Oct
02

Agromerkantila språnget lyfte Orust ur fattigdom. Hur? En lektion ges i Tavlebord

De vita västsvenska dubbelhusen, som smyger längs bergen, står som monument för en tid då Orust lyfte sig från djup fattigdom till relativt välbärgade bönder några decennier senare. På 1700-talet bodde man trångt i ryggåsstugor med små fönster i gavelspetsen. Sillen försvann runt 1810 och folk svalt under nödåren. Det lossnade för sjöfart och båtbyggeri, särskilt efter 1830. Sedan gav havreexporten och fisket inkomster.

Man timrade lite större enkelhus och efter 1850 dubbelhus där två timmerlängder i gaveln gav plats för 3-4 rum och kök i en kvadrat. Och kanske rum och sädesbingar på vinden. Det behövdes utrymme för många barn och tjänstefolk. För i Tegneby pastorat växte befolkningen från 3000 1805 till det dubbla 1880.

Ett sådant dubbelhus, byggt så sent som 1915, kan man se som nyöppnat kafé i Tavlebord strax väster om Tegneby kyrka. Huset i Tavlebord Honungsgård är restaurerat med pietet av makarna Josefsson Askland och bina har ersatt kreaturen i lagårn.

Läs mera om entreprenörerna som lyft och lyfter Orust. 

Aug
31

Det sorgliga ödet för knaparna Munk och Green i Stala på Orust.

Denna berättelse – som är en fri tolkning av historiskt belagda fakta – handlar om lågadliga släktdynastier invävda i varandra mellan Limfjordsområdet på Jylland och Orust/Tjörn/Inland.
Året är 1656 på ön Rossö i Stigfjorden mellan Orust och Tjörn. Två unga kvinnor stiger i land från båten som seglat hit från Jylland. ”Saa godt som nögne och barfodede” som det senare skulle stå i tingsboken från Kjaers härad på Jylland. Ingen kunde väl tro att de två smutsiga och trasiga tjugoåringarna var adelsfröknar, på morsidan sprungna från knaparna Green af Rossö och på farsidan den danska Vinrankeätten Munk. Men nu är utslängda av sin bror Richard Munk på Hassinggården nära Ålborg, där han nekade dom både ”Föde og Klaeder”.

Ingeborg och Else Nielsdotter Munk kliver upp på Kvarnberget …..

Apr
24

Min farmors far, ”säteribonden” och Gustaf V i Stalas kyrkkrig

1810-1855 ökade Stala församlings befolkning från 910 till 2 254 personer. Den delvis medeltida kyrkan blev för trång. Gråstensväggarna var spruckna, vilket syns på teckningen ritad av kyrkvärden Olof Nilsson i Långeby , som var min farmors far.  .

Därför uttaxerade sockenstämman 1858 åtta riksdaler på varje hemman för ett kyrkbygge. Först 1871 kunde kyrkstämman välja en kyrkobyggnadskommitté med Olof Nilsson som ordförande.

Stämman bestämde att varje hemman skulle forsla åtta kistor sten till bygget och dessutom utföra kyrkodagsverke, vilket också gällde för underlydande torpare.

Läs mera…

Feb
06

Orusts svåra år

1799-1780. Denna stränga vinter gick tre skallgångar efter varg på Orust. Vargar hade tagit sig ner till kusten och vandrat över isen till ön.

1785 januari. Åter varg på Orust som den hårda vintern gått över isen.

1799. Fisket slog fel i Bohuslän 1799 och vintern samma år var kall så att det blev svår missväxt i hela riket. Trots spannmålsimporten svalt folk och det blev hungerkravaller.

1813 1 juli. Värsta stormen i mannaminne. Många båtolyckor runt Orust.

1826 juli. Varm och torr sommar. Göken hördes på Orust så sent som 21 juli.

1828 22 augusti. Mycket regn med översvämningar. Mesta nederbörden på 100 år ansåg man.

1830. Regn och kyla gav dålig skörd, i likhet med föregående år. Följande vinter innebar nöd för många och under våren härjades smittkopporna.

1834. Koleran härjar, framförallt i fiskelägena.

1838. Hård vinter med temperatur under 30 grader. Fisket lamslogs av isen och man for illa i fiskelägena. Folk sökte sig inåt land och tiggde.

1850 januari. Sträng och långvarig vinter. Mycket snö 29 januari med yrväder dagen efter. En kall nordanvind blåste upp snön i höga drivor.

1866 och1867. Två svåra nödår. var värre. Ett vittnesbörd från Ängeviken i Klövedal: Barnen i ett fiskarhus svalt så att de inte orkade ta sig ur sängen. Deras mor tiggde till sig bondbönor. Möllbönorna åt de torra medan söbönorna förtärdes i kokspadet. Det var svårt att i bygden få tag på korn så att man kunde mala gryn till välling och tunnbröd.

1868-69. Nödår igen.

Feb
02

Livet i Bohuslän 1795 sett med utländska ögon

Inspirerade av Rousseau och drömmen om ett nytt Arkadien for ett antal utlänningar genom Bohuslän på väg till och från Norge. I dessa prisas naturens skönhet men också armodet i landskapet, värre än på andra håll. Som här 1795 någonstans längs Bohuslän i Mary Wollstonecrafts berömda bok Letter written in Denmark, Sweden and Norway.

Läs mera …

Jan
06

Hitta släktingar?

I antavlan hittar man sina förfäder. En stamtavla listar en förfaders ättlingar. Men hur finner man livs levande släktingar? Här är en kombination av antavla och stamtavla där man upptäcker kusiner, sysslingar och än längre ut i gemenskapen. Tavlorna bygger på släktkedjor som presenteras i Geni.
Se först dessa kedjor i detta schema . Notera namnet och sök i denna tabell . Klicka på namnen och du får mer fakta från Geni. Översikten utgår från Justinus och Hanna Larsson i Smedby Tegneby.

Motsvarande för ättlingar till Munksläkten i Kärreberg Stala med dansk förgrening: se schema och tabell.
Sidan utökas efter hand.

Se liknade träd hos Geni (växla skala med regeln till vänster):

Jan
04

Släktträd och faktasamling

Släkten i Bohuslän (främst Orust och Tjörn) med förgreningar till övriga Sverige och Danmark.

Farsidan:

Släktträd farfar, Justinus Larsson Smedby

Släktträd farmor, Hanna Larsson Smedby Tegneby

Fakta om släkten räknat från Justinus ochy Hanna Larsson.

Register räknat från Justinus och Hanna Larsson

(Släkträden läses bäst med bläddraren Explorer. Sämre med Google Chrome)

.

Morsidan:

Släktträd: Från Simon och Hilma Olsson Rom / Lalleröd Tegneby / Bången Herrestad

Fakta om släkten på morsidan

.

Tips:

Släkttavla och faktakatalog knyts samman med en individkod, t ex G8 för Helena Olofsdotter. Bokstäverna d, e, f etc anger generation.

Öppna gärna släktträd och faktakatalog i var sin windowsruta.

Siffran länkar till barn och föräldrar. G8/2 ger F4, dvs Inger Andersdotter . G8*2 ger H16, dvs Karin Larsdotter. Och G8*2-1 följaktligen H15 Olof Andersson.

Oct
28

Stora entreprenörer kommer från Bohusläns schartaubälte – Orust med omnejd

Dagens quiz: Vem var mannen som föddes i mellersta Bohuslän, studerade och arbetade i Göteborg, USA och Zurich. Rekryterades som ung av Wallenberg för att bli chef för ett nedgånget Asea – som han lyfte till en succé. Mycket tack vare uppbackning från en samhällsengagerad hustru. Internationalist även han med ideella engagemang. Anses som 1900-talets stora industriledare.

Läs mera…

Aug
02

Släktträd som pdf

Farsidan:

(förstora pdf med “Ändra förstoringsgrad” eller Ctrl+ )

Farsidan:

Från Justinus Larsson Smedby Tegneby

Från Hanna Larsson, Smedby Tegneby

Från Ingeborg Munk

Släktträd på farsidan för danskan Ingfred Hvide på 1100-talet ner till vikingakungarna.

Släktträd på morsidan för Ingfred Hvide ner till franske kungen Cloderic, cirka år 500.

Släktträd från kung Cloderic m fl till kung Dagobert på 300-talet.

Besläktade (?) regenter Europa år 300-400

Jun
29

Västkusten polarforskningens vagga: Jens Munk (och Anders Oroust) var brickor i den arktiska storpolitiken

I november 2007 tog sig oljeborrsupportbåten Viking II från Transatlantic i Skärhamn genom nordostpassagen, som det första svenskflaggade fartyget sedan Nordenskiölds Vega. Viking II upprepade resan i december 2010, vilket var en bragd för leden vintertid. Fast Ola Skinnarmo kanske stod för en större bragd när hans seglade med ”Explorer of Sweden” genom samma nordostpassage 2009 (video). ”Jag blev förste svensk sedan Nordenskiöld” säger Skinnarmo. Dialekten avslöjar uppväxten i Nya Lödöse.

Kanske kan man säga att cirkeln då slöts för polaräventyrare från västkusten. Jens Munk (i likhet med Roald Amundsen uppväxt i Fredrikstad – och förmodligen Hvaler en mil nordväst om Strömstad) hann med att i 1600-talets början kapsejsa vid Novaja Zemlja, jaga pirater och val i polarhavet innan han letade efter en nordvästpassage till Asien genom Hudson Bay. Ena skeppet var svenska segeljakten Lamprellen, som Munk kapat i Göteborg. Med på den olycksaliga polarexpeditionen var Anders Oroust, Anders Marstrand, Morten Marstrand och Suend Marstrand. Mycket talar för att de var de första från västkusten som satte sina fötter på amerikansk mark – och som begravts i densamma. Och de första i Amerika från Sverige om man ser till vår tids karta.

Läs mera

Older posts «