Styrmannen i Vrångevatten

I Morlanda socken på Orust, Vrångevatten / Wrångevatten, döpt efter den krokiga insjön Röds vatten.

Släktlinje: Justinus Larsson/Lars Olsson Smedby Tegneby/Olof Jacobsson Kungsviken Morlanda/Jacob Åberg Hansson Vrångevatten Morlanda.

 

 

 

 

 Året var 1794. Äntligen kunde Jacob Hansson Åberg flytta in i nya huset tillsammans med sin Maria Svensdotter och de tre barnen. Han hade köpt Wrångevatten två år tidigare för 1 416 riksgäldmynt av sterbhuset Knut och Johanna Bildt. Kanske var det för att Abraham Gustav behövde pengar för att lösa ut sina två bröder från Morlanda säteri, dit Wrångevatten hade hört sedan 1500-talet.

Varför gick Jacob i land vid dryga trettio? Maria Svensdotter, dotter till Sven Olofsson och hans Johanna i Kungsviken, var nog gott skäl nog. Han flyttade från svärföräldrarnas gård i Kungsviken, som ligger en kilometer ner mot fjorden. Han bosatte sig i där 1786 och gifte sig i februari året efter. Det var nog bråttom för Olof föddes i september. Sedan kom Anders och Britta 1789 och 1791.

Vrångevatten kan sägas inleda en ny epok med dubbla hus i 1,5 plan som blev vanliga hos bönderna efter 1830.

Nybygget stack nog i ögonen. Tidigare bodde gement folk i enkelhus, som vi känner igen i torpen.. Många var ryggåsstugor, men med murstockarna blev det möjligt att bygga ett loft. 

Jacob och Maria hade många syskon så arvet från föräldrarnas gårdar blev inte stort. Så hur hade de råd? Förutom köpet av Wrångvatten betalade Jacob 1150 riksdaler till svärföräldrarna för en sjättedel av Kungsviken. Under sin tid som styrman hade Jacob sett  patronernas hus ute i skärgården. Han ville inte vara sämre och hade nog en sparad slant. Vrångevatten var en skogsgård så det fanns virke. Utsikten ner över sjön var inte bara betagande, den visade en utmärkt transportväg för virke djupt in från Orust



Fakta

g1 Jacob Hansson Åberg  f 17540127 Åsen Högås d18120426 Vrångevatten Morlanda Släktdata Släktdata Släktdata  g2 Maria Svensdotter f17660725 Brunnefjäll Myckleby d18040323 Vrångevatten Morlanda gift 17870218 Släktdata

H1 Hans Hansson  f17161230 Halleröd  Högås, rusthållare d1805 Börsås Skredsvik drunknad nilsson pyttipanna  släktddata Släktdata Släktdata pyttipanna nilssongenline

gift andra gången 1758 i Skredsvik med Stina Berntsdotter från Hällebäck, släktdata

h2 Börta Olofsdotter f172510 Hallerna Högås gm h1 17411213 d17570116 Åsen Högås  Släktdata Lufsan

barn: 1) Olof f17430814 Åsen d17430821, 2) Hans f17460309 Åsen, d1765 Åsen, 3) Nils f17480811 Åsen d18011007 Tånga Högås, Anders f17510707 Åsen, 4) Jacob Hansson Åberg f17540125 Åsen d18120426 Vrångevatten Morlanda

h3  Sven Olofsson  f17320623 Ström Torp d18091127 Kungsviken Morlanda Släktdata

Faddrar: Gullbrand Hansson (gm Olofs syster) i gåre. Jacob Jakobsson och Kersti Svensdotter i Söbben, Anna på ?blibräcka.

17691202. Magister Peter Bundi o.h.h Elisabet Bagge bortbyter ½ mantal St. Hvena mot 2/3 mantal Kungsviken. Petter Bundi säljer detta 2/3 mantal Kungsviken till Sven Olofsson i Brunnefjäll o.h.h Johanna Larsdotter för 1708 riksdaler specie.

Försäljer till vår måg Jacob Hansson o.h.h Maria Svensdotter 1/g skattehemmanet Kungsviken mot 1150 riksdaler. Kungsviken 1800 /Sven Olofsson Johanna Larsdotter.

1800. Försäljer 1/6 av skattehemmanet Kungsviken till vår måg o.h.h vår avlidna dotters och deras barn Anna och Christina 1150 som deras far till fullo betalt. /Sven Olofsson Johanna Larsdotter

1800. Försäljer 1/3 av skattehemmanet Kungsviken fill vår son Olof Svensson o.h.h och arvingar 2300 riksdaler. /Sven Olofsson Johanna Larsdotter.

Se släktträd



En bonde med borgarskapsvanor.

Låt oss gå husesyn i Vrångevatten med stöd av bouppteckningen som skrevs efter Maria 1805. Med fantasins hjälp kan vi i stora rummet se två gamla soffor vid den lerklinkade väggen. Mitt i rummet står ett långbord med sex stolar. På bordet ligger en blågarnsduk där det står mässingljusstakar och en stapel med muggar.   På ett av slagborden ligger en huspostilla och en bok med Sions sånger. En slagklocka med fotepall hör till statussymbolerna tillsammans med en 32 lods silverbägare och några andra ting av silver .En järnkakelugn, som Jacob eller en skeppare haft med sig från Norge, sprider värme så gott det gick, för golven är kalla och innanfönster fanns inte då. I finrummen är man sällan annat än när det ska va kalas. Då tas kopparkärlen in tillsammans med kärl för brännvinet. Även vin? På vinden står en vintunna, kanske medhavd på en resa från Frankrike?

Uppenbarligen dricks det te. För i skåpet finns fyra tekoppar tillsammans med ett dussin tallrikar. Ett par pipor tyder på att Jacob nyttjar tobak.

 På vintern isar rutorna, innanfönser är sena tiders uppfinning. Huset är kallt och dragigt, för som isolering i trossbotten finns bara ett skikt lera.

 Brasan brinner ständigt i gruvan. Mesta värmen försvinner genom enpipiga skorstenen. Ibland blir det storbak i ugnen (järnspisen kom senare).  I skåpet står järngrytor, soppskål och fat för fisk och annat i matväg

.

Barn och tjänstefolk sover i köket, Maria och Jacob i kökskammarn. Där står en kista med Marias sammetsklänning, fem andra klänningar och ett tiotal förkläden av flanell. Där finns också gångkläder med två huvudkläden och tre silkesmössor.

Sommartid kan man också sova i rummet på övervåningen. Där står två stolpsängar med putor och sängkläder, vilket var modernare är väggfasta alkover. Stolparna stöttade när man på dagen staplade sängkläderna .

.

  

Jacob byggde en vävstuga ovanpå stenkällaren. Fjorton får på gården ger bra med ull som kardas och görs till garn i de tre spinnrockarna.

 

I kallförrådet syns ett antal kar, en saltebalj och några tunnor. I hushållet begagnas även ostekar, öskar, såll och en fyrkantig sätting för att mäta spannmål från bingen på vinden.

I stora karet ligger fläsk som saltades före jul, så bara galten finns kvar i stian. I ett annat kar ligger några färska skäddor och i tunnan känns lukten från saltad sill. Sillvaden på väggen brukas inte längre. Tidigare använde Jacob sin båt för att dra vaden runt stimmet. Sedan hjälptes vadlaget åt för att dra in fångsten mot land, fast numera är det sämre ställt med fisket..  Se bild

I boden hittar vi sex handyxor och lika många grova borr, eller navrar som man säger. Vidare finns tänger, ett par bågsågar, en sticksåg och en långsåg för att såga upp planken. Verktygen behövs för husbygge men används de också för att bygga båtar? Timmermanskistan tyder på det. Olof, som nu är sjutton, har visat håg för yrket nere i Kungsviken.

 Hur lagårn såg ut i Vrångevatten är svårt att veta. Men den kan ha sett ut så här. Halmtak var vanligt och rödfärgen kom senare. Stockarna i väggarna låg glest för ventilationens skull. Som skydd i snörusket hängde man enruskor utanpå. Så gjorde man på Söbben i Torp, där Marias farfars far levde.

Låt oss titta in i fähuset där ljus silar in från gluggen. Sju kor kan skönjas i halvmörkret. Molra, Blacka, Lorika, Bruna och Fromsa är de kräg som mjölkar bäst. I det andra stallet går galten, fyra kvigor och en spädkalv. Fåren håller till under logen när det är ovär. I spiltorna står en grå häst och två ston, det ena gult och det andra vitt och gult.

Några åkdon finns inte frånsett två åkslädar. Det har alltid varit illa  bevänt med på Orust. Till fram på 1700-talet var de mest stigar där man klövjade hästarna eller körde med släpa. Bäst att ta segelbåten nere i Kungsviken för långväga ärenden, som till Jacobs släkt i Högås. socken.

Maria dog i mars 1804, Jacob i april 1812. Det blev Anders som tog över Vrångevatten. När Anders tog över gården vek han upp  ena takhalvan. Han ville skryta med tre fönster i övervåningen, där det mesta var magasin. Det ska se ut som ett herremanshus när resande från Morlanda kör uppför liden. Än pampigare blev det när Anders byggde till en vedbod - med fönster i  två våningar!

På andra sidan ser resenären först lagården, sedan vävstugan och efter mangårdsbyggnaden den vackra ravinen med bokarna. Sedan går färden ner mot Kungsviken och längs stranden förbi Svineviken till Henån.



 

Klassresan

Jacob Hansson Åberg gjorde en märklig klassresa. När han var tre dog mamma Börta, 32 år gammal. Hans Hansson på gården Åsen i Högås (idag Skredsviks kommun, ner mot bron till Orust) blev änkeman för andra gången. Fem barn skulle tas om hand. Visserligen gifte Hans snart om sig men det blev så att lille Jacob fick komma till  borgmästarhemmet i Uddevalla.

 

Detta var under Uddevallas gyllene år. Virke och stångjärn skeppades ut från Dalsland. Sillen kom 1755 och gick sedan till i flera decennier.  Många tunnor fraktades till Baltikum och Nordsjöländerna.  Det gick åt mycket salt som var en bristvara, särskilt som den på grund av produktplakatet måste importeras på svenska fartyg. Utrikeshandel var fortfarande förbehållen städer. vilket gjorde Uddevalla till tredje största sjöfartsstaden efter Stockholm och Göteborg.

Borgmästaren och sedermera riksdagsmannen Anders Åberg (med rötter från  bruken på Dal) var en driftig herre i Uddevalla, förmögen på handel, salteri och ett rederi. Där blev Anders Hansson med tiden styrman, närmare bestämt på fartyget Mercurius som gick på Genua för att hämta salt. Det vet man från ett fribrev från nordafrikanska pirater där Jacob är nämnd som styrman. Fribrev hjälpte visserligen inte alltid och det hände att svenska sjömän såldes som slavar i Nordafrika.

Maria ville nog ha Jacob hemmavid. Livet på sjön var hårt och inte så få omkom. 1778 blev det oroligt i våra vatten. Danskar och norrmän invaderade landskapet. Teaterkriget var visserligen till stor del en storpolitisk skenfäktning. Men havet blev osäkert och Uddevallas sjöfart fick ett kort avbräck. Ett större hot för en sjöman var kanske att inkallas till Karlskrona och sedan ut i krig med ryssen. De flesta dog av de 10 000 som fick tyfus i Karlskrona. Så det fanns säkert flera skäl för Jacob att gå i land.

Det fanns säkert en tanke bakom markköpet i Kungsviken och sedan skogsgården Vrångevatten. Kustskogarna skogs ut och det var stor brist på både bränsle och byggvirke. Vrångevatten låg strategiskt vid vägen mellan Kungsviken och Röds Vatten där virke kunde hämtas långt in från Orust. Mark nära huset  var avsatt för båtbyggeri så det kanske byggdes mindre båtar i Vrångevatten.




Olle Jakobsson i Kungsviken

Son till Hans och Maria

F1 Olof Jacobsson f17870923 Vrångevatten Morlanda d18460819 Kungsviken Morlanda Släktdata

1809 n97. Försäljer en femtedel och en sjättedel av hela kronoskatte Kungsviken till vår svågern Olof Jacobsson mot en överenskommen köpesumma 333 riksdaler att vårfrudagen detta år tillträda och som nämnda köpare tillfullo betalt avhända vi oss och våra barn 1/5 och 1/6 att tillfalla vår svåger. Som skedde i Vrångevatten 18090315 /Jon Andersson Brita Jacobsdotter (Jon skeppare Skaftö)

1812 nr 77. Av det ¼ dels hemmanet Vrångevatten som avlidne Jacob Hansson ägt, avstår och försäljer å min hustrus vägnar hennes arv till hennes bröder Olof och Anders Jacobssöner överensk. Köpesumma 583 riksdaler. Vrångevatten 18120818 /Jon Andersson Britta Jacobsdotter

1815 nr 8. Undertecknad försäljer med min hustrus samtycke mitt arv tillfallna 1/24 del av hemmanet Kungsviken för 666 riksdaler till min bror Olof Andersson i Kungsviken. Uddevalla 18140928 /Jon Andersson Britta Jacobsdotter i Källviken (Skaftö)

1819 nr 8. Vrångevatten. Vi undertecknade försäljer min ägande 1/8 del Vrångevatten i Morlanda till min bror Anders Jacobsson och hans hustru Johanna Larsdotter. Däremot har jag min broder Olof Jacobsson och hans hustru Johanna Larsdotter i Kungsviken min hustrus arv 1/24 del i hemmanet Fläskum överlämnande en 1/8 del i Åker Tegneby.

1819 nr 58. Vrångevatten. Vi undertecknade försäljer min ägande 1/8 del i hemmanet Vrångevatten i Morlanda till min bror Anders Jacobsson och hans hustru Johanna Larsdotter. Däremot har jag till min bror Olof Jacobsson och hans hustru Johanna Larsdotter i Kungsviken min husturs arv som är 1/24 del i hemmanet Fläskum och 1/48 del i Åker Tegneby. som tillhör deras svärfar Lars Jönsson i Fläskum överlämnande en 1/8 del i Vrångevatten till Anders Jacobsson och Johanna Larsdotter i byte mottager 1/24 del i Fläskum och 1/48 del Åker. Vrångevatten 18190227 /Olof Jacobsson, Kris tina Larsdotter Kungsviken Anders Jacobsson Johanna Larsdotter i Kungsviken.



OJ:s gravsten är den äldsta på Morlanda kyrkogård:

Här under hvilar stoftet/af/ Skeppsbyggmästaren / Olof Jacobsson / ifrån Kongsviken/född d 23 sept. 1787/ d. d 19 aug. 1846/och dess kära maka/Christina Larsdotter / född. d. 12 juni 1792 /d. 3 maj 1871 Källa

I OJ:s bouppteckning redovisades en behållning 14194 riksdaler; Främsta tillgångar var förutom reverser var 1/9 part värda 88 rdr i vardera skonerterna Ambrosia och Elida och 1/9 (600 rdr i skonerten Fritioff samt del flera båtar. På gården Kungsviken fanns då tre hästar, sex kor, en oxe, två stutar, två tjurar, fem kvigor, fem par får en sugga och tre grisar. I bohaget ingick en ridsadel, en kvinnosadel, en söndrig åkkärra (sådana fordon var tidigare ovanliga i trakten), två kappslädar samt jordbruksredskap. En smedja med verktyg, bl a 10 yxor. Dessutom en långsåg, sex navrar (borrar) och ett antal hållhakar. Dessutom järnbeslag för väderkvarn (för att brorsonen i Vrångevatten var väderkvarnsbyggare?). 1) Kungsviken, ärvt och inlöst, taxerades då till 2645 rdr, 2) ¼ hemman Västra Bua förvärvat under äktenskapet 1650 rdr; 3) 3/16 del Fläskum hustruarv och förvärvat, ta.xvärde 1986 rdr , 4) 3/32 del av hemmanet Åker tax.värde 1179 rdr. Dödsboets delägare var ankan Kritina Larsdotter, myndiga barnen Anders, Lars, Johanna Kristina gm Anders Olsson i Brastad, Anna gm Johan Jacobsson Ängön Flatön. Och omyndiga barnen Sven och Martin. Förmyndare farbrodern Anders Jacobsson i Vrångevatten. Vidare avliden sonen Johannes barn Olle-Anton, Johanna-Kristina (förmyndare Johannes Larsson Utegård).



f2 Kristina Larsdotter f17920612 Fläskum Tegneby d18710503 Kungsviken Morlanda

barn: 1) Johannes f1813 Bua Röra, d öre 1848 (barn Olle Anton och Johanna Kristina); 2) Johanna Kristina f1816 Hermanseröd Brastad, gm Anders Olsson Kungsviken; 3) Anders f1822 d1902 Fläskum Tegneby; 4) Lars f1824 d1897 Smedby Tegneby; 5) Anna f1820 d Ängön Flatön gm Johan Jacobsson (barn: Sven, Martin, ); 6) Sven f1827 d Kungsviken Morlanda; 7) Martin f1831 d St. Röra,

1819 nr 59. Försälja vårt arv tillfallna delar i Fläskum som är 3/96 delar och andel i Åker som är 3/192 del till Olof Jacobsson och hustrun Kristina Larsdotter mot 875 riksdaler. Får tillträdas när deras far och svärfar Lars Jönsson i Fläskum nämnda h. Överlåter då skall köpesumman betalas och tillåtes köparen Olof Jacobsson Kristina Larsdotter förskaffa laga pant. Kungsviken 18190303 /Olof Olofsson å egna vägnar Olof Svensson å sina omyndiga barns vägnar Olof Larsson i Fläskum Jacob Larsson Sörbo (Alltså levde Olof Larsson 1819)





Webbtips:

ST-tidningen 1

 ST-tidningen 2

Orust Byggnadsvård