August Strindberg hade sinne för det ockulta. Han skulle inte bli minsta förvånad och han klättrade ur graven på Norra Kyrkogården och promenerade ner till sina hemtrakter på Norrmalm. Hötorget skulle vara sig likt – dock inte de flesta husen runtom som inte ens har hundra år på nacken. Men torghandeln med grönt och kramvaror. Visserligen utropade med utländsk brytning. Inte med böndernas roslagsmål och månglerskor som slänger käft på lokala idiomet. Skåpbilar ersätter hästarna. Men annars är mycket sig likt. Vi följer Strindberg i hälarna från torget ut mot Brunnsviken:

“Bönder och mjölkbud befor mest gatan, då de skulle in och ut från Hötorget. Likvagnarne som släpade ut till Nya kyrkogården, slädpartier till Brunnsviken, ungherrar, som åkte till Norrbacka eller Stallmästargården, voro dernäst de mest synliga trafikanterna.”

Här sprang lille August från hemmet på Norrtullsgatan till läroverket på Regeringsgatan. Kanske hälsade han på morbror Gustaf Norling, som handlade med tobak och andra minutvaror på Hötorget, eller Janne som han kallades i Tjänstekvinnans son.

Klicka till interaktiva kartan i Google.

Klicka markörerna. Vy mot (N)orr, NO, (O)st, SO, (S)yd, SV, V(äst), NV


Idag

Först en titt på dagens Hötorget sett från Hötorgshallen.

På höger hand Konserthuset mellan forna Oxtorgsgatan och Kungsgatan, – arkitekten Ivar Tengboms skapelse i 1920-talets nyklassicism. Före byggstarten 1923 låg här en affärslänga, förr kallad Hälsingegården. På andra sidan Kungsgatan funkis i Tempohuset från slutet av 1930-talet. Tempo efter varuhuset ägt av Åhléns, idag exotisk mat i en Food Court. Tidigare bodar i ett hus som ägts av Hagdahl, fattigläkare som skrev en kokbok.

Konserthuset sett från Hotel Haymarket. Foto: Ingemar Lindmark.

Konserthuset sett från Hotel Haymarket. Foto: Ingemar Lindmark.

Bakom träden döljer sig varuhuset PUB, eller snarare före detta för där huserar hotellet Haymarket. På andra sidan Brogatan huset där John Wall hade järnhandel.

Bakom ryggen SF:s Filmstaden Sergel som 1990 byggde ovanpå Hötorgshallen från 1958. På andra sidan Sergelgatan med Hötorgsskraporna.

Karta


Huset före Konserthuset

Samma bild norrut med affärshuset på Hötorget 14 några år innan det 1923 ersattes med Konserthuset. Grönstedts skoaffär har funnits på hörnan länge . Bortanför syns Stockholms Egg-exports butik som här sålde ägg från 1904 till rivningen. Automobilen står utanför Utländska Kaffe-depotens affär. Huset kallas Helsingegården, eftersom fågelsäljarna från Norrland på 1800-talet bodde i uthyrningsrummen om vintrarna.

Samma hus 1917:


Brunkebergsåsen har grävts ur (1911) så att Kungsgatan kan fortsätta österut – där bron för Malmskillnadsgatan kan skönjas. Med gatbygget försvann utbyggnaden på nordgaveln. Gaslyktorna är bytta till lampor för elektricitet. Gjutjärnsstolpen bär upp spårvägens ledning sedan tidigt på 1900-talet. Bilden är tagen före 1923 för då flyttade Stockholms äggexport till Oxtorgsgatan. Skylten Kaffe på gaveln hänvisar till Utländska Kaffe-Depotens butik bredvid Nya Beklädnadsbutiken.

Annons i Svenska Dagbladet

Ovanför Nya Beklädnadsbutiken syns körsnären Thöltes skylt.

 

 

Dit tar man sig genom porten där bönderna kör in med häst och vagn. För att handla och kanske hyra rum för resande högst upp i huset. Eller få kampen omskodd av smeden Malmberg.

“Mest kända voro stora Hälsingegården vid Hötorget norr om Oxtorgsgatan, där det blivande konserthuset kommer att resas, och lilla Hälsingegården i hörnet av Holländare- och Appelbergsgatorna. Här stannade bönderna tills de slutsålt sina foror och drogo sedan hemåt med den slant, som kunde finnas kvar efter festandet och supandet på vägen och i Stockholm.” Ur Nils Selanders Några Stockholmsanteckningar.

Gården Hötorget 14. Mot sydväst. Klicka till Stockholmskällan.

Carl Michael Bellman bodde här med fönster mot gården 1781-1784 – tillsammans med hustru Lovisa, lille sonen Gustaf, jungfru och pigan Maja-Lisa. Vallonen Johan Dubois ägde förutom  detta hus Hamburgerbryggeriet i mynningen på Luntmakargatan ( just där Brunkebergsåsen sprängdes för Kungsgatan). Skaldens kassa sinade och för att klara skuldväxlarna delade familjen Bellman bostad med en timmerdräng och en tysk assessorhustru.

Nästa bild. Vi stegar till en solig dag vid sekelskiftet, Torgmamsellerna står utanför skohandeln. Intill finns en filial till Huvudpostkontoret på Vasagatan, där bönder kan sätta in dagskassan på Postbanken. Särskilt vid jultid med alla postorderpaket blev lokalen för liten så postfilialen flyttade 1903 till Malmskillnadsgatan.

Det är redan middag så de flesta bönderna har gett sig av.  Kanske är ekipaget till höger om torgmadammerna en droska. En man med kärra sopar så att hästspillning.en inte fastnar i kjolarna

Paul Bergsströms skylt för skrädderiaffären från etableringen 1886 vittrar. Fingret i nya skylten pekar mot ingången till nya lokalen. Bergströms första butik startade Bergström 1882 på hörnan Hötorget / Olofsgatan.

Framgången med färdigsytt till fasta priser utan kredit illustreras med reklam ovanför nya butiken. Huvudbutiken på Drottninggatan, öppnad vid sekelskiftet. är första steget till varuhuset i samma kvarter.

Hötorget 14, 1902. Klicka till Stockholmskällan

Paul Bergström var sin tids Ivar Kamprad. Gossen insåg att det var roligare att sälja skinn som knalle än slita hemma på gården i Västergötland. 16 år gammal tog han tåget till Stockholm och blev knodd hos en lärfthandlare vid Hötorget. Vi spar karriären ett tag – tills han 26 år gammal öppnar klädeshandel på Hötorget 14, med en annons i Dagens Nyheter hösten 1886. Pionjär med färdigsytt till lågt pris , utan prutmån  och flitigt annonserat i tidningarna.

Ur Svenska Dagbladet maj 1904

Nästa bild är en bildgåta

Fotot är från 1985-1900 säger Stockholmskällan. Vilket sammanfaller med året Paul U Bergström hade affär på Hötorget 14. Strax före jul flyttade Bergström det mesta av verksamheten till Drottninggtan 76, på hörnan till vad som senare skulle bli PUB. Svenska Eggexporten flyttade in efter posten 1903-1904.  1900 stoppade Kungsholmslinjen vid Drottningggtan.  Spårvägen ut till Kungsholmen är 1904 förlängd till Hötorget, dock ännu inte elektrifierad. Snart ska vagnarna ta sig uppför Olofsgatan till Adolf Fredriks kyrka. Där fortsätter de på gamla Ringlinjen uppför Stora Badstugatan.

Telefonens intåg visas av kiosken på torget och, ovanför taket syns en stolpe som bär trådar från telefontornet. Ölstinna lättar på trycket i torgets två urinoarer, som så mycket annat gjorda i gjutjärn.

Hötorget 14 år 1904. Klicka till Stockholmskällan

I annexet på norrgaveln säljer linkramhandlare Åkerlund i firma Alfred Hedvall garn, sängkläder och fiskredskap. Firman drevs från 1850-talet till ungefär 1895. Nästa bild är därför knäppt tidigare.Pojkarna i skolmössor kommer kanske från Nya Elementar söder om Saluhallen. Åkarnas hästekipage väntar på uppdrag. Möjligen är de stadsbud för bara de fick bära plåtmärket i mössan.


Karta 1899

Så blev hötorget Hötorget

I byn Wäsby (ungefär i krysset Kungsgatan/Sveavägen) byggde Gustav Vasa en kungsgård för ett hundratal kreatur. Hö och halm levererade upplandsbönderna på ängarna nedanför. Platsen var exercisplats fram till 1640 då torget officiellt blev marknadsplats för månglerskor och bönder. Matvaror samsades med slöjd, höv, timmer och ved. Vedtorget hette platsen också.

Staden bredde ut sig under stormaktstiden med en ny stadsplan som bäddade för stenhus i linjalritade kvarter på åsarna. Mellan dessa i dalen bodde fattigfolket i en slummen norr om Hötorget.’

Överståthållare Clas Flemmings stadsplan 1640. Klicka till Wikipedia

I Bondtorget, även kallat Vedtorget, sålde tillresande bönder från vagnarna . Månglerskorna bokade stånd på Trädgårdstorget ända fram till 1900-talet. Fast höet och spannmålen flyttades 1856 till Norrmalmstorg. Avsalu av färska livsmedel förbjöds när Saluhallen stod klar 1914.

På Hötorget. Akvarell Nils von Dardel 1850

”Fruktmånglerskorna anse sig tydligt för torgets aristokrati. De bära hattar och kalla sig fruar. Näst efter grönmånglerskorns rad komma potatisgrupperna i små familjer av säckar och mått…I tredje raden sitta fiskförsäljerkorna, var och en i en träbalja med högt ryggstöd…i fjärde raden resa sig brödborden och brödlårarna…karameller armbågas med äggen. torra viskor komma upp i smöret…” Ur Fredrika Bremers Från mitt fönster.

 

 

Mjölk i kannan? Hötorget 14 syns till höger och  Hötorget nr 6 och Adolf Fredriks kyrktorn i bakgrunden.

Målning Alexander Wetterling. Klicka till Stockholmskällan.

Här vägs fisk med besman och dricks kaffe på fat. Tunnan är både sittplats och lager för fisk, kanske simmande i vatten. Vintertid samsas fisken med en lykta så att gummorna kan värma stjärten.

Provsmakning körsbär hos torgmadammer framför Hötorget 14 år 1913. Klicka till Stockholmskällan

 


Blodiga folklustspel

På torget samlades stor publik då häxor halshöggs på 1670-talet. Den sista, Malin Matsdotter, brändes levande med krutladdningar runt benen. Enligt protokollet anklagad för:

“Till döden dömdes även 22-åriga Maria Nilsdotter, som en längre tid levat på att lära barnen konsten att »bliva anfäktade», en konst som hon själv med stor skicklighet och på det mest oförsynta sätt »utövade i kyrkor, på allmänna platser och inför själva kommissorialrätten, utropande därunder beskyllningar mot högre och lägre ståndspersoner, att de henne kvalde och förde till Blåkulla”.


Citat från Lasse Widdings När häxbålen brann.

“Ack förlåt mig, förlåt mig” skrek Jacob Johan Anckarström himmelshögt då han spöslets av bödeln på Hötorgets schavott. Illa skadad efter tortyren på Riddartorget kördes Gustaf III:s mördare i rackarkärran till en blodtörstig menighet på Hötorget. När Anckarström efter tredje slaget kördes iväg  med sönderslagen rygg hade vakten all möda att hålla undan pöbeln, som på båda sidor skrek och bannade. Alt enligt Carl Grimbergs Svenska folkets underbara öden.

Hötorget var en populär plats för bondfångare och lurendrejare.  Bovarna Janssson-Wencher och Frödin, båda i ökända Hötorgsligan, rånade utanför krogen på Hötorget 14 pengar och ur från en bonde som kommit för att se Stockholmsutställningen 1897. Ett par år senare muddrades en gasverksarbetare på en portmonnä med 25 kr. Ficktjuvarna var två slakteriarbetare , vilket inte förvånade för de ansågs både våldsamma och onyktra. Rum för resande på Hötorget 14 drog tills sig både bönder och skojare.  Ryktet var dock inte värre är att kronprinsessan Victoria 1905 köpte två begagnade kakelugnar från huset – kanske för att ha på Solliden, Ölandsslottet som då byggdes.


Kungsgatan: Hagdahlshuset

Klicka till Stockholmskällan

Fotot från 1930 visar Konserthuset, färdigt 1926. Carl Mliies Orfeusgruppen sattes framför byggnaden  först 1936. Bilen tycks vara en Volvo, byggd efter 1930. Stolpen med P-skylten bär upp strålkastare, för att att belysa PUB kan man förmoda.

På andra sidan Hötorget (då) nr 6 huset som 1937 revs för att ge plats för Tempo. Det kallades Hagdahlska huset sedan fattigläkaren Charles Emil Hagdahl (1809-1897) köpt och flyttat in1843. Han är mest känd för boken Kokkonsten som vetenskap och konst. Hälsoråden byggdes på han läkekunnande. Råvarorna var inköpta på torget.
Ur kokboken:

“Af alla för mensklighetens behöfliga kunskaper är kännedomen om de födoämnen, hvilka skola stärka våra lemmar samt pånyttföda och lifva alla de organ, som äro bestämda att höja sinnena och befordra talangerna, själsstorheten och snillet, på en gång bland de angenämaste och nödvändigaste. Denna kunskap är oundgänglig så väl för menniskans upprätthållande, som för det ständiga fortvarandet af den menskliga naturens alla njutningar.”

Som barn bodde Sven Hedin i huset, senare adlad för sina upptäckasresor i Asien. Han var ättling till bryggaren Erik Larsson Westman som runt år 1700 ägde denna och flera andra fastigheter i kvarteren.

Huset ersattes 1937 med Tempohuset, döpt efter lågprisvaruhuset Tempo – efter amerikansk modell grundat av Johan Petter Åhlén från Insjön. Han var bondson även han och började med postorder från gården i Dalarna – som förebild för bondsonen Kamprad. Ikeagrundaren startade med pennor inköpta från Erling Perssons Pennspecialisten. Persson, son till en carkuterihandlare, kunde med startkapital från postorder med pappjulstjärnor starta Hennes. Som 1968 fick lokal i femte Hötorgsskrapan genom att köpa vapenhandlaren Widfors. Med följde ett lager lodenrockar som blev starten för herrkonfektion under namnet Hennes & Mauritz. Upplandsbönder, Bergström, Åhlén, Erling Persson. Hötorget har varit småfolkets drivbänk för en ny tids handel.

För en kommande breddning av Kungsgatan var “trappstegen” på funkishuset tänkta att rivas och kompenseras bakåt med en överbyggnad på Apelbergsgatan.

Kungshallen / Tempohuset och Konserthuset. Foto: Ingemar Lindmark.

Det döptes om till Kungshuset då Åhléns på 1950-talet bytte huset mot en tomt för Ahléns City. Idag med kontor och två våningar med exotiska dofter från Food court. På andra sidan mynningen till numera snöpta Holländargatan ligger ett kontorshus i kvarteret som ägs av IF Metall. I hörnhuset uppe vid Apelbergsgatan öppnade Paul Bergström med 5 000 kronor på fickan sin första manufakturbod 1880.


Kvarteren i mynningen på Holländaregatan

I Hagdahlska huset på Hötorget (då) 6 huserade på 1890-talet Janssons dammodehus och Lefflers Vinhandel. Paul Bergström hade ett tag en filial som sålde gosskläder. Hökare Otto Pettersson sålde specerier i hörnet mot Holländaregatan.

 

 

 

På andra sidan Holländaregatan låg Källaren Kronan, en av de bättre bland stadsdelens många krogar. Här gjordes affärer upp med en sup, ofta stående vid disken för tiden var knapp. Vår tids restaurangerbarer är inget nytt påfund.

 

Intill, på Hötorget 8, sålde firma Böhlmark lampor och fotogen. Dalmasen Arvid Böhlmark  startade tillverkning och butiker på 1870-lampor då fotogenbelysning ersatta rovlamprna. Med elektricitetens inbrytning ändrades produktionen. Pukebergs glasbruk tillverkade glas för fotogenlampor och gjorde konkurs 1894. Böhlmarks lampfabrik övertog då det smålänska glasbruket  och gjorde glas för elektrisk belysning.

 

 

Lärftskramare Carl Pettersson, som hade tonåringen Paul Bergström som knodd, hade bodar på Hötorget (då) 8 och Hötorget 11. Wikstrands mottagning hade tydligen bra kommers för doktorn annonserade flera gånger i veckan. Värst bland könssjukdomarna var syfilis, inte ovanlig hos fnasken i kvarteren norr om Hötorget.

 

 

 

 

Torgdag sedd mot HKungsgatan  (Hötorget 6-10) på 1880-talet. Adolf Fredriks kyrktorn och Observatoriet bakom nummer 8. Väderkvarnen som producerade arbetsmaterial för Barnhuset fanns fortfarande på höjden – som idag är Tegnérlunden.

Carl Högmans Garn hade stor lokal på Hötorget (då) nr 8 bredvid skoaffären. Vid sekelskiftet fanns en hade Stockholms Diskotekbank en filial i huset.

I stället för en staty ståtade Hötorget med en pissoar upplyst av gaslyktor, allt i gjutjärn. Till vänster våghuset på mark där PUB byggdes.

Klicka till Stockolmskällan

I grannhuset Hötorget (då) nr 10 sträckte sig Hötorgsbazaren upp till Apelbergsgatan – med 18 salustånd. Det byggdes 1849 då staden hade  drabbats av kolera och andra farsoter.  Baciller spreds med lortiga händer, råttor och flugor. I slutet av 1800-talet reserverade basaren för partihandel – fram till rivningen 1928. Här kunde man besöka slaktare Carlsson, spannmålshandlare Malmström och vinhandlare Lindgren.

En vanlig syn på gatorna ända till 1900-talet var lajdarna som ledde kreaturen från torget till slakterierna.