Hur ska Stockholm ta sig ur rävsaxen med skenande byggkostnader?
Byggkostnaderna har hållit sig måttligt stabila i Norra Europa – för flera länder en ökning runt 10 %. Utom Sverige, med 50 % ökning av byggindexen sedan sekelskiftet.
Jämförelsen görs från en färskt SNS rapport Konkurrens och prisbildning på svenska bostadsmarknaden.
Arbetslönerna har samma tid ökat 25 %, ungefär som i Danmark utan att byggkostnaderna påverkats onormalt. Sverige sticker ut med en stark ökning av priset på byggmaterial, allra mest för installationsmaterial. Svag konkurrens är en förklaring, stigande metallpriser en annan.
I snitt ligger inhemska byggkostnaden på cirka 30 tkr/m2 för småhus och hyreshus. Och 40 tkr/m2 för bostadsrätter.
Fast i Stockholm kostar det mer, 55 tkr/m2 för villor och 65 tkr för bostadsrättshus. Det styr andrahandsmarknaden för ägda bostäder. Till glädje för ägarna och mäklarna men knappast för de som börjar bostadskarriären.
Mark, material, lön: trixig ekvation
Problemet är att inta alla hr råd, särskilt efter ökade krav på amorteringar. Lönen räcker inte för att att banken vill ge lån.
Egentligen har inte Stockholm brist på mark, men en stor del är reserverat för annat. Bristen på mark för byggande innebär en kassako för Stockholms stad. Man måste ta ut marknadspriset för tomterna om man vill följa kommunallagen.,
Möjligen tomtmark för hyreshus undantaget, om man som i Stockholm upplåter med tomträtt. Å andra sidan bromsar hyresregleringen byggandet.
Fast marken står bara för 10-20 % av byggkostnaden. Arbete och byggmaterial står för hälften och där behövs en prispress. Lönekostnaden kan bara påverkas med högre produktivitet. Något som är prioriterat på en överhettad marknad.
Källor:
SNS rapport Konkurrens och prisbildning på svenska bostadsmarknaden.
/ Av Ingemar Lindmark
Lämna ett svar