Vision 2026 i Hjärtum och Västerlanda: älvens självkörande färjor är som att åka hiss
Inbjudan till invigningen Ekoby – hållbart boende i Hjärtum lät lockande. Hur bevara den närhet som finns i byn runt kyrkan och samtidigt skapa ett nytt boende, miljösnällt och plats för det gemensamma. Det visualiserade arkitekten Erik Berg i ett antal skisser, som också fanns för samtal vid skärmarna. I det lilla en revolution, för här fick folk forma en vision med möjligheter – till skillnad från till byråkraternas vanliga sätt att rita en översiktsplan med restriktioner där man inte får bygga.
Men hur ta sig dit utan bil, ”miljömässigt hållbart” som det står i inbjudan. Lördagar och söndagar går bara tre bussturer från Lilla Edet. För att hinna till invigningen måste man åka klockan tio. Lika illa då man ska hem. Med skolskjutsarna något bättre vardagar, men sista bussen går klockan sex.
Vem vill flytta till kyrkbyn med de kommunikationerna? Pensionärer står sig slätt om de inte kan köra bil. Knappast aktuellt för barnfamiljer heller. Nästan en mil med bussen till skolan i Lilla Edet. Vem släpper ut en moppeburen tonåring på den smala slingervägen? Möjligen med en hage för hästen, annars är Hjärtumbyn rena pesten om ingen skjutsar till kompisarna.
Utsikten över älvdalen – sett från bygdegården där mötet hölls – är bedårande. Men Västergötland känns lika avlägsen som då dansken Ivar Krabbe besegrade svenska hären i slaget vid Hjärtums kyrka 1657. Eller då norske kungen Magnus Barfot vid Slumpån 1101 förlorade mot kung Inges här. Det har gått till historien som Fuxernaslaget och trekungamötet i Romelanda strax efter. På sätt och vis bildar älven en riksgräns genom Lilla Edets kommun fortfarande.
Tulipanaros?
Så var inte drömmen om en ekoby i Hjärtum dödfödd från första början? En illusion även på Lilla Edets kommunkontor, knappast värd att tas på allvar.
I översiktsplanen från 2013 planerades för ett tusen nya bostäder fram till 2030. Så gott som alla i de två tätorterna Lilla Edet/Göta/Ström och Lödöse/Nygård. Men bara 20 hus i Härtum, Ströms tätort oräknad. Inte ens ett hus om året – med ett resultat som syns på resan genom detta kommunens Norrland.
Här på Sveriges bästa åkermark, mellan Lödöse och tågstationen, vill kommunen bygga de flesta av Lödöses 600 nya bostäder.
”För att orten ska få högre attraktivitet krävs att kommunikationer och förbindelser med centralorten och Trollhättan förbättras genom bättre gång- och cykelvägar samt en tätare kollektivtrafik.” Så står det om Hjärtum i översiktsplanen. Men i stället för bättring belönades folket i kyrkbyn med en nedlagd skola.
Vägen ner till älven från Skogs gamla yxsmedja
Vågrät hiss
Våren 2020 besökte Hjärtums workshopgäng (om man får tro denna fiktion) Kosters trädgårdar med ekoodling, restaurang och gårdsbutik. Den gula färjan, som obemannad pendlar mellan Syd och Nordkoster, upplevs som att åka hiss. Bara att sticka in plastkortet och trycka på en knapp så drar den eldrivna wiren flotten över sundet. En liknande linfärja trafikerar Bojarkilen norr om Strömstad.
Succén från Smögens Svets och Plåt smittar av sig. En i dubbel mening vågrät hiss knyter Herrön till Tjörn sedan 2021. För att inte tala om obemannade färjskyttlar i Stockholms skärgård.
Varför inte en en sådan robotfärja i Hjärtum undrade en i gänget. Sagt och gjort, arbetsgruppen lobbade i kommunen och hos Region Väst. Trafikverket stod för merparten av de tio miljoner som färjan kostar. Cykelvägar fanns redan frånsett 500 meter från färjbryggan till Antikladan. Kostnad 300 000, finansierat av Trafikverket som en led för ett cykelstråk från Orust till Vänersborg. (Allt enligt fiktionen).
10 minuter plus två minuter med färjan, mer tar inte två kilometer långa cykelturen från kyrkbyn till busshållplatsen vid motorväg E45. Eller om man vill cykla vidare en dryg halvmil till Sjuntorp. Eller lika långt trygg landsväg till Lilla Edet. Bussarna går tätare än i Hjärtum, även kvällar och helger.
Cykel eller elmoppe kan man låna ur det låsta stallet vid E45 och från ett likadant vid kyrkan. Sedan vägen asfalterades 2024 också med elskotrar.
Bushållplats vid E45:
Så nära, så avlägset
Serpentinervägen väster om älven är en tjusig upplevelse. Om man inte har bråttom eller är rädd att skadas i en olycka.. Bilisterna sneglade avundsjukt på cyklisterna som tar färjan från kyrkbyn. Drygt hundra meter tvärs älven är väl inget hinder för en obemannad bilfärja resonerade man. I en tid då obemannade båtar fjärrstyrs över Atlanten.
Redan 2019 transporterade obemannade färjan Falco bilar i Åbo skärgård. Byggd av Wärtsilä och med automatik från Rolls Royce. Samma teknik är på gång för färjorna till Orust.
Men så stora flyttyg var inget för Hjärtum. Två färjor och man har en bro över älven. Här krävs en liten färja som kan frakta ett par bilar åt gången, utan besättning. Helst två så man slipper vänta. Fast en linfärja med en spänd wire skulle irritera småbåtarna sommartid, lika mycket som bilisterna retar sig på broöppningen vid Lilla Edet. Fast sådana som laddar batterierna vid bryggan fanns inte till salu. Där andra stoppades av hinder såg man i socknen en spirande marknad. För här låg varven förr som ett radband längs älven.
2020 fick Ålborg i Danmark en självkörande batterifärja. Den går i Limfjorden nära den gård där Anne Pedersdatter från Ström slott i Hjärtum bosatte sig på 1600-talet. Det upptäckte Lilla Edets kommunalråd då de provåkte färjan.
Smart Village
2019 beordrade regeringen Vinnova att förslå en innovationshubb 2021-2027, i linje med EU-programmet Ett digitalt Europa. Och ihop med Energimyndigheten initiera en demonstrationsplattform för ett Smart City Sweden. Myndigheterna samordnas i Rådet för hållbara städer. Aktuellt som Smarta byar efter januariöverenskommelsen med Centern. Smart Villages är stort internationellt, i Europa med EU-programmet European Network for rural developement. Landsbygdsverket har snabbt hoppat på trenden.
Ingen tid att förlora (inte i denna fiktion i varje fall). Mai Lundell, aktiv i arbetsgruppen för att utveckla Hjärtum, ringde Marie Nilsson i grannsocknen Ucklum. Med sin vanliga entusiasm förklarade Mai att Hjärtum är den perfekta demon för innovationer i en smartby. Med små smarta färjor som en bra början.
Marie slängde sig på telefonen och sålde tanken hos sin förre chef och företrädare som ordförande för IF Metall. Svetsare och mekaniker behöver jobb för sådana behövs inte lika många för att göra en el-Volvo, Förre svetsaren Stefan Löfven fattade galoppen, inte omedveten att s inte längre var största parti i Lilla Edet och i Stenungsunds glesbygd. Sd fick där runt 30 procent av rösterna 2018. ”Vi kan inte bara lyssna på forskarna, vi måste agera” var statsministerns mantra redan på FNs toppmöte.
Inlandstomten före varvsbygget.
Varför inte ett varv för små smarta bilfärjor på kartongbrukets tomt vid slussarna? Tekniker för att utveckla förarlöst och eldrift finns i Trollhättan och Göteborg, med Chalmers och Lindholmen Science Park. Och med Stenungsundsföretaget Hogia och Orust e-Boats i grannskapet. Avsevärt enklare än för bilar, särskilt som de som fjärrstyr slussen och bron vid Ström kan sköta övervakningen. Utgångsläget kunde inte vara bättre.
Färjhage I och II
Våren 2024 invigdes färjan med en fest i Utby kafé. Med landshövdingen och kommunalrådet Julia Färjhage (!) i täten körde kortegen nyasfalterade vägen ner till bryggan för att ta nya färjan över älven. Sedan förbi Torpa säteri till pendelparkeringen vid E45-rondellen. Tre kilometer på fem minuter plus ett par till för färjningen. Ett klick i appen och färjan står på vänt. Genvägen till motorvägen är så populär att man beställt en färja till.
Färjorna, högtidligt döpta till Färjhage I och II, påminner om robotdammsugare då de laddar batterier vid bryggorna.
Det Trafikverket inte hade råd med betalade Vinnova och resten med EU-pengar. Smögens svets och plåt AB har byggt färjan på nya varvet nedanför Edet-bron.
Einride vann anbudstävlingen för de hade redan tekniken för förarlösa lastbilar med eldrift. Fast betydligt enklare att ordna för en älvfärja . Bara ta hänsyn till ett tiotal dagliga fartygspassager, allt under uppsikt från kanalbolagets fjärrstyrning.
Pendelparkeringen vid avfart mot E45 och Torpa säteri.
2 km till pendeltåget, bingo för Västerlanda
Lödöse ter sig som en hägring sett från krysset nedanför Thorskogs slott. För en fågel en kilometer. För en Västerlandabo en halvtimma med bil de tre krokiga milen via Lilla Edet. En timma med buss till tågstationen vid Lödöse. Om det går en buss vill säga.
Nerfart till älven sett från Torskog:
Västerlandaborna såg avundsjukt på Utbys färjor Färjhage I och II. Så kommunalrådet Färjhage (till råga på allt boende i Torskog) drog igång kampanjen Torrskodd från Torskog för att få samma sorts bilfärjor till Lödöse.
Högstämda tal hördes på premiärturen i maj 2025. Om Thorskogs varv som byggde kanalbåtar på 1800-talet. Lödöse timrade skepp redan på Vasatiden. Gustaf III:s stora skeppsbyggare Henrik af Chapman gjorde sina lärospån i Lödöse. Lödöse varv sjösatte en mängd stålfartyg, även bilfärjor, under 1900-talet.
Kommunalrådet fick äran att döpa de två färjorna till Blanka och Magnus. Blanka av Namur fick Lödösehus i morgongåva då hon gifte sig med kung Magnus Eriksson 1335. De lär ha bott på slottet då digerdöden härjade.
Från Torskog är det nu en kilometer till ICA i Lödöse. Lika långt till Tingbergsskolan med högstadium och sporthall. Lite drygt två kilometer till Lödöse Södra med pendeltåg varje timma. På en dag gick bygden från avsigkommen avkrok till attraktiv boplats för västgötar och göteborgare.
”Rullande hållplatser”
Där färjan lägger till vid gamla Lödöse varv har Volvo Penta och Chalmers hyrt in sina labb för att utveckla datoriserad dockning – konsten att angöra en brygga enkelt uttryckt. Även Hogia finns där för att digitalisera transporter i hamnterminaler, likt den som räddade färjeterminalen i Portmouth efter Brexitkaoset.
Lämna ett svar