Detta är berättelsen om gårdarna i Lalleröd och bygden omkring. Om Olle Samuelsson och Augusta Andersdotter som fick nio barn och – om de levat idag – skulle ha glatt sig år 72 barnbarnbarnbarn och ett stort antal barnbarnbarnbarnbarn. Släktforskarna har rett ut släktleden.
hur levde man i denna del av Orust för ett eller annat sekel sedan? Kanske kan vi följa dem ner till 1400-talet då en bonde i Lalleröd skänkte mark till kyrkan. Några historiska fragment leder till medeltid och vikingatid. I bygden finns den äldsta kända strandbosättningen i Nordeuropa, 9 000 år gammal. Tanken är att på denna webb lägga ett pussel som blottlägger våra rötter, bit för bit.
Olof August Samuelsson föddes i Lalleröd 1851. Hur det kom sig att pappa Samuel fann sin brud, Inger Karolina Hansdotter, ute på Tången vid Mollösund. vill man bra gärna veta. Det var inte ofta som böndernas söner och döttrar gifte sig med någon från skärgården.
1877 kom sillen.
Olof kunde dryga ut utkomsten från jordbruket med jobb på båtvarv, vilka låg på rad vid Lyrösundoch även i Holmudden under högkonjunkturen på 1870-talet. Fast många varv slogs ut när man började importera engelska kuttrar. Badgästerna, som det fanns många av i Nösund, behövde ekor och hjälp med byggen men det var säkert en kamp för brödfödan många gånger. Olle dog 1929, 78 år gammal.
Augusta föddes 1859 i granngården som var pappa Anders släktgård. Mamma Helena Olofsdotter kom från Leby. Augusta födde nio barn: Hilma, Anette, Arvid, Oskar, Gustav, Ellen och Karin. Plus Axel som dog två år gammal.
Augusta dog 1938. Hon var då 79 år och var även hon av ett segt släkte. Hennes farmor, Catarina Andersdotter var född i Strand 1782. Hon gifte sig, överlevde den svåra nöden i början på seklet då koleran härjade – och var när hon dog i Lalleröd 1879 hela 96 år!
Catarinas mamma, Anna Torbjörnsdotter i Strand, var ett strå vassare. Hon blev 102 år om annalerna stämmer. Anna föddes 1746 och dog 1848.
Många blev gamla i Lallerödssläkten. Olofs syster Hilda var en pigg dam på dryga 90 i Västerlanda, vilket var i slutet av 1940-talet.
Rötter
Olof och Augusta köpte ett hus från Abraham Nilsson på Valön (som dött i nervfeber) som de satte upp på Kvia i Lalleröd. Klia ägdes då av Augustas pappa Anders Olsson. Namnet kommer från fornnordiska kvi, vilket var en inhägnad där djuren fick skydd vid dåligt väder. Det kan man läsa i häftet Nedre Lalleröd, årsbok 2005 från föreningen Orusts släktforskare.
Olofs pappa Samuel Niklasson flyttade från Övre Lalleröd och satte upp ett hus, förmodligen det gamla föräldrahemmet, på ofri grund i Gårvik i Lalleröd. Samuel gifter sig 1851 med Inger (Inga) Carolina Hansdotter från Jordvägen Tången, Mollösund. Inga “Lena i Görrvig” fick fyra barn där Olof var äldst. Samuel dog 1887 av benröta.
Inge Svedung minns:
En gång när jag frågade mormor vad slags båtar som hennes pappa byggde svarade hon “Jullar väl” Hon nämnde också att “kuttrane”, som ju möjliggjorde storsjöfeske, blev vad som delvis slog ut det kustnära fesket och därmed “jullane”. Mormor berättade också att far hennes kantrade med en julle som han byggt och skulle leverera men som inte var ballastad helt som det var meningen. Det var kanske ont om lämplig sten kring båtvarven och var ägare ville, menade mormor, ändå lägga sista handen vid det momentet.
I alla händelser så var det riktigt finväder men så kom där ett kraftigt vindkast, skoten var väl fast belagda och nybygget han
inte lova upp utan kantrade som ett veritabelt regalskepp och det var inte utan strapatser som julle och jullebyggare kunde komma tillrätta.
En bidragande orsak till detta tillbud kunde enligt mormor vara att jullebyggarn tagit sig före att leverera på en söndag.
/Ing
Lalleröd i text och bilder vid sekelskiftet
Barnen kläddes i finaste gåbortstassen när Nils Samuelsson skulle fotografera. Året bör ha varit 1904 eftersom lilla Anna på Augustas knä är ett eller annat år. Platsen är förmodligen täppan hemma i Lalleröd Nedergård. Pappa Olof är väderbiten och tycks lite sliten för sina 53 år. Augusta, som är åtta år yngre, verkar trygg och omärkt av barnsbörderna vartannat år
Och efter 1920
Vem var adelsfröken Åsa som gifte sig med bonden Reer i Lalleröd?
Kort efter att Bohuslän blivit svenskt processade Åsa Jonsdottermot systern Anna i Kärreberg om tre pund smör som ingick i en gårdsaffär. Hennes livsöde speglas i flera tingsprotokoll. Samtidigt speglar detta en tid då både bönder och knapar utarmades.
En och annan lyfte nog på ögonbrynen då Åsa äktar den femton år äldre änkemannen Reer Andersson och flyttar till hans skärgårdshemman. Att vara av simpelt folk kunde vara illa nog. Reer hade därtill gjort sig känd som att “stundom under rusets inflytande vara våldsam”. 1633 fick han böta 3 riksdaler för att ha knivskurit Olov Engelbrektsson från granngården i Strand. Sju år senare bet han uti dryckenskap Nils Börjesson i Tveteberg och fick då böta sju riksdaler. Läs mera ..
Byggde Lallerödsbönder kungens jätteskepp?
Kung Håkon lade grunden för sitt atlantimperium med en flotta som räknade in fler än 300 skepp. Det största, Krossuden, lät han bygga 1253 vid Ravsholt – som tolkas till Ramshult, inte långt från Lalleröd. Från Lyrösund seglade han enligt den isländska sagan genom Hermanösund vid Gullholmen. Under krigstågen mot danskarna i Halland överglänste Krossuden de andra fartygen. Med en uppskattad längd på 60 meter och med fribord på fem meter var båten dubbelt så stor som andra skepp. Kanske var Krossuden en buss (handelsfartyg) och inte ett långskepp avsett för örlog.
Jon Drotning d y från Islänningabö (Bö) i Stenkyrka, deltog som befälhavare i de halländska striderna. Det är här som ländermannen Jon – den förmodade förfadern till många från Orust och Tjörn – inträder i handlingen och blir en trogen vapendragare fram till kungens död på Orknöy tio år senare.
Den lojaliteten var viktig. Elvsyssel och inte minst Orust hade varit notoriska upprorsnästen under det drygt hundraåriga inbördeskriget, som Håkon lyckades stävja 1240. De mer fredliga åren som följde gav handeln ett uppsving; Marstrands föregångare befästes och vi kan se ruinerna efter slottet som Håkon byggde på Ragnhildsholmen i Nordre Älv. Land fogades till Norge och 1262 var Håkon kung över ett mäktigt rike, som sträckte sig från Grönland och Island över Färöarna, Shetland (Hjaltland, därav Hjälteby på Tjörn) och Orknöy ner till Suderöarna (Hebreiderna och Man). Läs mera ..