Fem sätt nå fler med publicering på nätet

Youtube-sök på ordet ”frukostseminarium” för senaste året. I skrivande stund har bara 11 av 47 träffar haft fler än 100 besökare. Samma krassa verklighet gäller för Twitter, bloggar och även egna hemsidan, dyra sökmotoroptimerare till trots. Så sociala är inte dessa medier heller för det är glest med kommentarer och annat tankeutbyte.

Få tittare är OK om man skjuter mot exklusiva målgrupper. Men i de flesta fall ett misslyckande eftersom kontaktkostnaden drar i väg. Det finns två sätt att komma ur fällan: 1) Sänka kostnaderna med trimmade rutiner. 2)  Vitalisera spridningen. Det kan ske på olika sätt – som i dessa exempel.

 

Orkestrera kommunikationsprocessen. Exemplet NPP Reklam visar att inte ens proffsen lyckas knyta samma aktiviteter i en process. En process som förutom traditionell mediabearbetning kan se ut så här:
1. Seminariet flaggas i förväg genom olika kanaler (även hos medarrangörer m fl), gärna på info om talarens förträfflighet (även videointervjuer).
2. Kreativ inbjudan, dammsuga kontaktregister, e-post mm.
3. Spela in seminarierna, fyll på med intervjuer talare/mingel (ev t ex Bambuser i realtid). Kanske Twitterkommentarer från publiken projicerade på skärm intill talaren.
4. Lägg ut webbseminarier på flera delningstjänster, både typ Youtube och Slideshare.
5.  Skriv referat som Google kan tugga, varva med foto och videoklipp, lägg ut på hemsidan.
6. Från detta plugga in länkar lite varstans: partners, bloggar, Wikipedia.
7. Stöd medarbetare när de löpsedlar detta på Facebook och Twitter.
8. Spara överskottet, som foto, video, texter, grafer mm, i ett arkiv för framtida bruk. Återanvändning är för ekonomins skull är A och O.
9. Tipsa egna medarbetare, samarbetspartners och journalister om detta infoskafferi.
10. Ställ samman halvfabrikat från detta skafferi om media nappar.
11. Används skafferiet för att uppmuntra medarbetare att synas i bloggar, Twitter och debattsidor som Newsmill.
12. Spara deltagarlistan från seminariet och även andra kontakter i register att användas för kommande aktiviteter. (I detta exempel handlar det om seminarier, men orkestreringen omfattar all kommunikation i verksamheten).

 

Trimma hantverket och skär kostnader. För stora konferenser har vi råd med dyra proffs, till exempel värdar, ljudtekniker, TV-team, skribenter och redigerare för en konferens. Men när vi arbetar småskaligt måste en eller några få hantera samma process. Det är ett hantverk med en mängd moment som måste drillas. Problemet är att verktygen, både mjuka och hårda, tar tid att lära sig.

Lindmarks kokbok ger prov på hur man enklare kan lära sig kommunikationsprocessen steg för steg – för den som har lösenord. Inga snåriga manualer utan bara den info man behöver i varje ögonblick.

 

Många bäckar små. En exponering som bara lockar 100 besökare kan ses som ett misslyckande. Men om 100 medarbetare publicerar sig på liknande sätt kan man kanske nå 10 000. Det är så de nya medierna fungerar. Förr hände det att  ledningen satte munkavle på personalen. Vissa företag stryper sociala medier i brandväggen.

I dag bör man hellre uppmuntra medarbetarna att synas i olika sammanhang. Backa upp med underlag och klappa på axeln. Stärkta med sin kompetens blir de sina egna varumärken. Att verksamhetens varumärke ibland blir otydligt, kanske också suddat med negativa skriverier, är en risk man får ta.

.
Återbruka webbseminarier. Ge inte upp när få besöker seminariet på Youtube.

  • Publicera på fler ställen, t ex hos konkurrenter som Vimeo . Eller stycka upp videon och lägg in klippen på varje OH i delningstjänster som Empressr.
  • Använd videoklippen på samma sätt som fotografier som illustration i textbaserade medier, efter samma modell som tidningarna.
  • Underlätta för mottagarna att tanka ner seminarier till surfmobiler till iPhone och Androidmobiler. Tipsa om bra appar.
  • Omvandla videon till audio och underlätta att tanka ner mp3-filen till spelare/mobiler så att man kan lyssna i bilen eller motionsspåret.

..
.
Glöm AIDA. Leve apfällan. Reklamarna är programmerade med ramsan Attention Interest Desire Action.  Därför ser TV-spottarna ut som de gör. Vissa informatörer tycks smittade av samma sjuka. Men medialandskapet förändras med fragmentering i nya kanaler. Avsändarna tappar kontrollen. Mottagarna tar över och bestämmer när och hur information hämtas. Pricerunner och Blondinbella i stället för glättade fraser. Då gäller det att bjuda på nyttigheter, helst så att mottagaren fångas i apfällan. Det vill säga när apan griper nöten i en urna och fastnar med den knutna näven i öppningen.

Dags att lära ut en ny ramsa? Watch the monkeys, free utilities, catch, cooperate, cash.? Monkey FUCCC! Samma affärsmodell som när hippies runt Francisco Bay formade Internet. Bjud på första jointarna, sedan kan man ta betalt.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *