Kansler Willy Brandts Sturm und Drang i krigets Stockholm
Spelade verkligen Willy Brandt högerback i Hammarbys match mot AIK denna måndagskväll i juli 1944? I tyske förbundskanslerns levnadsbeskrivning sägs att han spelade fotboll då och då under skandinaviska exilen.
Motion behövdes för som han tvingades till långa vandringar genom gränsskogarna för att illegalt i Norge träffa medlemmar i motståndsrörelsen. Stora frågetecknet är dock att matchen ingick i ett juniormästerskap. Willy Brandt föddes i Lübeck, 1913 och alltså var 31 år.
Nygifta på Thunbergsgatan
DN-arkivet ger i april 1941 en pusselbit till. Då deltar ”lagets välväxte back Willy Brandt” i Kungsholmenlaget som vinner med 7-4 över Sofia. I en skolturnering för handboll? Fanns en namne i Stockholm gömd under radarn?
I den vevan flyttade Willy Brandt till en lägenhet på Thunbergsgatan 23 i Hammarbyhöjden tillsammans med Carlota och halvårsgamla dottern Ninja. De gifter sig borgerligt i maj som hemmahörande i Enskede församling, för dit hörde Hammarbyhöjden då. I attesten står Herbert Frahm och Charlotta Thorkildsen, som var deras riktiga namn. Han har tillfälligt uppehållstillstånd och sedan några månader norsk medborgare tack vare bistånd frånnorska exilregeringen i London
Åtta år äldre Carlota, som i Oslo var beteendevetare och lärare, får ett arbete på norska legationens presstjänst. Paret blir snart en medelpunkt för norska flyktingar, där inte så få bosatt sig i Hammarbyhöjden.
Med 250 kronor i månaden försörjer sig Willy som korrespondent för amerikanska nyhetsbyrån Overseas News Agency. OSA ägs av Jewish Telegraph Agency, som är lierat med brittiska Secret Intelligence Service (senare känt som MI6).
Spion?
Julen 1940 får Brandt svenska militärens hjälp att under falskt namn ta sig in i Norge. En av de partikamrater han träffar är Einar Gerhardsen, som några månader senare skickas till koncentrationsläger i Tyskland. (Efter kriget blev Gerhardsen statsminister fram till 1951).
Viktigast för Brandt var nog att få återse Carlota och för första gången dottern Ninja, ett par månader gammal.
2 januari är han tillbaka i Stockholm där han skriver ett antal artiklar om kampen i Norge. OSA uppmärksammas till exempel hur biopubliken stör tyska UFA-filmer med hostning.
Svenska säkerhetspolisen hårdbevakar nu Brandt som får posten genomsökt och i vissas fall beslagtagen (en som arbetade på statens brevcensur var antinazisten Astrid Lindgren).
I februari skriver Brandt om en hotande tysk ockupation av Sverige, försvagat av en militär till stor del tyskvänlig. Han nämner också judeförföljelser och Gestapotortyr i Norge.
Samma månad besöker tre man från svenska underrättelsetjänsten Himmlers SS-chef Reinhardt Heydrich i Berlin. Delgav de upplysningar om norska motståndsmän? Skicka Brandt till Norge för vidare transport till Tyskland? Ingen vet.
21 mars 1941 arresterar polisen Brandt, misstänkt för underrättelseverksamhet för främmande makt. Förhörsledaren hotar med utvisning till Tyskland men Brandt släpps efter sex dagar.
Säpo registrerade hur han går till amerikanska och brittiska ambassaderna för att lämna upplysningar om militära förhållanden Norge.
Efter att tyskarna invaderar Sovjet sommaren 1941 ses Brandt besöka det landets ambassad. Under nästan ett år förser han KGBs föregångare NKVD med samma upplysningar som till västsidan. Om man får tro avhoppare och öppnade arkiv hade Brandt täcknamnet Der Polarforscher och ska bland annat ha gett upplysningar om tyska slagskeppet Tirpitz i Narvik, som senare oskadliggjordes. (Information som senare utnyttjades av Brandt motståndare i Tyskland men som knappast går att belägga).
Nordens Casablanca
1943 gick Casablanca med Ingrid Bergman på biograferna vilket fick Stockholm att gå till historien som Nordens Casablanca. Främmande länders spioner ömsom jagade varandra eller bytte upplysningar.
Militärens underrättelsetjänsten använde sig av den så kallade sekreterarklubben, det vill säga nattfjärilar som efter restaurangbesök låg med diplomater och andra från utlandet.
En sådan fjäril var Ingmar Bergmans sambo Karin Lannby. Skådespelerskan frotterade sig i kulturlivet med poeter som Stig Dagerman och Nils Ferlin. Och i flyktingmiljön med bland andra dansknorske författaren Aksel Sandemose, kommunist och mest känd för Jantelagen. Kanske också kontakt med Bruno Kreisky och Willy Brandt enligt Expressen. Provläs boken om Karin Lannby.
Sandemose söp med norska konstnärsvänner på det så kallade Teaterkaféet som var hotellet Anglais källare vid Stureplan. Ivar Lo Johansson knockade han på Gyllene Freden. Dessutom sällskapa med diktaren Ingrid Hagerup som samlades författarvännerna i lägenheten på Hammarbyhöjden.
Skådespelerskan Sonja Wigert rörde sig fritt mellan Stockholm och Oslo där hennes familj var inlåst på lägret Grini. Hon charmade på en blöt fest rikskommissarie Terboven så att hon sedan fick kärleksbrev och familjen frigavs. Amerikanske översten Bernt Balchen, som i Norden ledde OSA, föregångare till CIA och sedan insatsen mot Nordnorge, ingick i erövringarna. Innan hon avslöjades som dubbelagent rapporterades allt till försvarets underrättelsetjänst.
Mest känd av militärens fjärilar i Stockholm blev Jane Horney Granberg, som danska motståndsmän avrättade i Öresund. I fatet låg att hon varit gift med tyskvänliga Aftonbladets Berlinkorrespondent Herje Granberg.
Även Brandt kunde kalla sig författare. I Oslo hade redan Gestapo makulerat hans bok “Stormaktenes krigsmål og det nye Europa”. Våren 1941 ger han på Bonniers ut Kriget i Norge april – juni 1940, initierat för han var själv jagad av ockupanterna. Då nazisterna förbjöd socialdemokratiska partiet 1933 flydde Brandt till Norge. Han blev journalist och organisatör för arbetarrörelsen, efter krigsutbrottet också kontakt med motståndet i ockuperade länder.
Då tyskarna invaderade måste han fly från Oslolägenheten och gravida Carlota. Resan norrut stoppades vid kusten. Vid tillfångatagandet klädd i norsk uniform, därtill rådd av ett barnbarn till konstnären Gauguin. Hans identitet upptäcktes inte och släpptes därför.
Efter att med Carlota ha dolt sig vid Oslofjorden vandrar han dyblöt över svenskgränsen till Skillingmark i Värmland. Förhöret på flyktingförvaret i Charlottenberg kunde leda till att han som flera andra blir skickad till tyskarna och kanske arkebuserad. Brandt räddas av en svensk partibroder som han kände från tiden han var korrespondent i spanska inbördeskriget.
De nybyggda funkishusen kallades Hammarbyhöjden den vita staden. Så att säga ett casablanca i ett Stockholm som Nordens Casablanca. Namnet härlett från filmen Casablanca med Ingrid Bergman som gick på Stockholms biografer 1943.
Ambassader och hemliga agenter lurpassade på varandra. Filmens Ricks’s café motsvarades av Grand Hotels danssalong. ”Alla skuggade alla” på hotellet. I närheten fanns tyska och norska legationerna, den senare med presstjänsten där Carlota arbetade. Norrmännens egen spioncentral fanns på Jungfrugatan 6 Östermalm.
Brandt och hans kompanjoner satt som spindlar i Stockholm (och kanske Hammarbyhöjden). Nätverket förmedlade information mellan London och kurirerna som korsade norskgränsen. En var socialdemokraten Sten Andersson som sedan anmälde sig till Norgebataljonen avsedd att befria Norge.
Hammarbyhöjden och Stockholm blev en kuvös för blivande utrikesministrar. Förutom Willy Brandt i Tyskland 1966-1969 Sten Andersson 1985-91 och Torsten Nilsson 1962-1971. Bruno Kreisky som tack vare Torsten Nilsson fick skydd i Stockholm under kriget blev utrikesminister i Österrike 1959-1966. Halvard Lange som Brandt mötte i Stockholm 1940 var norsk utrikesminister 1946-1965.
Finn Malmgrens väg 23
I januari 192 byter paret Brandt till en ny lägenhet på Finn Malmgrens väg 23 nära torget i Hammarbyhöjden, där många av de de norska flyktingar som hade råd bosatte sig. Tack vare skrivarfliten och hennes tjänst på legationen har de bättre ställt och kunde unna sig både skidferie och sommarsemester.
Tillsammans med två syndikalister startade Brandt sommaren 1942 Norsk-Svenska Nyhetsbyrån, som spred nyheter från hemlandet till svenska tidningar. Med författaren Eyvind Johnsson som utgivare skrev Brandt i tidningen Håndslag som smugglades in i Norge.
Stadsdelen var ett resultat av nya socialdemokratiska bostadspolitiken, initierad bland annat av Gunnar och Alva Myrdal. 1942 var paret hemma från USA och deltog i ”Lilla Internationalen” tillsammans med socialdemokraternas partisekreterare Torsten Nilsson och hans vän Bruno Kreisky, judisk flykting från Österrike.
Med Willy Brandt som tongivande deltagare, satt på pränt med “Diskusjonsgrunnlag om våre fredsmål”. Ett 60-tal socialister från fjorton länder deltog med förhoppningen att Tyskland skulle förlora kriget. Ett hopp som stärktes efter kapitulationen i Stalingrad i slutet på året.
Även om Säpo fortfarande synar Brandt år att mer utrymme att skriva böcker och hålla föredrag.
Stödda av norska legationen startar Brandt och två syndikalister sommaren 1942 Svensk Norsk Pressbyrå . Agenturen på Vasagatan förmedlar norska nyheter till sjuttiotal svenska tidningar. Den bidrar till tidningen Håndslag med författaren Eyvind Johnson som formell utgivare och Brandt som redaktör. Den trycks på tunt papper för att lättare smugglas med kurirer till Norge.
I januari 1943 får Brandt veta från en polack i ”Lilla Internationalen” att nazisterna gasar ihjäl judar vilken han sedan sprider till Overseas News Agency. Upplysning om massmorden får dock svagt genomslag i pressen. Det fick inte heller Aseadirektören Sven Norrman, som redan 1943 kom till Stockholm med dokumentation om ”den sista lösningen” för judarna i Polen. Brandt och de andra i motståndet hade till en början motvind.
I nya politiska klimatet efter Stalingrad talar Brandt på en socialdemokratisk kongress med svenska och utländska deltagare. Han ger ut böcker, som Norge ockuperat och Fritt. I Ture Nermans vänstertidskrift Trots allt tar han strid med kommunisterna.
Hammarbyhöjden inte alltid en idyll
I lägenheten på Hammarbyhöjden hålls hemliga möten, bland annat med personer som planerar attentat mot Hitler. Umgänget är livligt över huvud taget. En uppskattad gäst är Bruno Kreiksy, som i Stockholm gift sig med en Vera Fürt, dotter till en inflyttad österrikisk textilhandlare.
Även Bruno kommer från en judisk företagarfamilj i Wien och morbror Felix lägger in gurkor i Skåne. Tack vare goda socialdemokratiska kontakter, bland andra partisekreteraren och blivande statsrådet Torsten Nilsson, fick han anställning på Kooperativa förbundet. En vänskap som senare bäddade för den nära kontakten mellan regeringscheferna Kreisky, Willy Brandt och Olof Palme.
Nyåret mot 1943 hade Rut Hansen och Ole Bergaust bröllopsfest i hennes systers 40 kvadratmeter stora lägenhet i Hammarbyhöjden. Hög stämning inte bara för nyheterna från Stalingrad. Brännvin stod på bordet och i badkaret kyldes ölen. Kollegor från norska presskontoret strömmade till och bland gästerna fanns Carlota och Willy Brandt. Som vanligt omsvärmad av damer till Carlotas förtrytelse, för äktenskapet strulade. Strulet verkar lysa igenom då de går i förstamajtåget 1944.
Med Gestapo i hälarna hade de två systrarna Rut och Tulla Hansen sommaren innan tagit sig över gränsen för att träffa sina män, som båda deltog i motståndet.
Ruts fästman Ole var järnvägsarbetere och gav sig ofta ut på resor från lägenheten i Hammarbyhöjden, förmodligen hemliga till Norge. Tullas man var journalist på samma norska presstjänst där Calota arbetade. Där fick Rut jobb med enkla kontorsgöromål, för som arbetardotter från Hamar hade hon ingen utbildning. Däremot en charm som bet på Willy.
Då Willy fyller trettio före julen 1944 blir han liggande i gulsot i flera veckor. Rut hushållar för paret och förälskelsen an inte hejda. Det blev restaurangbesök och dans – och dåligt samvete. Han småbarnsfar och Ole Bergaust låg döende på ett sanatorium i Falun. Det blir skilsmässa i skarven 1944/45 och Brandt lämnar Hammarbyhöjden.
Rut och Willy gifter sig 1948 och kan sägas bli Tysklands svar på John och Jackie Kennedy. Han karismatisk statschef och hon landets första dam som charmar ryske ledaren Leonid Brezhnev och många andra. Trots snedsprång ända tills Brandt äktar sin sekreterare 1983
.
/ Av Ingemar Lindmark