Det har flaggningen signalerat till sjöfarande sedan 1665. Fast inte den 17 maj 1996 då några unga norrmän tog sig in i tornet och hissade broderlandets fana. Visserligen styr norska oljepengar åtskilligt i norden, men inte här. Svenska soldater återerövrade snabbt tornet och bytte till den flagga som sig bör. Huset har numera bastanta lås.

Högvakten brukar hissa flaggorna på Kungliga slottet och Kastellet prick klockan åtta. Fast inte alltid. Det händer att flagglinorna hänger sig så att brandkåren får rycka ut och veva ner stången.

Kastellet byggdes för flottans vaktmanskap, som laddade de åtta tolvpundarna med krut från källaren strax intill. I huset som fanns innan fylldes patronerna med krut som hämtades från källaren. Men en junidag 1845 flög huset i luften när personalen turligt nog åt middag. Efter smällen upphörde seden att från holmen, förr kallad Skansen, skjuta kanonsalut varje kväll. Men man fortsatte smälla av kanonen när främmande skepp seglade in på Strömmen.

Under andra världskriget skyddade holmens luftvärnskanoner Stockholm på riktigt. I bergrummen under höll officerare koll på eventuella hot.

Före 1720 kallades Kastellholmen Notholmen och Lilla Beckholmen.

I Stig Trenters klassiska deckare Roparen hittas offret i Kastellholmens flaggstyrmanboställe med en sjökniv instucken i bröstkorgen.  1996 skedde ett väl så spekulativt mord på klipporna sydost om Kastellet. En solbadande kvinna från Sundsvall slogs ihjäl av en mordvan spansk främlingslegionär, vilket renderade hondom livstid.

 

 

 

Vid bron syns en romantisk borg, Skridskopaviljongen, byggd 1882 för societetens nöjesliv – och idag för konferensande.

På andra sidan brofästet ligger Hantverksbostället som hyste sjuka flottister, många med syfilis. Matroserna kunde här fästa ögonen på flickorna som lärde sig simma i Edbergs fruntimmersbad.  Där kan man idag hoppa i plurret från en vedeldad bastuflotte.

Vid lågvatten kan man utanför kajen se ett uppstickande skepp, hälften så stort som Vasa – men ändå spännande. Man tror att det är danskarnas Gråa Ulven som erövrades 1659.