Scenarier som skohorn i media

Utifrån min erfarenhet som journalist vill jag lyfta fram det spekulativa för att få medial uppmärksamhet för teknisk utveckling, gärna med scenarier och visioner. Det egentliga budskapet vävs in och fungerar som en utmärkt konkretisering.

 

.
Smartare trafik. För tio år sedan skrev jag i DN om smart trafik   (Trafikstyrning: Marknaden styr trafiken Progressprojektet är en simulerad verklighet, men försökspersonerna får använda en pott som om det vore deras egna pengar.) som både kunde jämna ut trafiksmeten och gynna miljön. Fast just ingenting hände men nu är komponenter och exakt GPS överkomlig Vilket jag skrev om i Newsmill .
.

Jag snackade också på konferenser om förarlösa fordon i kolonner där de matades från strömskena. En utveckling som stått stilla. Men nu är mycket på gång: Scanior i kolonn , strömmatade motorvägar , Googlestyrda bilar. Men vem orkestrerar denna utveckling: tekniskt, juridiskt och politiskt?  Och vem kickar igång en ny marknad? Autoliv tycks vara på gång.
.

”Innen transportsektoren kan IKT redusere utslipp av klimagasser gjennom for eksemp elelektroniske navigeringssystemer og veiprisingssystemer. Effektivisering av kjørestilenalene kan redusere CO2-utslippene med 20 prosent”. Källa: IKT og klimagassutslipp

.

Arcadia . Bostadsbubblor utlöser ekonomiska ras i USA och Europa. Samma öde väntar Sverige enligt  bl a OECD, kanske med liknande mänskliga tragedier som under åren runt 1990. Dalsland och Värmland är redan Sveriges Grekland. Och inte bara där. Folkmängden i hälften av landets kommuner krymper.

För jobbens skull har familjer flyttat till överhettade orter och skuldsatt sig hårt i dyra bostäder. Fokus för regionalpolitiken glider från glesbygd till storstad – eller borde göra det.
.

På sina håll har man dragit optisk fiber till byarna på landsbygden. Men den utbyggnaden kom av sig. Det behövs uthålligare perspektiv än vad som gäller för ”marknadskrafterna” för att jämna ut ekonomisk vitalitet i riket. Vilka erfarenheter kan forskningsinstituten med partners bidra med? Och vad kan de uträtta? Jag har målat upp en sådan dynamik i glesbygden:  Öppet brev till infrastrulkturministern . Ett annat grepp är att utveckla upplevelseindustrin på djupet. Se Fjällbacka Retro Town 2020
.

.
Jobba hemma. Bara fyra av tio företag med fler än tio anställda har folk som distansjobbar, en siffra som legat still under 2000-talet. Anta att hälften av alla anställda jobbade hemifrån halva veckan . Bilresandet minskar då med en åttondel, vilket betyder 1,5 miljoner ton mindre växthusgas varje år. Vilket nog är snabbaste sättet att bidra till EUs klimatmål med 30 % mindre utsläpp 2020.
.

Utöver tekniska hinder bromsar chefernas inställning och juridiska komplikationer, skattemässigt inte minst.  Problem som diskuterades redan i ovannämnda hearing med Sundström/Andersson. Komplexiteten talar för en insats från forskarvärlden i samspel med andra aktörer. Mera om detta i Lyckas Islands Askungesaga väcka
.

.
Nya näringar? Ett  ICT Academy. Två startpunkter: 1) Nordens gåva till mänskligheten är tekniken för mobilnäten som drastiskt förändrar livet i u-länderna. 2) Det är i stort sett bara svenskrotade tjänste/handelsföretag som under senaste halvseklet växt sig så stora att de bidrar med nämnvärd sysselsättning. Ett exempel är EF Language, som med 30 000 anställda är världens största enskilda språkutbildare.
.

Varför har inte svenska högskolor orkat med liknande satsningar? Forskningsinstitut med kommersiell erfarenhet skulle som provbänkar kunna gå i bräschen för en ny svensk kunskapsindustri med EF som förebild. Inte minst för att ge sysselsättning åt ett akademiskt överskott och ta till vara språkkunnande bland invandrare. Föreläsningar på nätet, som EF Englishtown, till laptoppar och surfmobiler. Teknikutveckling krävs för tvåvägs kommunikation och kunskapsdiagnos/kunskapskontroll. Varför inte starta med ett  ICT Academy som lär ut nätbyggande eller miljöteknik. Eller fordonsteknik med tanke på ledig kapacitet i västsverige.
.

Verktyg för appar och Itunes U öppnar en motorväg för utbildning ner till surfmobilerna.
.

.
Höstsol vid Indiska Oceanen? Det behövs nytänkande för att hantera 80+-explosionen om tio år säger Gunnar Wetterberg på Saco. Smarta hem med teknik så att vi kan bo hemma längre är ett exempel. Ett annat är att för de åldringar som vill få bo halva året på svenskadministrerade äldreboende i t ex Thailand, Vietnam eller Tanzania. Kreativ u-hjälp ett win-win. Klimat och lägre personalkostnader bäddar för attraktivare vård. Vilken teknikutveckling krävs i så fall, t ex för vårdkonsultation/administration och sociala kontakter visavi hemlandet?

Nollvision i vården. Cirka 300 döda i trafiken varje år. Kanske tre i luftfarten. Men enligt Socialstyrelsen 3000 som årligen dör av vårdskador. Ändå tycks resursinsatserna från forskarvärlden stå i omvänd proportion till dessa tal. En del av dessa vårdskador kan härledas till brister i journalhanteringen.  Men kan denna insats breddas till fler områden inom vården? När jag för cirka femton år sedan i DN skrev om elektroniska journaler och patientstöd pajade Socialstyrelsens servrar. Bristen på framförhållning ledde till ett gigantiskt Babelstorn i vården som Patientdatalagen delvis försökt rätta till, fast nu ställs man inför andra problem med att integrera beslutsstöd.

Sjukvården begriper sig inte på kundvård. Att man inte kan boka tider på nätet eller sköta andra patientkontakter är ett kapitel för sig. Men när skrev en läkare ut recept på bra webbplatser, så att patienten undviker allt hokus pokus som också finns där. Behandlingen i sig kan vara effektiv men hur får man patienten att ändra sina vanor på sikt? Till exempel låta en ortoped förskriva tips till webbar med sjukgymnastik, hur undvika förslitning eller att säkra hem för fallolyckor. Eller nyktra till och äta rätt. Om sådana webbar fanns.
Lite mer konkurrens och sjukhusen tvingas vårda sina kundkontakter så att de återkommer som kunder.

En ny patientlag  lär komma nästa år; en lag som förhoppningsvis lägger grunden för en ny patientsyn. Men vem testar innan? Går kanske lika illa som för nya Patientsäkerhetslagen. Grundbulten i denna, systemanalytiskt angreppssätt, bidde i praktiken bara en tumme. Där finns mycket att lära från trafiksäkerhetsutveckling och nollvision.

.

Nya upplevelseindustrin. Står för nästan 5 % av BNP , växer med 6 % per år och sysselsätter 7 % av arbetskraften. Massturism går mot nischad turism, kulturanknuten bl a. Något som jag predikat i Sacopress. Man reser tre gånger: först på nätet, sedan själva resan och därefter fördjupning när man kommer hem. Innan vi väljer och bokar online kollas sociala medier . Men utvecklas upplevelsen i sig? Det mest är ogjort. Själv har jag lekt med stadsvandringar i Camilla Läckbergs och Stieg Larssons fotspår. Vem utvecklar appar och annan teknik för ledsagande innehåll? För kultur som här, runstenssafaris, finndinarötter, timmerhusbyggande, uthållig miljö etc. För att nämna några exempel på edutainment.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *