Rakhmat Akilov hann döda fem och skada ännu fler före han rammade Åhléns skyltfönster i korsningen Drottninggatan / Mäster Samuelsgatan. Det hände 7 april 1917.

Snudd på hundra år tidigare, 13 april 1917, tog Vladimir Lenin in på hotell Regina på Drottninggatan 42, idag Sergels torg snett mittemot Åhléns. 

Lenins statskupp bäddade för Sovjetunionen. Akilov kom från forna sovjetrepubliken Uzbekistan, där kvardröjande kommunism, islam och fattigdom utgör en drivbänk för terrorister.

På sätt och vis såddes i Stockholm 13 april 1917 frön till ryska revolutionen. Bolsjevikerna utmanade sina socialistbröder mensjevikerna.

Hungerkravallerna dessa månader höll på att leda till en revolution också i Sverige. Här klövs socialismen 13 maj 1917 socialismen i Socialdemokratiska Arbetarpartiet och Socialdemokratiska Vänsterpartiet / Kommunisterna ledda av radikala män som Zeth Höglund, Carl Lindhagen, Fredrik Ström och Ture Nerman.

I Ryssland inbördeskrig och diktatur. I Sverige en begynnande demokrati med allmän rösträtt för män 1918 och beslut om åtta timmars arbetsdag året efter.


Stockholms Centralstation klockan tio 13 april 1917.

Malmötåget är en timma försenat. Journalisterna känner flera i mottagningskommittén. Den storväxte i plommonstop är stadens borgmästare Carl Lindhagen, i riksdagen långt till vänster för socialdemokraterna. Fredrik Ström, som bokat hotellet för gästerna, räknas i riksdagen till samma radikala falang. Mest elegant är journalisten Ture Nerman. Att en rå revolutionär som Nerman året innan har skrivit Den vackraste visan om kärleken är svårt att tro.

Ture Nerman

Strax efter tio ångar tåget in på spåret. Ut väller ett trettiotal luggslitna män och några kvinnor. De tycks stela i benen och är otvättade efter fyra dagar på träbänkar i två plomberade vagnar genom Tyskland. Trots jämlika ideal satt Lenin och hans närmast i andra klass.

Centralstationen med gamla banhallen

En satt femtioårig herre, med pipskägg och i en för stor yllerock, stegar fram till Ture Nerman. Han och Vladimir Uljanov, mera känd som Lenin, är bekanta sedan  en socialistkonferens i alpbyn Zimmerwald 1915.  Lenin och hans fru Nadja har i Schweiz levt i i exil tills de steg på tåget mot Sverige.

På perrongen syns ett par män från hemliga polisen och några utlänningar är säkert spioner. Lenin avspisar journalister som vill intervjua. Han vill  obemärkt passera ryska passkontrollen mellan Haparanda och Torneå.

Även journalisten Sven Backlund, från Social-Demokraten ditskickad av Hjalmar Branting. får ett njet. (Sonen Sven Backlund, generalkonsul i Berlin, knöt på 1960-talet kontakter mellan Sovjetunionen och förbundskansler Willy Brandt. Det bidrog till en politisk upptining slutade med Sovjetunionens  sammanbrott).

Samtidigt sitter socialdemokraternas partiledare Hjalmar Branting på tåget i Haparanda på väg hem från Petersburg (då kallat Petrograd)  där han knutit kontakter hos den provisoriska regering som Lenin vill störta.


Resan från Schweiz

Resan är betald av tyske kejsaren. Tyskarna tror att fienden Ryssland sluter fred om Lenin kan ta sig dit. Med en revolt mer omvälvande än liberalernas och mensjevikernas maktövertagande i mars.

Nermans partibroder Zeth Höglund deltog också i den hemliga konferensen i Schweiz men han syns inte till. För Höglund, riksdagsman för socialdemokraterna, sitter ett år på Långholmen för högförräderi – eller rättare sagt för pacifistisk propaganda mot militären under en fredskongress i Stockholm.

De ryska revolutionärerna tycks tvära och misslynta. Tullen i Schweiz tog matlådorna så de har tiggt sig till smörgåsar på stationerna. De har sovit dåligt med kläderna på under resan i Sverige, dessutom störda av en hop journalister som steg på utanför Södertälje. Frisk luft lindrade sjösjukan på färjan mellan Sassnitz och Trelleborg, där ungsocialisten Otto Grimlund stiger på och gör Lenin sällskap under resten av resan.

Med avbrott för halvannan timmas rast i Malmö där en polskfödde Yakov Fürstenberg, stod för ett smörgåsbord på schangdobla Hotel Savoy. Buffén med älgstek och äkta kaviar gick åt på en kvart. Fast Lenin glömde äta, fullt upptagen att från bolsjeviken Yakov Fürstenberg orientera sig om socialismen i Sverige. Efter exportaffärer i Köpenhamn och sedan i Stockholm var Fürstenberg, även med namnen Ganezy och Hanecki, stadd vid kassa och hjälpte Lenin ekonomiskt.

Klicka till interaktiv tidslinje.

Fackföreningarna hade repat sig efter storstrejken 1909. Oron för att ryska revolutionen i februari sprids till hungrande svenska arbetare bidrog till att ministären Hammarsjöld fick avgå i mars och ersättas av en ännu mer konservativ regering ledd av högermannen Carl Swartz.


Vasagatan

Denna gråmulna morgon utanför Stockholms Central möts Lenin och uppvaktningen av fotografen Axel Malmström. Han är utskickad av Social-Demokraten, tidningen som under ett par decennier haft Hjalmar Branting som huvudredaktör fram till 1917. Det ryktas att det är riksdagsmannen och redaktören Fredrik Ström som tipsat Malmström. Ström följer sällskapet från stationen till hotell Regina, där han bokat tio rum.

Ut från stationen. Klicka till DN 1917 04 14 (pren.)

Nästa bild visar Lenin i samspråk med Ture Nerman och Lindhagen som åhörare. Osäkert om damen till höger är Lenins hustru Nadezjda Krupskaja. Den vackra kvinnan bakom honom är älskarinnan Inessa Armand, en revolutionär feminist som efter flykt från Ryssland levt i samma exil som Lenin. Eller snarare tidigare älskarinna för Lenins kärleksliv är komplicerat.

Om man får tro bilden är Lenin och hans uppvaktning på väg norrut på Centralplan, antagligen för att ta genaste vägen Klarabergsgatan till hotellet på Drottninggatan. Kanske också för att se Hotel Continental i hörnet Vasagatan / Klarabergsgatan, där Lenin sonderar för en fredsförhandling med ryska och tyska socialister. En sådan konferens om två veckor dementeras emellertid. 

Vasagatan / bron för Vattugatan. Foto Ingemar Lindmark

Fast på nästa bild passerar de spårvägsspåren söderut på Vasagatan. Det avslöjar skylten Stockholm Handelsbanken vid korsningen Stora Vattugatan. Idag går gatan med en bro över Vasagatan. Avskräckande som en stendöd trafikled genom Klara ner i en tunnel. 

Foto Axel Malmström

Så gott som alla manliga medresenärer avrättades av  Stalin. Yakov Fürstenberg, som var Lenins fixare både i Schweiz och tågresan till Petersburg, sköts under stora utrensningen 1937. Medresenären Grigorij_Zinovjev fick ett nackskott samma år. Karl Radek, som avbröt resan och skötte Lenins angelägenheter i Stockholm, rönte samma öde i Sibirien två år senare.


Gick Lenin genom Klara?

Svenska Dagbladets reportage 1917 04 17

Varför denna omväg genom tidningskvarteren söder om Klara kyrka? Lenin och gelikarna ville ju inte synas i Stockholm med risk för bli igenkända i ryska passkontrollen i Haparanda / Torneå.

Vill de svenska värdarna tvärtom få största möjliga uppmärksamhet i pressen?  Lindhagen, Ström och Nerman hoppades på fred och en socialistrevolution.  Ryska bekantskapen var en fjäder i hatten i kampen mot de moderata socialisterna under Hjalmar Branting. 13 maj klövs partiet och vänsterfalangen bildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, som sedan blev Kommunistpartiet.

Hjalmar Branting ses som en mensjevik lika opålitlig som Kerenskij i regeringen som styrde Ryssland efter februarirevolutionen. 17 april sitter Branting på ett tåg i Haparanda efter ett besök i Petersburg.  Lenin litar inte längre på kamraten Branting, som skickligt värjer sig för proletariatets revolution.

Leninbesöket skrämmer Brantings partikamrater. Blivande regeringskollegan Erik Palmstierna ringer Branting med orden : ”Du känner ju Kerenskij. Säg honom, att Lenin kommer med nästa tåg och måste nedskjutas eller inspärras, när han passerar gränsen. Telegrafera till honom.” Branting bara skrattar : ”Du är alldeles tokig; sådant gör man ej”.

Klara Västra Kyrkogatan sett från bron på Vattugatan

 

 

 

 

 

Vi måste ta fantasin till hjälp på Vattugatan för att tänka oss in i Lenins vandring . Klarakvarteren lades i grus åren efter 1960 värre än vad bomberna tillfogade Berlin under kriget. Där Vattugatan överbryggar Klara Västra Kyrkogata låg förr Aftonbladets reaktion och tryckeri. Norrut mot Klara kyrka fanns syndikalisternas tidning Arbetaren.

kyrkogården är 1700-tal-författarna Carl Mikael Bellman, Anna Maria Lenngren och Carl Gustaf af Leopod begravda.

Söderut proppar ett hus igen Klara Västra Kyrkogata. Ner mot Tegelbacken låg Dagens Nyheter i korsningen Karduansmakargatan, fram till rivningen på 60-talet. Åsen gav stabil mark för tryckpressarna och det var nära till stationen för att få ut tidningarna. 

Redan samma dag var DNs stockholmsupplaga ute med nyheten om Lenin.

Klicka till DN 1917 04 13

Österut på Karduansmakargatan höll Svenska Dagbladet till. De hade nyheten ute den 14 april kompletterat med en bolsjevikernas kommuniké som gisslade Englands försök att stoppa deras resa. Valde Lenin promenaden genom Klara för att få kontakt med redaktionerna?  Eller för att träffa på journalister på väg till krogarna, som Tennstopet på Vattugatan (nr 8 enligt gamla kartan).

Klicka till SvD 1917 04 14 (pren.)

Stockholmstidningen, (nedlagd 1966 men Aftonbladet var kvar till 1989) låg på Vattugatan 12 i hörnet mot Klara södra kyrkogata. Enda minnet från huset med redaktion och tryckeri är klockan från 1903, som nu sitter på nya husets hörna.

Länkad bild. Klicka till källan.

Egentligen hette han Iosif Vissarionovitj Dzjugasjvili men kallade sig Ivan Vissarionovitj och var rysk journalist. Han slapp undan med anmälningsplikt på polisstationen varje vecka men gjorde ingen större lycka på ryska socialistkonferensen i Folkets Hus på Barnängsgatan.

Hotell Bristol var känt för tillhåll för möten med gatflickor om måste stänga senare. Stalin delade rum med en ung ukrainare, Kliment  Vorosjilov. Kanske var han Stalins ende riktige vän för att överlevde både utrensningar och Stalin.


Hotel Regina

Uppe vid Drottninggatan tog de nog till vänster vid Lindroths urfabrik på Drottninggatan 26 Bilden till höger visar fabriken 1885.

 

Drottninggatan / Beridarebanan. I bakgrunden Kulturhuset.

Idag glasade hallen med rulltrappor till gropen Sergels torg. 1917 platsen för Hotell Regina Drottninggatan (då nummer 42-43), som i konkurrens med Hotel du Suéde mittemot  var ett av stadens lyxigaste.

Fredrik Ström

 

 

 

 

Redaktören Fredrik Ström (riksdagsman i samma vänsterfalang som Lindhagen och Zäta Höglund), minns hur Lenin halvsprang mot Regina, där Ström beställt tio rum.

Det sägs att receptionen först inte ville släppa in de luggslitna figurerna om inte Ström garanterade notan. Pengar som han sedan skramlade in.

Gästerna kan här tvätta av sig i lyx – varm och kallt i kranarna och allt elektriskt upplyst. Också i landets första bowlingbana om de törs ta hissen ner till källaren. 

Kägelbanan hinns nog inte med. Lenin har knappt med frukosten i matsalen. Han har möte med de ryska kamraterna och sedan övertyga sina värdar om en väpnad kamp. 

Carl Lindhagen säger i sitt tal “ljuset kommer från öster”. En journalist från Social-Demokraten, som portas från hotellet skriver sedan förtörnat om den stora faran som Lenin Innebär.

 

Det finns inte tid för att besöka Zeth Höglund i cellen på Långholmen så Lenin skickar ett telegram. Han och Nerman har odlat vänskapen med Lenin sedan socialistkonferensen i Zimmerwald två år tidigare.

Annons i DN april 1917

Revolutionsbild med Lenin i kostym från PUB

Inte heller har han tid att köpa en kostym, som reskamraten Karl Radek föreslår.

 

 

 

Bokbinderiarbetaren Nils Björkman utses som provdocka för inköpet på PUB vid Hötorget. (Kostymen med etiketten Pul U. Bergströms Herrekipering ska finnas på Revolutionsmuseet i Moskva). Nitade kängorna ersätts med ett par lågskor.  Osäkert om en överrock med sammetskrage accepteras.   Lenin vill starta en revolution  inte som han sade starta en herrekipering i Petrograd.

Drottninggatan med Sergels Torg vid Klarabergsgatan. Foto Ingemar Lindmark

Reskamraterna uppger sig  luspanka, vilket talar mot att tyskarna försett dem med en rejäl reskassa. Därför går riksdagsmännen Fredrik Ström och  Fabian Månsson med håven i riksdagen för att skramla till Lenins fortsatta resa. Arvid Lindman, utrikesminister för högern, skänkte en hundralapp förutsatt att ryssarna åkte samma kväll. Vilket de gjorde med Norrlandståget 18.30. 


Resan

En gissning är att ryssarna till stationen gick närmsta vägen på Klarabergsgatan. Valde de Mäster Samuelsgatan kunde Lenin se Malmstens hotell med husnummer 63. Där i korsningen Klara Norra Kyrkogata bodde han 1907.

Jagad av tsarens poliser flydde Lenin i december med finlandsbåten till Stockholm. Hos vännen Hinke Bergegren sjöng de Bellman i lägenheten på Vanadisvägen 15. Men Hinke bodde trångt så därför hystes Lenin på Hotel Malmsten. De två blev bekanta 1906 då ungsocialisten Berggren skötte det praktiska för hemliga ryska socialistkonferensen i Folkets Hus på Barnhusgatan 12-14. Socialisterna var ännu så sams att Hjalmar Branting höll tal för drygt hundra ryska delegater. Då bodde Lenin på familjehotellet Clara Larsson vid Engelbrektsplan, där han hade nära till Kungliga Biblioteket och genom Brunkebergstunneln genväg till Folkets Hus.

Inne på centralstationen möter ryska sällskapet ett hundra-tal svenska sympatisörer, som med röda flaggor och Internationalen följer ryssarna till tåget. Lenin och damerna får blombuketter. Ångloket, även det med röda fanor, drar Lenins sovvagn och ett antal vagnar med fyra britsar i varje kupé.

Finlandsfärja var inte att tänka på för på Östersjön lurade fientliga minor och ubåtar. Resan gick över Uppsala och Sala för att nästa morgon stoppa i Bräcke i Jämtland. Oklart om de bytte tåg där eller i Boden lördag kväll. Så mycket av landskapet såg inte Lenin för han var fullt upptagen med att läsa ryska tidningar. Inga bevis finns för att Lenin tog in på järnvägshotellet i Jörn men det finns vittne på att han pinkade ute på banvallen.

Lika osäker är uppgiften att Lenins och Brantings södergående tåg stod bredvid varandra på stationen i Ljusdal. Fast någonstans måste de två tågen ha möts.

Två från hemliga polisen höll ett öga på sällskapet. Fast Lenin fanns inte på tåget med stod det i rapporten. Däremot en man som kallade sig Vladimir Iljitsch Uljanov. 

Fångutväxling i Haparanda 1917

Till sist var de söndag morgon framme på  slutstationen Haparanda. Staden var under kriget en internationell metropol för transferering.  På stadshotellet trängdes affärsmän, tyska spioner och ryssar i exil. I detta ryska andningshål mot yttervärlden passerade på ett halvår  tjugosju miljoner brev och paket tillsammans med 75 000 personer. 

Godset hängde i en linbana över Torne älv. Isen låg fortfarande så bolsjevikerna fick två och två åka hästdragna slädar till Torneå. Därifrån syntes ett torn med röda flaggor vilket visade att revolutionen nått ända hit i ryska storhertigdömet Finland.

I Torneå förhördes de söndag eftermiddag av ryssar, finnar och britter.  Lenin gav sig ut för att vara en rysk journalist då han förhördes i flera timmar. Villrådiga vakter sände telegram till justitieminister Karenskij. Han tillät redan samma kväll inresa för samtliga utom Radek och en annan österrikare.


Förhistoria

Revolutionen 1905, efter ryska förlusten i kriget mot japanerna, slogs ner av tsarens soldater. Särskilt uppmärksammad är blodiga söndagen 9 januari 1905. Strejker utbröt och myteriet på pansarkryssaren Potemkin har  gått till historien . Landsflyktige Lenin skyndade till hemlandet och behövde nytt pass Till Stockholm kom Lenin 26 oktober där han väntade på en kurir med dokument för att resa till Ryssland. Fast ingen kurir dök upp.

Vladimir Uljanov sägs ha gömt sig under 160 identiteter där ett var Lenin. Enligt hustrun, som var med, var de hela tiden skuggade av polisen. Inte mycket är känt om hans besök i Sverige som då hade fullt upp med att skilja sig från Norge. 

Under två veckorna bodde Lenin förmodligen på Karlaplan 10 hos Carl Mannerheim, bror till Gustav Mannerheim, då officer i ryska livgardet och sedan befälhavare för de vita i finska inbördeskriget. (Carl var förvisad från Ryssland för kampen mot tsaren. I Helsingfors bodde Lenin sedan hos lektorn Vladimir Smirnov, senare gift med Karin Strindberg, äldsta dotter till August). 

I december konfererade bolsjevikerna i Tammerfors, vilket blev första mötet mellan Lenin och Stalin. Avsikten var att lappa samman klyftan mellan bolsjeviker och mensjeviker som uppstod vid andra socialist konferensen 1903.  Utbrytarna kallade sig bolsjeviker, det vill säga majoriteten, trots att de var en minoritet.

Försoningen mellan de två fraktionerna misslyckades vid fjärde socialistkongressen i Stockholm i april/maj 1906. Ungsocialisten Henke Berggren stod för det praktiska kring arrangemanget för ett hundratal ryska delegater i Folkets hus. Socialdemokraterna finansierade och partiledaren Hjalmar Branting talade.

Lenin och flera andra bodde på hotell Clara Larsson på Birger Jarlsgatan 23. Stalin fick nöja sig med sunkiga Hotell Bristol i Klarakvarteren. Vid ankomsten förhördes Lenin av svenska detektivkonstaplar som inte hittade propagandamaterial. Sådan gömdes i förväg på Folkets Hus och Björck & Börjessons Antikvariat på Drottninggatan.

Lenin dyker upp i Stockholm igen december 1907 på flykt från tsarens polis. Isen brast utanför Åbo innan han lyckas embarkera färjan Bore.  Han besöker Hinke Berggrens lägenhet på Vanadisvägen 14, fyra trappor upp med utsikt över Hagaparken. Vilket inspirerar Hinke att sjunga Fjäriln vingad så lyckat att Lenin vill få Bellmans text på tyska. Sovplats finns inte så Lenin får bo på hotell Malmsten på Mäster Samuelsgatan. 63. Vid nyår fortsatte resan till kontinenten. 

25 september 1910 står Lenin på Skeppsbron och vinkar av sin mor Maria Alexandrovna Ulyanova och systrarna som med ryska far till Petrograd och vidare till Moskva. De hade en vecka bott på Kaptensgatan 17,  Östermalm, i en lägenhet som Lenin hyrde. Inte bara för att se sin son en sista gång, för Marias mormor var svenska från Uppsala. Lenin övernattade tillfälligt hos mensjeviken Boris Mehr på Rörstrandsgatan 34, som var känd för att hjälpa emigranter. Han blev det året pappa till Hjalmar Mehr. Han blev med tiden socialdemokratiskt borgarråd i Stockholm, uppmärksammad för rivningen i Klarakvarteren.


Av Ingemar Lindmark

Klicka till karta hos Stockholmskällan