Djurgårdens eget Cludeo: vem mer mördade ambassadören i prins Wilhelms villapalats?

Vem av er hjälpte dåren Giuseppe Capocci ha ihjäl italienske ambassadören Alberto Bellardi Ricci? Detektivchefen Söderman misstänker alla som sitter i salongen på Oakhill på Djurgården, även om förhöret för syns skull kallas rekonstruktion. Är det prins Lancelotti, som vred saxen ur mördarens hand? Kan det vara markis Cittadini-Cecis, förste legationssekreteraren som fick kinden uppfläkt? Eller minister Riccis privatsekreterare Damiani? Månne den minst misstänkte, som i detektivromanerna, den unge kokboksförfattande turistchefen Tomba.

Som i sällskapsspelet Cludeo, fast här i en kungligt byggd 40-rumsvilla med misstänkta ur italienska aristokratin – i stället för överste Senap och professor Plommon. Med en skarpsynt deckare, nämligen kriminaldoktorn som ensam fick tyske kommendanten i Oslo att kapitulera.

13 gäster bjudna klockan 13
Under första världskriget höll prins Wilhelm till i den palatsliknande villan, granne med farbror Eugens Waldemarsudde. Hans unga gemål Maria Pavlovna kunde unna sig att rutscha på en silverbricka utför trapporna, för det var hennes tsarfamilj som betalt bygget.

F­ast nu är de­t juldagen 1947. Nyss anlände ambassadören Ricci har bjudit anställda och vänner på exklusiv middag klockan 13.

De tretton smokingklädda gästerna har från salongen en magnifik utsikt mot Ryssviken och ett snötäckt Waldemarsudde, där prins Eugen nyss har dött. Den italienskt inspirerade stilen går igen i Oakhill, för båda husen är ritade av arkitekten Ferdinand Boberg.

Skuggad på permis
Denna jul har före ballongsäljaren Giuseppe Capocci fått sin första permission efter sju år på Långbro mentalsjukhus, först på stormen och sedan på lugnare avdelningar. Dock inte lika lyxigt som för Hermann Göring, inspärrad på Långbro 1926 för sin narkomani (samma år som Mussoliniregemin köpte Oakhill av Lennart Bernadotte). Copocci tror blint att det var Mussolini som såg till att han blev inlåst. Han vägrar inse att diktatorn är död. Men hämnden riktar Capocci mot dennes förmente hantlangare i Stockholm, nämligen landets ambassadör. Att ambassaden fått en ny chef, just förflyttad från London, vet han inte om.

Fru Adelina Capocci försörjer sönerna bland annat genom att sälja ballonger på Djurgården. Giuseppe är schizofren och hon anar hans hämndbegär. Därför skuggar hon och barnen honom när han smiter ut på juldagen. Under den svarta rocken bär han en skräddarsax som sonen begagnat för att tillverka leksakstrumpeter han sålt på Stortorgets julmarknad. Utanför slottet upptäcker Giuseppe förföljarna och hoppar in i sjuans spårvagn på Norrmalmstorg just som dörrarna stängs. Hustrun skickar hem barnen och tar nästa vagn ut mot Djurgården.

Giuseppe misslyckas skruva upp skänklarna på saxen innan det är dags att stiga av vid Bellmansro. Han går de få stegen mellan de öppna parkgrindarna, marschallerna brinner och han ringer på dörren.

Superfixare Söderman

Hur kom det sig att Harry Söderman förhörde ambassadens gäster efter mordet? Visserligen var han chef för Statens kriminaltekniska Anstalt och hade med sin skarpsynthet löst åtskilliga mordfall. Men han var inte professionell förhörsledare, lika lite som länspolismästare Hans Holmér efter Palmemordet. Båda herrarna  gjorde karriär i Interpol, som Söderman var med och startade. Det påstås att denne superdeckare ville skjuta Hitler och därför stoppades från deltagande i en tysk Interpolkonferens.

Söderman kan enklast beskrivas som en blandning av Agatha Christies Hercule Poirot, professor Leif G W Persson och Karl XII. Poirot för att han under sex år studerade kriminalteknik hos ”Frankrikes Sherlock Holmes”, Edmond Locard – och lärde sig tala lika flytande franska som tyska och engelska. Revolver-Harry doktorerade i Frankrike på kulräfflor och blev en internationell auktoritet.

G W Persson platsar i jämförelsen både akademiskt och medialt. Söderman blev krimnologidocent i Stockholm och skrev flitigt, från tidningen Lektyr till Kriminalteknisk Tidskrift och internationella standardverk i utredningsteknik. Båda herrarna ägde lantbruk i Sörmland. Även Söderman levde hårt och trots fysiken från en cykeltur till Kina i sin ungdom dog Söderman 1956, 54 år gammal. Karl XII återkommer vi till senare.

Åter till Södermans förhör på Oakhill

Tjänstefolket
Först hörs husjungfrun Maria Alegani, en stadigt byggd kvinna i trettioårsåldern. Hon berättar att mannen, som ringde på och ville träffa ministern, var i cirka fyrtio och såg syditaliensk ut, kortväxt och mörk. Maria tog emot brevlappen och bad honom sitta ner i vaktrummet. Texten var svårläst, handlade om fascistregeringen, Mussolini och Etiopiens kejsare. Det berättade hon för sin man, hovmästare Cesare Alegiani, innan hon lämnade lappen till ambassadörens privatsekreterare, som deltar i julmiddagen.

Var tjänstefolket inblandat i mordet, kanske svartsjuka? Inget tydde på det. Efter några minuter ringer det på dörren igen. Hon kallar sig Adelina och frågar efter sin man Giuseppe, som hon tror vill träffa ministern. Husjungfrun, som tycker sig minnas henne som en ballongsäljerska nedanför Skansen, låter henne sig sitta ner i hallen bredvid sin tystlåtne man.

Privatsekreteraren
Fröken Daniani återvände till middagen men kunde inte lämna lappen förrän det bjöds på kaffe med avec efteråt. Ricci skrattade åt den märkliga texten men eftersom det var jul ville han trösta sin stackars landsman med ett par flaskor vin. Hade Daniani något kuckel med den charmige ministern? Knappast, men tanken var inte främmande för Söderman. Efter krigsslutet skilde han sig och gifte sig med privatsekreteraren Ingrid Beckman, som han han länge haft ett förhållande med. Kvinnokarlen Söderman höll sig med älskarinnor och sägs gärna ha studerat bordeller under polisiära utlandsuppdrag.

Fri från misstanke om Södermanromans stod Astrid Lindgren, anställd som stenograf åt Söderman när Kriminaltekniska anstalten startade 1939. Där lärde hon ett och annat så att hon kunde skriva Mästerdetektiven Kalle Blomkvist. Filmen hade premiär dessa juldagar 1947, fast då hade Astrid just slutat hos Söderman och deltidsarbetade som chef för Rabén & Sjögrens barnboksavdelning. Under kriget flyttade Astrid med sin man och tidigare chef Sture Lindgren till en lägenhet på Dalagatan och hon hann då med om att extraknäcka på militära brevcensuren.

Handelsattachén
Dr Alexandro Ugo Barone ser när Ricci läser brevet och säger sig ha varnat honom för att möta mannen. Paret Capocci är inte intresserade när Ricci erbjuder vinflaskorna. När handelsattachén Barone sedan kommer ut i hallen hör han Capocci be om en tång för att demonstrera en uppfinning. När besökaren får verktyget tar han fram en stor sax ur fickan och skruvar isär skänklarna. Ricci tar mot den ena samtidigt som Capocci ränner den andra mot ambassadörens mage. Efter flera hugg misslyckas Barone att släpa ministern till salongen och springer därför efter hjälp.

Markisen
De två diplomaterna Barone och markis Gaspare Cittani-Ceci rusar in och pressar upp Capocci mot ett fönster. Förövaren hugger genom Citain-Cecis smokingärm och sprättar upp ett långt så på hans vänstra kind. Såret är ett gott alibi.

Å andra sidan har Söderman erfarenhet av svinhugg från sina egna i verksamheten. Ingen betvivlar doktor Södermans arbetskapacitet men på kriminallabbet anklagas han för översitteri och inkompetens. Den som vågar kritisera blir baktalad. En dålig chef helt enkelt, som inte lade bort titlarna med sina underlydande. Tidvis sysslade han med annat, som att ta it tyska flyktingbarn och som förstanamn på Bondeförbundets stockholmslista syssla med politik.

Prinsen
Prins Carlo Massimo Lancelotti lyckas vrida saxen ur Capoccis hand och med hjälp av hovmästare Alegani dra mördaren genom hallen och in i köket.

Visserligen är inte Söderman ett förhörsproffs. Men om någon kan sätta en prins på plats så är det doktor Söderman. För det var denne Revolver-Harry som fick Gestapochefen i Oslo att kapitulera så att drygt 5 000 fångar kunde släppas ut från koncentrationslägret. Fast italienarnas respekt hade nog varit ännu större om de känt till att Söderman skulle samtala med påven några år senare.

Sjukvårdarna

Barone hjälper dr Enrica Paris med att släpa den dödligt sårade ministern genom hallen till salongen och ringer sedan efter ambulans och polis. Citaini-Cecis barnjungfru, som även är sjuksköterska, fläker upp ministerns skjorta och ser två djupa sår. Men då han inte har någon puls förbinder hon i stället sin chefs sår.

Turistchefen
I klassiska detektivromaner brukar det vara den minst misstänkte som är boven. I så fall ligger den blott 24-årige Tomasa Tomba risigt till. Tillsammans med sin italienska mamma, lärare i Stockholm, skulle han senare ge ut italienska ordböcker och även en kokbok. I många år turistchef i Stockholm då att gjorde Italien populärt för den breda publiken.

Södermans fingertoppskänsla fallerade i detta fall. Copocci hade ingen medhjälpare på ambassaden.

“Das Spiel ist aus, Herr Fehlis”
Med den repliken fick Harry Söderman Oslos tog Harry Söderman kontroll över Oslo 7 maj 1945. Först dagen efter skrev tyskarna under norska kapitulationen och rikskommissarie Terboven sprängde sig i en bunker. Tusentals tungt beväpnade norska polistrupper, som Söderman utbildat, stod kvar på svenska sidan. Eisenhower ville inte att de tog äran från de allierade med norska stödtrupper – som intog Oslo först 10 maj.

Söderman hämtades av en gestapobil vid värmlandsgränsen och kom till Oslo den 6 maj,  civilklädd och obeväpnad. Han var inbjuden av Oslos bödel Heinrich Fehlis. Trots att amerikanerna såg Söderman som sin man och i januari hade flygfraktat ett tusental av hans beväpnade ”polissoldater” till Nordnorge, bl. a. Thor Heyerdahl.

Spelet är över. Kaos råder i Oslo för kriget är över i norra Tyskland och Danmark. Söderman kommenderar fram en MC och en tysk officer som ledsagare.

Ute på koncentrationslägret Grini radar 5 000 upp sig. Söderman ställer sig vi mikrofonen och säger: ”Jag är doktor Söderman från Stockholm, chef för de norska polistrupperna i Sverige. Jag är kommit för att meddela är att Norge åter är fritt!” Hakkorsflaggan halas och upp kommer den norska medan man sjunger nationalsången. På natten tar Söderman kontroll över Gestapos högkvarter och befriar fångarna där – och för ett dygn utnämner sig till polischef över Oslo. Med sig till Sverige tar Söderman med sig Fehlis norska älskarinna och deras tre månader gamla baby. Löftet var ett resultat av Södermans kohandeln med Fehlis tidigare under våren.

Karl XII ockuperade Oslo 1716 tills kanonerna på Akershus skrämde iväg svenskarna. Man skulle kunna säga att Söderman med sin fräckhet erövrade staden på egen hand. Och samtidigt var med att inleda det kalla kriget mot ryssarna. 9 maj skickar amerikanska underrättelsetjänsten svenska kollegor till ett fångläger i Lillehammer. Framför ögonen på den brittiska militären hämtar de 35 tyska kryptospecialister som med sina kodböcker har viktig info om ryssarna. 12 juni flygs de från Torslanda/Göteborg till USA. Norske frihetskämpen Kai Holst vet för mycket om denna Operation Claw och hittas med en kula i skallen i en trappuppgång på Gärdet i Stockholm.

Så en italiensk ambassad är egentligen småpotatis för Revolver-Harry. Sverige är för litet för honom och han blir konsult för polisen i Västtyskland och Israel.  Till sist rådgivare i det gamla smugglarnästet Tanger där han dör av en hjärtattack –  samma månad som Marocko blir självständigt. 

Litteratur:

• Börje Hed: Juldramat på Oakhill 
• Revolver-Harry. Av sonen Erik Söderman 
• Revolver-Harry och Kalle Blomqvist 
• Norska polistrupper i Sverige . 
• SKL: The fantastic life of Harry Söderman 
• Föreningen Norden sid 10: Ett klart brott mot svensk neutralitetspolitik