljunglöfs ville inte vara sämre. Det hände att kontoret skänkte snus till till mindre bemedlade som köade med rejält tilltagna dosor. Lite som knarkhandel, första prisen gratis. Se Ljunglöfsfilmen Snusets historia.

 

Tobaksbladen från odlingar på Kungsholmen och Södermalm lämpade sig bättre för snus än cigarrer. Snuset från Ljunglöfs förbättrade metod föll så att säga konsumenterna på läppen.

Tidigare fanns på platsen ett bryggeri. Huset revs för Thule 1938.

 

Salongen Ljunglöfska huset vid Badstugatan. Klicka till Wikipedia


Stopp Adolf Fredriks Kyrkogata

Strindberg var inte främmande för det spiritistiska. Kulna nätter kanske han lämnar Norra Kyrkogården för att på Adolf Fredriks kyrkogård byta tankar med skalden Bengt Lidner. Eller för att möta fler där jordade kändisar. Kanske vacklande återförenas med vännen Hjalmar Branting, uppväxt på Norrtullsgatan även han. Måhända påhejad av Olof Palme, som från sin sten kan ser ner över gatan som fått hans namn – Olofsgatan i stället för Repslagargatan.

Adolf Fredriks kyrka. Sveavägen norrut. Foto: Ingemar Lindmark

Brandelius bryggargård (NO) 1929 vid Adolf Fredriks Kyrkogata i kvarteret Grönlandet väster om kyrkan. Tidigare ägare bryggarfamiljen Westman.

Eller så ger Strindberg sin vedersakare Sven Hedin, lite juling. Konservative upptäcktsresanden ligger i samma grav som sin farmors far Lorenz Westman .

Hans son, Abraham Lorenzon Westman fyllde kvarteren runt kyrkan med bryggerier och Westmanska palatset på Wallingatan 2. Från huset ledde Georg Adlersparre statskuppen 1809. Sedan Vetenskapsakademiens embryo till Naturhistoriska museet och nu säte för Högsta Förvaltningsdomstolen.

“Abraham Lorenzson hade sålunda på bästa sätt ordnat för sin familj, sina underhavande och sitt umgänge, och Bellman har skänkt eftervärlden många vittnesbörd om den glädje och trevnad, som rådde i det gästfria hemmet. Än föreslog han vid middagar och gästabud konung Gustavs skål, vilken säkerligen med entusiasm dracks av den rojalistiska värden och hans gäster…,” Ur Storborgare och stadsmajorer; minnen och anteckningar frȧn Gustaf III:s Stockholm.

Billes bryggeri mot Adolf Fredriks kyrka

Fredrik Wilhelm Bille och sönerna bryggde tyskt öl vid  Tunnelgatan /  Olofsgatan 6 1855-1890.   I samma kvarter fanns under sent 1880-tal en utspisning för fattiga barn.

 


 

Stopp Adolf Fredriks Kyrkogata

Modins spannmålshandel i kvarteret Vargen, 1915 i korsningen Adolf Fredriks kyrkogata.  Längst bort backen upp mot Oxtorgsgatan. Klicka till Stockholmskällan.

I 1900-talets början låg Carl E Modins spannmålshandel väl placerad med tanke på forbönderna vid gatukorsningen på Badstugatan 11. Innan fanns här Edingburger porterbryggeri och tidigare jäste Dubois öl på adressen Badstugatan 15.

På samma adress och även nr 9 drev Arbetarringen ett pantlånekontor. Brännvinskungen Lars Smith startade Arbetarringens bank med tillhörande pantbank 1885. Bilden  togs före 1918 för då avvecklades Arbetarringen. Längst ner på Badstugatan syns backen upp mot Oxtorgsgatan.

Det fanns fler bryggeriet i kvarteret Vargen.  Hauffmans bryggeri  inriktat på  svensköl på Badstugatan 13 konkursade 1869.

 

Badstugatan (N) efter förra sekelskiftet sett från hörnet Adolf Fredriks Kyrkogata. Bilden tagen efter elektrifieringen 1904, förmodligen från krigsåren av kläderna att döma. I mellankrigstiden delades dubbelspåret av en grön remsa. Till vänster syns församlingens hus, då som skola. Klicka till Stockholmskällan

En remsa av parken framför kyrkan försvann då Sveavägen breddades och med den bysten av liberale statsministern Karl Staaf. Namnet Adolf Fredrik efter kungen som satte kyrkans grundsten 1768. Kyrkan invigdes av sonen Gustaf III sex år senare. Psalmdiktaren Johan Olof Wallin predikade här i i början 1800-talet och fick som belöning gatan västerut uppkallad efter sig.

Vad har Strindberg, Jan Guillou och förmente Palmemördaren Christer Pettersson gemensamt? De har gått på Wasa Real på Karlavägen och som Jakobs lägre elementarläroverk på Regeringsgatan.

Atenum Badstugatan / Adolf Fredrik Kyrkogata (O). Klicka till Stockholmskällan

 

På Bastugatan 28 (Sveavägen 48 ) skulle Strindberg känna igen flickläroverket Athenum i jugendhuset som byggdes två år före författarens död 1912. Innan låg det längre ner på gatan i korset Kungsgatan. 1949 gjordes huset om till kontor. Tidigare hade E J Pettersson en mekanisk verkstad på tomten.

 

 

Badstugatan 28 / till vänster Adolf Fredrik Kyrkogata västerut. Före Ringlinjen från Drottninggatan och här norrut på Badstugatan öppnades 1878. Bilden troligen tagen före elektrifieringen 1904.

Vid kommunaliseringen 1939 slogs Athenum ihop med Anna-Dethowska och Brummerska skolorna till Norrmalms kommunala flickskola. Före bygget 1910 fanns på Badstugatan 28 detta hus.

Ett kvarter västerut på Adolf Fredriks kyrkogata ligge3 pingstvännernas Citykyrkan, granne med restaurang Caliente. Det var där på nr 12 den 7 april 2017 som terroristen Akilov hoppar in i Spendrups lastbil och med en rivstart lämnar däckspår mot Sveavägen.


Stopp Kammakargatan

Kammakare sägs ha bott här på 1600-talet. En komministerbostad fanns på 1700-talet på hörnan Kammakargatan 28/ Sveavägen. vilket sedan blev klockarbostad. En tillbyggnad 1829 gjordes till gymnastiksal för folkskolan. De två husen med ett plank mot Sveavägen fanns kvar långt in på 1900-talet. Ersattes av ABF-huset 1961.

Församlingens hus på kyrkogården var förr en skola.

Badstugatan norrut sett från Kammakargatan. Observera långa kjolarna och hästspillningen mellan spårvagnsspåren. Cirka 1900. Klicka till Stockholmskällan.

Ur Fogelströms Så minns du den stad

Melinders hette i verkligheten Barnängens och låg på Södermalm.

På Badstugan 40 fanns ett matställe där en medioker helportion kunde förtäras för 68 öre enligt Arbetarringens krogguide 1883 i Dagens Nyheter. En tallrik soppa kostade 12 öre.

På motsatta hörnet Kammakargatan, mittemot folkskolan, låg Östlings bosättningsaffär på Badstugatan nr 42 och intill ett mattlager på nr 44 (1904).

Apoteket Leoparden på Sveavägen 43 strax norr om ABF-huset har en föregångare Markattan som från 1860 låg på hörnet Kammakargatan / Badstugatan 42 (Sveavägen 62) och efter 1879 på Badstugatan 30 (Sveavägen 62). 1892 flyttade det till Tegnérgatan och fick namnet Leoparden.
UR Dagens Nyheter 1872

Uppsalastudenten Carolus Linneus bodde och studerade ett tag på Markattan då apoteket låg i Gamla stan.

Kammakargatan 28/ Sveavägen (O). 1957 enligt Stockholmskällan. Klicka.

I kvarteret Sankta Anna (längs Kammakargatan och mellan Stora Badstugatan och Saltmätargränd flyttade man in i enkla trähus på 1600-talet, mittför Sankt Olofs kapell – som träbyggnaden hette efter bygget 1674. I matriklar finns titlar som tobaksspinnare och vedbäraränka. Första stenhuset kom med en stenhuggarbyggmästare på 1730-talet. Huset på hörnan som blev boställe för komministern och kantorn, murades 1775 fanns och fanns  kvar ännu 1957 – tillsammans med huset intill som var gymnastiksal för folkskolan.

Kammakargatan västerut sett från Sveavägen 1957. Närmast gamla komministerbostället och gymnastiksalen. Bakom Adolf Fredriks folkskola. Klicka till Stockholmskällan. Med nya kameror behövde inte folk stå stilla som femtio år tidigare.

Adolf Fredriks folkskola med adress Salmätaregatan byggdes 1864 för mindre bemedlade barn. Med läget vid Saltmätargatan 2 överlevde skolan Sveavägens breddning och revs först 1957 till förmån för ABF-huset.

Kanske var det nostalgiska minnet som fick Palme att stanna till vid ABF, tills ljuset i skyltfönstret slocknade.

Mittför kyrkan, Badstugatan 34-38 (Sveavägen 54-58), sträcker sig Bonnierhuset fasad. Typisk för 1880-talets nyrenässans, som en gräddtårta – kanske för att det byggdes som bostad av konditor August Reinhold. Konditoriet låg på bottenvåningen och bagerierna med ett 40 anställda fanns på baksidan mot Luntmakargatan.

Ur Dagens Nyheter 1865

På 1860 fanns en viktualiehandel på Badstugatan 38. Ägaren Lundqvist har inte direkt gått till historien som en kattvän.

 

 

 

Badstugatan mot söder sett från Kammakargatan. Kyrkan till höger. Klicka till Stockholmskällan. Omkring sekelskiftet.

/ Av Ingemar Lindmark