Bärgningen av s/s Södra Sverige 1895 ett genrep för att ta upp regalskeppet Vasa
Exodus står för judarnas uttåg ur Egypten. Ett passande namn också 1946. 1200 judar, som lämnat koncentrationslägren, deltog i en vådlig seglts över Medelhavet. I stället för att släppas in Palestina internerades de på Cypern, i koncentrationsläger bakom taggtråd.
De for med ett sjöodugliga ångaren s/s Södra Sverige, då döpt till Latrun.1278 vuxna och barn svalt och var nära att kvävas av syrebrist i lastrummet. Slagsidan ökade och och de var nära att dränkas som råttor. En som var med är Walter Frankenstein, idag 97 år i Älvsjö.
Se artikeln om Södra Sveriges äventyr 1895-97
Efter bärgningen 1897 gick Södra Sverige i kustfart Stockholm – Göteborg/Oslo. Fram till 1939 då marinen använde båten för logement och avspärrning. En judisk affärsman köpte båten av rederi Svea i Stockholm för 12000 pund. I så dåligt skick att man inte vågade skeppa flyktingarna från Sverige. Södra Sverige, nu Panamaregistrerat som San Dimitrio, seglade därför tomme till Marseille. Sämre gick det för systerfartyget San Brasilia som på samma rutt gick på en sandbank och sjönk.
Som ”amerikaner” till Marseille. Efter att ha undgått Gestapo i Berlin tränade Walter Frankenstein frisläppta lägerfångar i en kibbutz i Bayern. Hustrun Leonie och de två sönerna tilläts resa till Palestina men inte han. I största hemlighet for Walter och hans kamrater som ”amerikaner” i lastbilar från US Army till Marseille. Leonie i Palestina hade inte en aning om var Walter befinner sig, inte ens om han levde.
I Marseille rustas skepp för att frakta judiska flyktingar till Palestina. Walters hopp att få förena sig med familjen väcks då han inreder lastrummen i San Dimitrio. Med smala britsar i fyra våningar liknar det en barrack i Auschwitz. Insmugglade cigarretter mutar franska vakter så att de blundar då båten fylls fyllds med 785 unga män, 483 kvinnor och tio barn. Vid resmålet några fler för det föddes bebisar ombord. Walter tjatar sig att få följa med och blir fartygets kock.
Över stormigt Medelhav. San Dimitrio törnar mot klipporna strax efter att ha lämnat hamnen 19 oktober 1946. Hålet i stäven tätas med presenningar. Vatten läcker in så några män fick turas om att pumpa under resan. Farten halveras till fem knop och överfarten tar 12 dagar i stället för sex som planerat. Walter är som provantförvaltare tvungen att ransonera mat och vatten. De tre sista dagarna fanns ingen föda alls.
Första stormen kommer nära Korsika. I de kvava lastrummet sprids stanken från spyor och diarré. Endast gravida kvinnor och barn får vistas på däck. Förutom de män som byter sida styrbord-babord för att att balansera en allt värre slagsida. Än värre blir det i stormen utanför Kreta. Vatten forsar över däck. Många spydde och styrmannen bad till gud. Spanska besättningen som flytt undan Franco vill gå iland. Men de tvingas fortsätta under pistolhot.
Båten är omdöpt till namnet Latrun och förses med en turkisk för att lura engelsmännen. All invandring utöver 1500 personer per månad betraktar brittiska överhögheten I Palestina som illegal. Målet är som vid tidigare transporter att landsätta flyktingarna vid en undanskymd strand.
Brittisk kapning. Med Palestinas berg i sikte rammas Latrun av en brittisk jagare. Slagsidan ökar. De ombord kunde ha dränkts som råttor om inte en annan jagare stöttat ångaren på andra sidan. Britterna sprutar tårgas. Äntringen möts med slagsmål. Många såras av tillhyggen. Till sist kapitulerar flyktingarna och Latrun bogseras till Haifa.
Ryktet om kapningen sprids över hemliga radion vilket får tusentals judar att demonstrera i hamnen. Britterna spärrar kajerna med taggtråd och proklamerar utegångsförbud. Leonie Frankenstein, som bodde med barnen söder om Haifa, får veta av grannar som lyssnat: ”din man är i hamnen, din man är i hamnen”. Men innan Leonie hinner dit är båten med Walter redan på väg till Cypern.
Walter bricka i politiskt spel .Äldre brodern Manfred Frankenstein, som var tandläkare i Palestina, kontaktade en advokat. Han krävde Walters frigivning med hänvisning till Habeas Corpus. Den urgamla engelska rätten med rötter från Magna Charta säger att ingen får tas i förvar utan att personen får veta orsaken. Inte med kollektivt fattade beslut som i detta fall, utan var och en ska få sin sak prövad.
Walter blev ett pilotfall för judiska organisationer, som uppmärksammades i Dagens Nyheter: Hösta domstolen i Jerusalem beslöt idag under åberopande av Habeas Corpus att tillhålla förste ministern i Palestinaregeringen och sex andra brittiska ämbetsmän att förebringa giltiga skäl för en av immigranterna, Walter Frankenstein, inte skall friges eller varför han inte bör få tillstånd att stanna i Palestina.
Problemet var att Walter måste smugglas iland för att få sin sak prövad. Det var därför som han lindades i gasbindor för att som svårt skadad föras in i landet. En brittisk läkare upptäckte bluffen. Walter tvingas tillsammans med de andra gå mellan två led brittiska soldater till ett brittiskt fartyg.
Judarna i Palestina protesterade mot att passagerarna från Latrun skickas till Cypern. Stängda butiker var en annan protest.
Cypern. Flyktingarna sätts i land på Cypern. Efter två timmars sittstrejk sätts flyktingarna på lastbilsflak och körs till lägret i Karaolus. För många som upplevt tyskarnas koncentrationsläger blir det en chock. De ser höga taggtrådsstängsel och militär i vakttorn varifrån strålkastare sveper över området. Beväpnade patruller går rundor mellan de dubbla stängslen varje kvart.
De inkvarteras i tält,. Plankor som madrasser räcker inte till alla utan ett antal måste ligga på bar backe. Inte mycket bättre är i korrugerad plåt för de upplevdes som ugnar sommartid och kylskåp på vintern. Vissa av lägren var uppbyggda av tyska soldater som tagits till fånga i Nordafrika. Plåtbarackerna var exakt uppställda i rader, som i tyska koncentrationslägren. Fast trots konfrontationer var engelska soldater tämligen humana.
Walter Frankenstein får lämna Cypern och återförenas med familjen 1947. För att strida mot araberna då staten Israel bildas 1948. Året efter skrotas Latrun/Södra Sverige i Haifa.
/ Av Ingemar Lindmark
Mer läsning:
Hamnen i Haifa november 1946. Då Walter Frankenstein blev en bricka i ett politiskt spel
Bakom taggtråd på Cypern. Så nära Förlovade landet – och så avlägset
Lämna ett svar