Reseguide Stockholm. Stadsvandring på nätet

Res tre gånger: 1) Virtuellt på nätet, 2) Res och upplev i verkligheten, 3) Surfa och fördjupa resan hemmavid.

Rädda Stockholms mest glömda museum

Senaste nytt: Akademiledningen överkörd. Museet läggs i malpåse ett halvår – för att förhoppningsvis öppnas av nya krafter.

December 2013 går till historien som månaden då Vetenskapsakademien ger Nobelpris till professorerna bakom teorin om Higgspartikeln – samtidigt som samma akademi stänger museet i Stockholms gamla observatorium. Trots att där illustreras en vetenskaplig blomstringstid som  bidrog till att lyfta landet ur fattigdomen.


Acceleratorn i CERN bevisade att massans existens kan förklaras med Higgspartiklen – , från minsta atom till universum. Observatoriet kan ses som sin tids CERN. För i internationell samverkan räknade man nästan exakt ut avståndet till solen.

1700-talets Wasamuseum? Observatoriemuseet uppe på Brunkebergsåsen hade med rätt matchning kunnat bli 1700-talets ”Wasamuseum”. Inte lika storslaget men lika unikt. Satt i rätt sammanhang kanske större, för vilken annan stad kan visa upp sådan historisk miljö? Sverige var då inte längre en stormakt politiskt, men vetenskapligt. Om man så vill en vagga för den agrara och industriella revolutionen.

.Gamla Stockholmsobservatoriet är ett byggnadsminne som nu blir ett tomt skal, förmodligen reserverat för Vetenskapsakademins interna festligheter..

– Observatoriemuseet har kämpat med svag ekonomi en lägre tid säger avgående museichefen Mirja Hagar Lausson..

Det har kommit för få besökare till de snålt tilltagna öppettiderna. Det är inte något fel på själva museet. Tvärtom, det som visas kittlar nyfikenheten – hos unga besökare inte minst. Men Akademin har varit sällsynt illa skickad att sköta marknadsföringen. Märkligt, för med Nobelpriserna bidrar Vetenskapsakademin till Sveriges mest framgångsrika PR internationellt.

Med nya krafter skulle nedläggningen kunna leda till en pånyttfödelse, kanske till ett ”1700-talets Wasamuseum”. Också på nätet, med plats för en spännande berättelse.

Nyttig kunskap. Kyrkans dogmer och universitetens vurm för det klassiska fick maka åt sig för upplysningstidens nyttiga vetenskaper. En av de akademier som gav de lärde större frihet var Kungliga Vetenskapsakademin bildat av sex bemärkta män på Riddarhuset 1739. Unge doktor Carl (von) Linneus representerade vetenskapen, Jonas Alström(er) näringslivet och  Anders Johan von Höpken hattarnas politik. (Wikipedia)

Astronomin var på modet i Europa och man visste exakt när Venus skulle pasera solen 1761 och 1769. Det bidrog till att Akademin lät bygga observatoriet på Brunkebergsåsen, som då var en lantlig idyll. Byggherren Carl Hårleman använde material som blev över från Kungliga slottet.

Att akademiledamoten Claes Grill gav ett räntefritt lån har en förklaring. Grill hade gjort sig förmögen på ostindiehandeln och insåg hur viktig astronomisk kunskap var för navigationen.

Som akademins höge beskyddare kunde kung Adolf Fredrik inviga observatoriet 1753. Drottning Lovisa Ulrika uppvaktade med ett skålpund silke spunnet av maskarna på Drottningholms mullbärsträd. Lantbruket och andra inrikes näringar låg merkantilismens förespråkare varmt om hjärtat. Så länge hattarna regerade gynnades manufakturerna i ett annars nergånget Stockholm.

.
1700-talets CERN. Föreståndare blev astronomen Pehr Wilhelm Wargentin, tillika akademins sekreterare. Tidigt den 6 juni 1761 samlade han en celeber publik i den kyrkliknande observatoriesalen. Tillsammans med med drottningen och kronprins Gustav kunde de i teleskopen se Venus färd över solskivan.

Tiden för passagen mättes på sextio platser runt om i världen samordnat i vad som kan liknas vid den tidens Cernprojekt. En vetenskaplig bragd, särskilt med tanke på det europeiska sjuårskriget. Stormakterna med svensk medverkan krigade mot  Lovisa Ulrikas bror Fredrik den store i Preussen. Och även mot Storbritannien, som astronomiskt var vår viktigaste samarbetspartner. Tio av dessa observationsplatser fanns i Sverige, vilket visar vilken betydelse det fattiga Sverige hade internationellt.

Uppsaladocenten Anders Planman registrerade passagen i finska lappmarken. Med insamlade data räknade han sedan ut att avståndet till solen var snudd på 150 miljoner kilometer, bara en procents avvikelse från dagens värde. Men den exaktheten gavs först efter 1769, med mätningar från bland andra  James Cook på Tahiti, i sällskap med Linnélärljungen Daniel Solander. Äntligen fick man veta hur stort solsystemet var.

.
Kreativ finansiering. Bakom museistängningen ligger en allmänt pressad ekonomi för Vetenskapsakademien uppger  preses, professor Barbara Cannon. Den finansiella kreativiteten var nog större hos kollegorna på 1700-talet. Akademin fick då monopol på att ge ut almanackor, bl. a. för att motbevisa att vädret följde nittonårscykler och därför kunde förutses. Vidskepelsen bemötte Stockholmsobservatoriet med dokumentation av vädret  redan vid starten.

Eftersom SMHI har en väderstation på samma plats kan Sverige ståta med världens äldsta obrutna temperaturkurva.  Slingan med årstemperaturen från 1756 visas i museets väderkammare. Den upphör vid 2014 så man kan undra hur länge akademin planerat stängningen.

SMHI:s väderobservatörer fortsätter att registrera väderleken var tredje timma uppe i observatoriet.

 

 

 

 

Wargentins väderobservationer hindrade honom inte att lägga in cykeln med 19-årsprognosen i almanackan, där den levde kvar till 1869. Eftersom bönderna ville planera för sådden blev upplagan, som mest 300.000, en lysande affär för Akademin.  Samtidigt fick allmogen  sig till livs almanackans  uppsatser om lanthushållning – för i denna tidsanda var folkbildning i ropet.

 

 

 

Instrumentmakare Daniel Ekström uppfann en mängd astronomiska och geografiska instrument i Observatoriets källare. Celsius termometer bör egentligen heta Ekströms. För denne Celsius hjälpreda vände på Celsiusskalan 0-100, så som vi ser den idag.

 

Mest kreativ var nog observatoriets vaktmästare. När den stora kometen passerade lät han stadens borgare mot betalning kika i ett teleskop – på dagtid och efter att föremålet försvunnit. ”Kometen” hade han målat på linsen.

 

Ballongen. ObservaratoriekullIen var en naturlig samlingsplats för stockholmarna. Som när de en septemberdag 1784 följde Gustav III för att se ballonguppstigningen.

Ballongen vid Observatoriet

Ballongen vid Observatoriet

Drottning Sofia Magdalena klippte bandet och ballongen lyfte österut med en katt ombord. Vätgasen spände ut ballongen hela fyra meter i tvärsnitt, betydligt större än den som släpptes ut från Munkbron några månader tidigare. Farkosten hittades efter några veckor på Värmdön, men katten var försvunnen.

Vätgas i ballonger var en nyhet. Det första bemannade uppstigningen gjordes tidigare i december av den franske fysikprofessorn Jacques Charles. Det fick kungens kusin Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp att släppa ut vätgasballonger från Kungliga slottet. I Stockholm var man snabb med att haka på innovationer.

Hösten 1783 hade en fransk markis tillsammans med en apotekare varit först med att fara med en varmluftballong, kallad ”montgolfière” efter bröderna Montgolfier.

La Gustave

La Gustave

Sommaren 1784 såg kung Gustav en bemannad montgolfière stiga till väders i Lyon, blågul och till sin ära döpt till “La Gustave”. Strax efter såg han montgolfieren “Marie Antoinette” ge sig iväg från Versailles och flyga hela hela fem mil.

(Med sig hade kungen Axel von Fersen, som blev Antoinettes älskare).

 

Stadens mest glömda museum? Öppet ett par timmar tre dagar i veckan plus tre på söndagen. Ont om skyltar så man hittar uppför kullen. Hemsidan är snygg men saknar en berättelse som lockar till besök. Entusiasmen infinner sig först när man kommer dit och lyssnar till en sällsynt engagerad guide.

Anna Scarabin vid en modell som visar solsystemet.

Här väcks naturvetenskaplig nyfikenhet hos barnen  – drömmar som kanske leder till framtidens forskare?

Ingenting från museet syns på Youtube. Vilket stoff BBC eller Discovery hade kunnathämta från detta hus, med en vetenskapshistoria som är unik internationellt.

Nästa år kommer gamla Observatoriet att dela ödet med andra gömda 1700-talspärlor i Stockholm. En är Schefflerska palatset nedanför Observatoriekullen. Malmgården, mera känd som Spökslottet,som  är reserverad för universitetsadministrationens egen representation. Landshövdingen har av samma orsak lagt beslag på Tessinska palatset med en unik barockträdgård vid Slottsbacken.

Räddningsaktion. Några hivar ut frälsarkransar för att rädda museet. En är  oppositionsborgarrådet Tomas Rudin(S). Tunga debattörer som Anders Björnsson och Annagreta Dyring kastar sig in i debatten (bemötta av Staffan Nordmark på Vetenskapsakademin.´Det mullrar bland gräsröttena i city och många skriver på listor. Det finns plats för fler namnskrivningar på sajten The Article Bay.

Visa större karta

.
Stadsvandringar. Tillsammans med Kungliga slottet, Gamla stan med Bellman och Hårlemanhuset vid Centralbadet så är det bäddat för 1700-talets vandring längs Drottninggatan. Med ett nyväckt Observatoriemuseum som höjdpunkt.. Lägg sedan till Haga, Ulriksdal och Drottningholm. Stockholm skulle kunna locka nya tidens vetgiriga turister med ett 1700-tal mer än någon annan stad..

Lärdomsstaden som växte fram runt Observatoriekullen är i sig ett vetenskapens Skansen. Med Tekniska Högskolans föregångare vid Drottninggatan, numera säte för Kungliga Skogs och Lantbruksakademin. Mittemot ligger Schefflerska huset där Stockholms högskola startade och nu rymmer Folkuniversitetet. Universitets filial Juridikum på Norrtullsgatan är idag läsesal, kallad Studentpalatset.

Hjalmar Branting bodde på Norrtullsgatan 3 och var en tid amanuens på Observatoriet. Strindberg växte upp på samma gata och dog i vad som idag är Strindbergsmuseet på Drottninggatan. Olof Palme gör sig påmind på Holländargatan, först som internationell studentpolitiker i Rucklet och sedan som utbildningsminister inför studenter som ockuperade sitt eget kårhus. Nedanför vid Sveavägen finns Handelshögskolan och Gunnar Asplunds Stadsbibliotek. Även Naturhistoriska Riksmuseet i Frescati räknar anor till Gamla Observatoriet, närmare bestämt till Wargentins naturaliekabinett.

1 kommentar

  1. Hej, jag hittade originalet på temperaturmätningar från observatoriumet från 1750 talet och framöver, finns det kvar? Jag minns jag såg att några vintrar var inte temperaturen under noll i Stockholm. Finns möjligheten kvar att åter få se dessa mätningar?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *