Bragden som öppnade för svenska flottans största seger.

Taubehuset

Från Dragsmarksfärjan är det en knapp kilometer till de tre gårdarna på Ängön. Informationstavlan väcker den nyfikne. Mot väster syns gården där Evert Taube hyrde övervåningen hos Anders och Hulda Johansson. Värdparets omsorg kvitterade skalden med Vals på Ängön och Huldas Karin. Och Maj på Malö, fast till ”handelsman Flink” är det söderut en halvmil.

Mittemot syns huset som Malkom Weinholz och Elsa Dorotea Bildt byggde 1743. Med hennes pengar får man anta för Malkolm var bara sergeant då han tog avsked från Bohusläns Dragoner. Ängön hade sedan länge varit ett frälsehemman under Morlanda säteri. 1747 säljer paret Weinholz/Bildt hemmanet Ängön för 4 400 daler silvermynt till dannemannen Sven Jonsson och hans två bröder. Han är bonde och båtbyggare från Röra socken på Orust.

Sven Jonsson, nämndeman titulerad, är min farfars morfars farfar – och anfader till min båtbyggarsläkt i Brattås i Röra. Lars Andersson den yngre död i Brattås var morfar till min farfar, Justinus Larsson, Smedby i Tegneby. Lars Anderssons far, båtbyggaren Anders Andersson, dog i Brattås 1806 och kan därför ha varit behjälplig i varvet på Ängön. Det var dennes far Anders Svensson och kanske farfar Sven Jonsson som började bygga båtar på ön.

Salsbyggnaden med de två skorstenarna på Ängön är restaurerat med pietet så som det såg ut då. Kan hyras för övernattning och fester. För allsång med Taubevisor skrivna i granngården. Foto Ingemar Lindmark

Båtbyggare lärde Bildt?

Daniel Henrik Bildt på Morlanda säteri försökte processa sig för bättre rätt till gården. Han löste in gården då de tre bröderna dog runt 1760. Fast Sven Jonssons söner Anders och Jon Svensson var kvar som bönder och båtbyggare på Ängön fram till 1780. Knutna med släktband till båtbyggare på Orust och grannön Bassholmen.

Båtbyggarna Anders och Jon Svensson på Ängön var 1774 tillsamma med Sven Jakobsson och Anders Svensson i Brattås i häradsrätten instämda för att ha huggit ekar. Ekar som annars var förbehållna kronan fick de hugga på Bildts marker så de frikändes. Kanske var det så Abraham Bildt lärde sig sköta ett varv? Eller lärde han sig i flottan?

Gripenhielms karta 1690

34 år och nygift övertog Abraham Ängön 1780 efter sin far Daniel Bildt. Där fick han och hustrun Maria Margaretha Kloth från Strömstad sex barn. Då var han amiralitetslöjtnant för att senare bli kapten.

Anders Svensson flyttar till Västra Brattås där han dör 1778. Sönerna Jon och Anders Andersson den yngre fortsätter bygga båtar i Brattås. Det finns många ättlingar från Anders Svenssons båtbyggarsläkt på norra Orust.

Abraham Bildt

Sillperioden gynnade traktens båtbyggare och även Abraham Bildt. 1788 byggde han ett trankokeri på Lilla Ängö (idag vid färjeläget) som han rätt snart överlät till en göteborgare. Goda konjunkturen bröts den sommaren då Gustaf III förklarade Ryssland krig . Med bas i Köpenhamn gjorde ryska fregatter vattnen osäkra i Kattegatt och Skagerack. Fiskarna riskerade sina båtar och skutskepparna stängdes från Östersjön. Exporten av salt sill från bohuslänet nästan halverades 1789. Än värre för tranet där utförseln sjönk till en tredjedel.


Didrik Bildt

Bönder och fiskare i Bohuslän oförvägna kapare

Ryska alliansen tvingade danskarna att med en 10 000 manstark norsk här invadera Bohuslän i augusti 1788. Med 400 soldater försökte översten Werner Tranefeldt hejda rödrockarna. Tills han i Kvistrumslaget 29 september med 800 man tvingades kapitulera. Vilseledd av friherren Funck, en överstelöjtnant vid Bohusläns dragoner som fraterniserade med fienden. Samma regemente där Abrahams yngre bror Didrik Bildt var kapten och major då han krigade i Finland.

Dagen efter slaget i Kvistrum ser Carl Olofsson Norberg från Kärlingesund (vid Nordströmmarna norr om Ängön) hur fienden kör iväg krigsbytet. Han smyger till Uddevalla där han ser de erövrade kanonerna lastas på två jakter. Hemkommen till sin gård Kärlingesund får han veta att danskarnas båtar siktats vid Lahall (idag vid Flatöfärjans tillägg i Dragsmark). Vilket 12 oktober leder till attNorberg att båda bönder och fiskare i grannskapet övermannar danska styrkan som övernattar vid ett trankokeri Kringelvik på Skaftö.

Fast majoren Ruthensparre och löjtnanten Bildt på fregatten Bellona vill ta åt sig äran. Den versionen säger att löjtnant Abraham Bildt vaktade i mörkret vid Bassholmen med ett antal fiskare och trankokare i en barkass med tillhörande eka. Ett skott från en flintlåsgevär hejdar jakterna och Bildt ror ut till dansken. Stödd av skyttar på stränderna kräver han att svenskt gods återlämnas. Besättningarna övermannas och de två båtarna med kanoner förs till Marstrand.

Norbergs berättelse

Fart Norbergs berättelse är mer pålitlig. Vilket styrks av att Abraham Bildt uppmärksammade Gustav III om bravaden. Vilket fick kungen att medaljera ett trettiotal av Norbergs medhjälpare för tapperhet till sjöss. Fast medaljerna delades ut först ett tiotal år senare i Morlanda kyrka.

Medaljen

Kanske gällde major Ruthensparres bravad en annan kapning. Borgerskapet i Göteborg hade rustat sex små båtar med kanoner bemannat med sjöfolk och allmoge från Marstrandstrakten. 9 oktober gick den lilla eskadern ut från Gullholmen med Ruthensparre som befäl. Utanför ön kapade de 25 båtar som fraktade proviant, foder och ammunition till fienden i Bohuslän. Oklart om transporten kom från Jylland eller Strömstad. Tillsamman med de två jakterna fördes erövringen till Marstrand. Där fanns redan ryska fregatten Kilduin som Ruthensparre på snabbseglande fregatten Bellona kapade ner mot Skagen. Soldaten Johan Petter Ternstedt och fem kamrater rodde i mörkret med tyglindade åror för att äntra bevakade Kildillarun. Däcksvakten togs med överrumpling så att svenskarna kunde skruva fast skeppsluckorna ovanför den 90 man starka besättningen.

Bellona. Snabb fregatt konstruerad av Chapman

Tolv kanonslupar som Abram Bildt byggde

Dagen efter Kilduin fördes till Marstrand skriver landshövdingen i Göteborg, Anders Rudolf Du Rietz, ett brev till kungen där han oroas av ryska flottan i västerhavet. Fienden hade just bränt ner fiskesamhället Råå i Skåne. Landshövdingen föreslår därför byggen av örlogsskepp, även skärgårdsbåtar. Förmodligen uppmuntrad av bohuslänningarnas kapningar föreslår han bemannade med de ”skickligaste kofferdikaptener och skeppare”.

22 augusti 1788 håller Gustaf III konselj på högkvarteret i Kymmene gård strax norr om Svensksund. Där ger han överstelöjtnanten Jacob Törning order att bege sig till Bohuslän för ”af där befintilige smärre fartyg söka om möjligt vore tillskapa en tjenlig skärgårdsflotta”. Trots statens brist på pengar lyckas han rusta en kanonslup och fyra armerade skärgårdsbåtar som start för Bohuseskadern. 11 november får Törning order att bygga åtta kanonslupar för leverans i april. Via Didrik Bildt, då armékapten, gick beställningen värd tolv tusen riksdaler specie till storebror Abraham Gustaf Bildt på Ängön. Alltså 1 500 riksdaler styck för de 20 meter långa båtarna.

Abraham hade så vitt man vet ingen erfarenhet av båtbyggeri. Men han ägde nog på ägorna lämplig mark vid Koljöfjorden, på en plats som senare kallades Varvet. Hur han denna hårda vinter lyckades effektuera beställningen är en gåta. Hundratals ekar behövdes.

Var stockarna redan huggna på traktens varv? Eller måste de huggas och denna stränga vinter dras över land och isar? Kunde man använda bäcksågarna då vatnet frös? Eller sågades planken av två man för hand med långsågar? (Jag har i gott minne slitet med ett par hästar framför kälken dra fram långa ekstockar ur skogen. Virket skulle till båtbygare i Brattås).

Sannolikt där sluparna byggdes på ängarna. Kallas Varvet efter verksamheten runt 1800.Foto Ingemar Lindmark

Inte många nya namn nämns i registren för Ängön de aktuella åren. Kunniga båtbyggare kom från bygden runt fjorden får man anta. De var väl kända som ”hudare”, skickligaför att först forma borden och sedan lägga in spanten. Planken klinklagda om lott formade sig så att säga på känn. De lokala båtbyggarna hade inte matematisk kunskap att bygga efter ritning. Det för bygga kanonslupar som kravell. Spanten monteras först och sedan spikas planken kant mot kant. Bidrog Bildt med matematiken för att bygga efter Chapmans ritning? Någon annan med sådan kompetens på ön tycks inte finnas i kyrkboken.

Chapmans ritning för en kanonslup. En 18 eller 24 pund kanon i fören och aktern. Fyra småkanoner (nickhakar) fanns för närstrid. Två master bar segel som användes under förflyttning. Flertalet av cirka 60 man starka besättningen satt vid årorna. Två man vid varje åra.

Planken måste hyvlas snett för att ge form till borden, ofta med profilering för att fästa bättre. På Älgön bearbetat för hand en kall vinter på en vindpinad strand. Utan tillgång till en hästdriven vandring för hyvling och borrning som på Chapmans varv i Karlskrona.

Bildt levererade de åtta beställda kanonnsluparna i april som avtalats. Seden en ny beställning fyra till. Oklart om alla ingick i Bohuseskadern eller om fyra skickades till Pommern för att ingå i Tyska brigaden. Även där byggdes kanonslupar, liksom i Gävle, Västervik, Åbo och Sveaborg (Helsingfors). Att med en mager statskassa på så kort tid bygga denna flotta med kanonslupar och jollar är i sig en märklig prestation. Att sedan bemanna denna med soldater och vant sjöfolk – med en duglighet och stridsmoral vida överlägsen övriga militären och örlogsflottan – är ännu mer beundransvärt.


Stormig resa

Bohuseskaderns 22 fartyg med drygt 1200 man lämnade Marstrand sent i april 1790. 500-600 var sjöfolk med fänrikar som befäl, rekryterade från kustens civila kofferdikaptener och ostindiefarare. Resten var soldater och artillerister från Göteborg och Bohusläns dragoner.

Stockholmsposten 1790 04 27

Resan runt Skåne vid månadsskiftet blev stormig. Fem dog av strapattserna. 54 var sjuka och 18 avpolleterades då eskadern kom till Ystad. Det fanns inget skydd för roddarna så man övernattade i tält på land. Bohusfiskarna var vana vid öppna backebåtar. Värre var det för knektarna från Göteborg och Bohusläns dragoner. Om sluparna roddes/seglades eller bogserades av större fartyg vet man ine.

Efter förstärkning i Kalmar har eskadern 17 kanonslupar där de flesta tycks vara byggda på Ängön. Från Dalarö 23 maj passerar styrkan i skiftet maj/juni Hangö vid Finska vikens mynning. Halvvägs mot Helsingfors finns Barösund. Där fick Didrik Bildt, bror till Abraham, benet avskjutet i slaget på Älgö 30 september 1789.

4 juni ansluter Bohuseskadern med uppemot 200 fartyg I Svenska arméns flotta, som skärgårdsflottan egentligen hette. Örlogsflottan under hertig Carl, illa åtgången i slaget vid Reval, förenade sina trettiotal skepp med skärgårdsflottan. Styrkan härbärgerade 30 tusen man, i sig ett rekord i svensk sjökrigshistoria.

Efter lyckat svenskt anfall mot Fredrikshamn stängde ryssarna 3 juli in svenska flottan i Viborgska viken. Vinden hindrade i fyra veckor en utbrytning och provianten var på upphällningen. Ryssarna hotade slå ut arméns skärgårdsflotta med 200 båtar. Sverige riskerade ett Poltava till sjöss. Men räddades i det stora hela av en listig avledningsmanöver från Bohusbrigadens kanonslupar ledda av överstelöjtnant Törning.

Vinden vände 2 juli. I utbrytningen 3 juli, Viborgska gatloppet kallat, förlorade Sverige fem linjeskepp och tre fregatter med 5 000 man – en tredjedel av hela flottan. Inte så mycket av korselden utan av svenska misstag. En svensk tjärlastad brännare antände egna fartyg. Skärgårdsflottan kom undan med smärre förluster.

Ett skenanfall från Bohuseskadern avledde först ryssarnas uppmärksamhet. En kolonn av svenska skepp ledda av överstelöjtnanten Johan af Puke på linjeskeppet Dristighten rände sedan genom en korridor av kanoneld från ryssarna. En båtsman från bohussocknen Hjärtum berättar: ”Det var bara Puken — Gud välsigne hans själ — som var kall. Han stod som en stötta och bara kommendera’ och friska’ opp oss. ’Var inte rädda, gossar’, sa’ han, ’bara skjut! Lappa på de djävlarne’ — Gud förlåte mej, men på dem’, sa’ han, ’så de veta, att de ha svenska pojkar för sig! Dubbelt skarpt!’ sa’ han.’Kom ihåg, att kungen kommer efter,’ och så skrattade han — det var en rar kärl! Och då sköto vi, så kanonerna brände lag mitt i synen på fienden, som vi ibland hade bara 20 à 30 alnar ifrån oss.”


Mobiliseringen i Svensksund

”O lif! Den man, hvars skuld det var, att denna tårflod rann, en gång den skönsta lager skar, jelte vann: den svenska flottans största glans, dess seger vid Svensksund, var hans.”skrev Johan Ludvig Runeberg i Fredriks Ståls sägner”. I sanning en en villfarelse för inte var det svenska örlogsflottan under hertig Carl som segrade utan svenska arméns skärgårdsflotta som gav ryska marinen ett dråpslag.

Sargade skärgårdsflottan med ett tusen kanoner och 12 500 man tog skydd i Svensksund utanför Kymmeneälvens östra mynning. Det var en armada med sex linjefartyg/fregatter och 18 galärer. Bland de mindre båtarna fanns ett hundratal kanonslupar och femtio av den mindre modellen, kallade kanonjollar. Samt 18 barkasser med kanoner och mörsare.

Ryska skärgårdsflottan var med 18 000 man något större med något tyngre bestyckade båtar. Den följde samma strategi som utanför Viborg, nämligen att med en instängning krossa svenska fartygen. Dagen för slaget valdes till 9 juni till åminnelse av kejsarinnan Katarinas kröningsdag.

En bra utsiktspunkt för att minnas slaget 9 juli 1790 är sydspetsen på ön Kotka. Idag med staden Kotka, där östra fåran av Kymmeneälven mynnar. Österut buktar sig Svensksund. Som i denna historieskrivning lika gärna kan heta Rotjensalm, en förryskning av finska Ruotsinsalmi. För efter freden i Åbo 1743 gick gränsen vid älvens västra gren, tre mil väster om ön Kotka, i stället för som idag fem mil österut.

Från udden syns rakt mot öster ön Varisaari, Kråkskär på svenska. Där, nära resterna av ryssarnas senare byggda Fort Elisabeth, finns ett minnesmärke rest för att hedra segern 9 juli 1790.

Minnesmärke segern Svensksund. Källa Wikipedia.

Längre ut syns konturen av Fort Slava, byggd även den på 1800-talet, på holmen Kukouri. Längre mot sydost skymtar stora ön Kuutsalo, på svenska Kutsalö. Med blicken vänd mot sydväst avtecknar sig ön Mussalo/ Musslö, idag med landets främst exporthamn.

Det var i denna bassäng som vår skärgårdsflotta 8 juli formerar sig som en hästsko för att möta ett ryskt anfall utifrån Aspö i Finska viken. (Reservation för att antal båtar och andra fakta skiljer i olika källor).

  • Bohuslänska brigaden. Västra linjen mellan Kråkskär/Varisaari – Mussalo. 39 kanonslupar, 22 kanonjollar och barkasser. Med chefsfartygen 66 båtar. I brigaden deltar 13 av Bohuseskaderns 17 kanonslupar. 8-12 av dessa byggda på Orust. (Dessutom finns en chefsslup och en kanonbåt från Bohuseskadern). Chef överstelöjtnant Jakob Törning
  • Finska brigaden. Östra linjen mellan längs Kuutsalo från Sandskär(Fort Slava) till ön Legma/Lehmasaari. 30 kanonslupar och 14 kanonjullar. Stärktes med 12 kanonslupar från Tyska brigaden. Chef överstelöjtnant Claes Hielmstierna.
  • Svenska brigaden. Centern framför sundet mellan öarna Kråkskär/Varisaari – Sandskär. 16 galärer och fem skärgårdsfregatter. Från skonerten Amphion övervakar Gustaf III uppladdningen, trots avrådan från hans officerare. Chef Victor von Stedingk
  • Tyska brigaden (från Pommern), i reserv bakom sundet Kråkskär/Varisaari – Sandskär. Förstärker sedan de andra brigaderna. Skyddar även mot ryskt anfall i ryggen på svenska flottan. 30 kanonsluper och 18 kanonjollar, de flesta byggda i Pommern. Chef överstelöjtnant Karl Olof Cronstedt. I Kymmeneviken ligger svenska transportfartyg.

Totalt 195 stridande fartyg i svenska skärgårdsflottan: 6 skärgårdsfregatter och en kutterbrigg, 18 galärer och halvgalärer, 99 kanonslupar, 54 kanonjollar, 11 kanonbarkasser och 7 mörsarbarkasser. Bestyckade med 1 000 kanoner (varav cirka 900 var små nickhakar) och en besättning på 12 500 man. Ett tusental till med icke stridande.

Galären, föregångaren till hälften så långa kanonslupen, är omodern och trögare att manövrera. ”Skärgårdsfregatten, med ett antal kanoner, är en korsning mellan fregatt och galär. Seglar snabbt men trög att ro i strid.

Fruktan dämpas med brännvinsupar då svenskarna tidig morgon ser ryska galärflottan närma sig från Aspö ute vid Finska viken. Sydvästlig vind gynnar fienden men hindrar en svensk utbrytning. Fiendens arton tusen soldater och matroser kommer med 31 stora och 240 mindre fartyg rustade med 1 200 kanoner. I deras vänstra flygel 48 mindre fartyg och ett flytande kanonbatteri, (även kallat skottpråmar som man på kanonsluparna helst undvek). I den högra flygeln finns 10 galärer och 20 kanonslupar.

Väntar stora förluster, som i Svensksund i augusti 1789? Svenska örlogsflottan under hertig Carl gömmer sig vid Sveaborg tio mil västerut. Kriget till lands har misslyckats med illa rustade soldater och officerupproret i Anjala. Förintas skärgårdsflottan är allt förlorat för kungen.


Striden 9-10 juli

Klockan sju. Nattens stillhet ersätts med en bris från sydväst. Ryssarna lättar ankar vid Aspö längst ut i skärgården. Blir det en seger som kungen tror, eller förintas flottan som många av hans officerare fruktar. På ryska chefsfregatten Katarina hissas signal för anfall.

Klockan 9. Svenskarna är på helspänn då se ser signalen ”klar till aktion” hissas. 270 ryska båtar i fyra kolonner löper med åror och segel in mot Svensksund. Ett par kilometer ut sprids fiendens båtar som en solfjäder. De trängs på fjärden, med de större i mitten och de mindre i flankerna.

Klockan 10. Striden igång på allvar. Kanonelden riktas mot Bohusbrigaden från en ryskt kanombatteri och 48 mindre båtar. Avsikten är ett genombrott för att runda Varisaari och ta svenskarna i ryggen. Bohusbrigden under överstelöjtnant Törning är till en början illa ansatt. Men förstärkt med Tyska brigaden återtas initiativet. l

Klockan 11. Bohusbrigaden förstärkta av Tyska brigaden bryter med häftig eld genom ryssarnas västra flygel, med stora förluster för fienden. Båtar krockar och åror knäcks. Flytande kanonbatteriet och ett antal galärer sänks. Offensiven öppnar för skott mot de stora ryska fregatter, som i allt stormigare sjöns trycks ihop i en tät måltavla. Sjövant folk i Bohuseskadern styr med årorna så att kanonen får bra sikte på målet. Att rensa kanonen och sedan ladda om med karduser och kulor underlättas av att sluparna snabbt vänds för att använda kanonen i aktern.

Kanonslup, cirka 60 man i 20 meter långa båten. Sluparna kan vändas och skjuta även med kanonen i aktern.Brevid en kanonjulle med en kanon i aktern, Hela båten som en lavett som tar rekylen. Foto Ingemar Lindmark

Klockan ett. Bohusbrigaden sänker ryska båtar, andra stryker flagg eller flyr. Efter bakslaget mot Bohusbrigaden försöker ryssarna ordna en ny flank. Finska brigaden lyckas stå emot de ryska anfallen. De har bättre lä i sjön än ryssarna och därför prickar skotten bättre. Vilket än mer gäller för kanoner satta på öarna.

Klockan tre. Finska flygelns kanonslupar och jollar bland holmar och skär går illa åt fienden. Halva styrkan rundar ön Lehmansaari och anfaller ryssarna i ryggen. Ryska skepp vänder för att möta anfallet, vilket de andra fatrytscheferna uppfattar som en reträtt. Samtidigt anfaller Bohusbrigaden frän väster så att även ryssarnas västra flank retirerar. Oredan tränger samman ryssarnas stora båtar, illa skyddade från skingrade galärer. Ryska fregatten Nikolai sjunker snabbt med uppemot 400 man. Några ryska skepp försöker fly.

Finska kanonslupbrigaden anfaller ryssarna i ryggen

Klockan åtta. Prinsen av Nassau, högste befälhavare i ryska flottan, ser striden förlorad och ger order om återtåg. Icke styrbara skepp bränns. Några ligger kvar och skjuts sönder. De med segel försöker kryssa sig ut men flera förliser på skären. Många drunknar. Andra räddar sig till holmarna där de tas till fånga. Fartyg som slapp undan förföljs under natten av svenska kanonslupar.

Fahlu Weckoblad 1790 07 24

Klockan tio. Kanonelden upphör. Ryssarna har förlorat 50 skepp genom brand, sänkning eller svensk erövring. Svenska kanonslupar och kanonjollar förföljer under natten de ryska fartygen.

Nästa morgon. Svensksund fullt med vrakrester. 50 skepp är förlorade för fienden, en tredjedel av flottan. Fyra tusen ryssar är döda eller sårade. sex tusen är tagna som fångar.


Freden

Nyheten om nederlag når kejsarinnan Katarina i Sankt Petersburg 12 juli. I Stockholm meddelas segern 16 juli. Båda sidorna övertygas om kanononsluparna och jollarna är överlägsna större fartyg i skärgårdsstrid. Ryska ledningen skyller på uttröttat manskap med låg stridsmoral. För svenskarna gällde det omvända, inte minst beträffande bohusläningarna.

Chapmans sätt att bygga kanonslupar fick efterföljd i Europa. Bohuslän och andra platser visade hur sådan flotta kan byggas snabbt med små resurser.

Fred slöts i Väräle vid Kymmeneävens mynning i augusti 1790. Utan landavträdelser, tack vare segern i Sveaborg. Gustaf III räddade sin krona och hans kusin Katrina II kunde koncentrera sig på kriget mot turkarna.

1901 restes på lägerplatsen Backamo en sten för att minnas segern i Svensksund. Den fick följa med Bohusläns regemente till Uddevalla, undanskymt i Regementsparken. Inskriptionen speglar tidsandans dragning till det militära i Tyskland. Preussiska regementet stred för Tyskland i första världskriget.

Egentligen är det bohusläningar som bör hedras med ett monument. I synnerhet sjöfolk, soldater från Bohusläns Dragoner och Orusts båtbyggare. När får vi se en Svensksundsten på Ängön?

Ängön, bra plats för att hedra bohusläningarna i Svensksund? Foto Ingemar Lindmark

Av Ingemar Lindmark