Svenske befälhavaren Werner Tranefelt ställdes inför krigsrätt. Var han förrädare som överstelöjtnant Funck? Några misstag undantagna så var överste Tranefelt en mästare i fördröjningskrig. I stället för skändligt avsked bör han hedras med en staty vid Kvistrumbron.

Bedöm själv på ort och ställe. Cykla halvannan timma från Kvistrumbron till Foss kyrka och Bråland och bron över Örekilsälven. Sedan förbi Munkedals bruk åter till Kvistrum. Eller vandra samma sträcka drygt dubbla tiden.

Klicka till Google interaktiv karta

Bakgrund

Kriget 1788 mellan Danmark/Norge och Sverige kallas Teaterkriget för ingen ville egentligen kriga. I traktaten 1973 lovade Danmark att anfalla Sverige med tolv tusen man. Det blev ett fiasko som band svenska militären till Finland där officerare som gjorde myteri i Anjalaförbundet. Gustaf III väntade danskt anfall i Skåne. Inte mycket till försvar fanns i västra Sverige. Trots norskdanska uppladdningen av trupper i gränsstäderna Fredrikstad och Fredrikshald ledda av lantgreven Karl av Hessen och kronprins Frederik.

För svenskarna kom danska krigsförklaringen därför ytterst olämpligt. Utom för en person, Gustaf III. Jag är räddad utropade han. Från Åland skyndade han till Dalarna, där allmogen rustade 3 000 man i frikårer till rikets försvar.
Dansknorska hären, tio tusen man stark korsade Idefjorden 24 september 1788.. Som skulle hejdas med 346 man, de flesta från skaraborgs regemente, under överste Tranefelt. Generalen Hierta i Vänersborg hade gett en order att inte cedera, det vill säga att kämpa till det yttersta mot fienden.

En pyrrhusseger för uppemot fyra tusen av den 10 000 man straka hären dog, de flesta av fältsjukan. I sin nöd sägs rödrockarna ha livnärt sig på lingon, därav kallat Tyttebärskriget i Norge.

Aktörer

  • Jan Verner Tranefelt. Från krigarsläkt. Tjänat 40 av sina 58 år i svenska armén. Blesserad i Pommern och belönad för tapperhet i strid. Överste blev han 1780 för Bohusläns dragoner. Eftersom dessa 1788 var utspridda i västsvenska fästningar var han ledig för ny tjänst. 18 september 1788 utsåg generalen Hierta överste Tranefelt (gift med hans brorsdotter), till befälhavare över trupperna i Bohuslän och Dalsland. Allt som allt 350 soldater fördelade på två kompanier ur Skaraborgs regemente plus några artillerister och fältjägare. För att längs en fem mil lång gräns möta en fiende, tio tusen man stark eller mer.
  • Fredrik Adolf Ulrik Funck. Sedan 1786 överstelöjtnant vid Bohusläns dragorer. I likhet med Tranefelt utan tjänstgöring där eftersom regementet var fördelat på västsvenska fästningar. Graden överstelöjtnant var en belöning av Gustaf III för insatsen som spion i Norge tidigare på 80-talet. 1788 var Funck 42 år och bodde på officersbostället Bråland strax norr om Munkedal.
  • Friherre Carl Hierta, avdankad general som 69 år gammal fick befälet över den så kallade norska fronten 1788. Med Vänersborg som bas ansvarade han för försvaret från Bohuslän till Eda i Varmland.
  • Lantgreven Karl av Hessen, född 1844. Tyskättad dansk general som 1788 blev överbefälhavaer över dansknorska hären.
  • Kronprins Frederik, senare kung Fredrik VII. som deltog i fälttåget mot Bohuslän. I praktiken dansk regent eftersom hans far far sinnessjuk.

Stopp 1. Kvistrumpasset dagarna före kapitulationen.

25 september. Trupper från Uddevalla anländer med order från general Hierta att besätta skansarna på berget kallat Karl XIIs entrachement. På eget bevåg övertalar Funck deras officerare att torpet Källshagen är en bättre plats försvar. Invändningen att fiendens kanoner kan skjuta från andra sidan älven biter inte. För Funcks säger sig kunna terrängen och förfaren i fortifikation. Där lovar han få traktens bönder att gräva skyddsvallar mellan berget och älven. Fast bönderna i Kvistrum är upptagna med skjutsning norrut i landskapet så det arbetet dröjer.

Med sig i Kvistrum har Funck bohag och lösöre från Bråland lastade i halm på ett dussin vagnar. Källshagen är en säkrare plats än egna bostället tror han.

26 september. Svarteborg. Denna dag marscherar svenska trupperna genom Tanum. I kvällningen bivack i hällregn under bar himmel runt Svarteborgs gästgiveri. Tranefelt rapporterar till general Hierta i Vänersborg att de har fienden hack i häl med läger vid Tanums kyrka. Vätan tynger vadmalen i uniformerna. Skorna läcker i gyttjan, uppkörda av tross och kanonvagnar. Hästarna orkar inte dra i de evinnerliga backarna så knektarna måste skjuta på. Hästar finns inte att byta med. Är de inte upptagna med skjutsar norrut har de följt med boskapen då bönderna dragit till skogarna uppåt Kynnefjäll. Den föda de lämnat åt svenska soldaterna så det fanns inte mycket kvar för fienden. Även om de betalade för maten så som ÖB Karl av Hessen påstod.

26 september

360 svenska knektar ledda av överste Werner Tranefelt är på reträtt vid Svarteborg, söder om dagens Hällevadsholm. Efter i samma hällregn marscherar tio tusen norrmän och några danskar genom Tanum. Det är kallt för årstiden. Vägen gyttjig av fötter och vagnshjul och . Norskdanska hären sprids efter flera mil för att om möjligt övernatta i stugor och lador. Blöta i slitna röda rockar och läckande kängor. Hungern känns i magarna. De svenska knektarna har tömt det mesta i visthusbodarna. Eller så har bönder tagit med sid boskapen i flykten till grannsocknarna. Armodet är landskapets bästa försvar. För sillen går till och fiskberedningen längs kusten lönar sig bättre än att odla jorden.

Låt oss börja vandringen på platsen där striden stod, idag en nedlagd bensinstation vid gamla E6 en kilometer söder om Kvisstrumbron. Glöm vägbanken för gamla E6 och vi kan se landskapet så som det såg ut 26 september 1788, tre dagar före slaget. Bergbranten skyddar från öster. Åt andra hållet en femtital meter bred landremsa mot Örekilsälven. I detta nålsöga har härar passerat i alla tider. Här förskansar sig två kompanier infanteri som marscherat hit från Uddevalla . Tillsammans med inkallad allmoge görs halvhjärtade försök att skotta upp vallar på lägrets båda sidor i passet.

En vy från Google Maps visar att strategiskt viktiga Kvistrumbron ligger utom synhåll. Väster om älven, nära herresätet xx, syns höjderna varifrån fiendens kanoneld ska knäcka försvararna.

De två infanterikompanierna som marcherat från Uddevalla har order från generalen Hierta att besätta höjderna öster om Kvistrumbron, främst Karl XII:s skansar då norrmännen anföll 1711. Fast utan att ha fullmakt ger friherre Funck, kontraorder: bättre förskansa sig i trånga passet en kilometer söder om bron. Som ägare till gården Bråland sger han sig kunna terrängen. Med en pondus som överstelöjtnant vid Bohusläns dragoner, visserligen inte i tjänst för regementets knektar är utspridda på fästningar i Västsverige.

Kompanikapterna xx och x xhar order från generalen xx Hierta i Vänersborg att besätta höjderna öster om brofästet. Då dyker friherren Funck upp som säger sig känna terrängen bättre. Utan kommendering men i kraft av högre rang som överstelöjtnant vid Bohusläns dragoner ger han kontraorder. Passet ska försvaras här vid Källhagen.

Gamla E6 ligger på en bank några meter högre än hur vägen löpte då, Kungsvägen kallad för detta var sedan medeltiden stora färdstråket mellan Oslo och Danmark. Mot öster ser vi bergsbaranten som gav skydd för anfall därifrån, trodde namn. Mot väster en ett femtiotal meter bred landremsa när till älven. I alla tider ett nålsöga för främmande trupper att passera.
Bergsbranten och älven bildar ett x meter smalt pass.

Se vy från f.d. bensinstationen

https://goo.gl/maps/8aYbC77S3Apt8Psu5

Stopp 2. Korset gamla E6 – vägen till Sörbygden

Tillsammans med bron har vägkorset varit militärt viktig. Slottsliknande tegelhuset var tingshus 1917 till 1970-talet, då domstolen flyttade till Uddevalla.

Skansarna under berget med tingshuset kallas Karl XII:s retranchement, anlagt under det kortvariga kriget 1711. Sverige var försvagat efter Poltava 1708 vilken fick 10 000 norskdanska trupper att välla in i landskapet i augusti. Det kortvariga kriget, kallat Lövendahlsfejden efter norske ståthållaren Lövendahl, var på sätt och vis ett genrep för kriget 1788. Svenskarna hade först förskansat sig i Kvistrum och Salkällan för att sedan möta fienden i Skee vid bron i Wetlanda, som revs.

Klicka till Axel E. Holmbergs Bohusläns historia och beskrifning

Svensktrupperna drevs tillbaka till Kvistrum, med bränd bro även där. Reträtten fortsatte för att skydda Uddevalla. De halvfärdiga skansarna i Kvistrum hindrade inte fienden att passera för att inta slagordning på Herrestadshed. Då vände krigslyckan och svenskarna kunde jaga fienden ur Bohuslän. Teaterkriget kan liknas vid Lövendahlsfejden med skillnaden att 1711 drabbades befolkningen värre.

Den historiska läxan kände Tranefeldt då han skulle försvara Bohuslän 1788. Vilket försvar var bäst i Kvistrum. Med några hundra soldater försvara bergen öster om bron i Kvistrum mot en minst tio gånger så manstark fiende? Kanske framifrån försvara sig från anfall från älven och bakifrån trupper från Sörbygdshållet. Eller som nu en likt en kork i flaskan vid passet i Källshagen, där svenskarna lätt kunde retirera och kanonelden blev för svår? Tänk dig in i överste Tranfelts uniform att bedöm själv.

Stop 3. Gästgiveriet

Gästgivargården anses som ett av landskapets äldsta, baserat på norska Krögar och Gästgivarordning 1649. Ett gästgiveri fanns 1660 då Bohuslän blivit svenskt.

1788 ägdes gästgiveriet av Maria Hedenius, nybliven änka efter Jacob Landberg. Trots sina xx år var hon känd för sin skönhet. Kanske var det denna lockelse som Tranefelt att inte bränna värdshuset och bron då fienden nalkades.

Efter Mary Wollstonecrafts vistelse på gästgiveriet under Norgeresan xx 1795 skriver hon i reseberättelsen Letters written during a short residence in Sweden, Norway and Denmark:

Klicka till källan

Då var sköna Maria omgift med tingsnotarien Nils Hallenberg sedan januari 1789. En kort friarstråt för gamla tingshuset låg granne. Eller rättare sagt ligger för huset finns kvar.

Stop 2 Gästgiveriet vid Kvistrumbron

Gästgivargården anses som landskapets äldsta, baserat på norska Krögar och Gästgivarordning 1649. Ett gästgiveri fanns 1660 då Bohuslän blivit svenskt.

Det fanns en bro över Öreskilsälven redan 1594 då biskop Jensilsen passerade under den Bohuslänska visitationsresan. Träbron revs och brändes under 1600-talets fejder. Huset vi ser idag är från 1686. Senare tillbyggt och idag är cafét och andra lokaler restaurerade som de såg ut då. Vi återkommer till Kvistöm Gästis under resans gång.

Bortom avfarten till Sörbygden reser sig före detta tingshuset. Borgliknande huset står ovanpå skansen från en skans som Tranefält vägrade använda. Den byggdes under Karl XII:s krig mot Norge 1711.

Från Cafee 1788, som gästgiveriet heter numera, syns västerut ett gult hus som är det ursprungliga tingshuset. Bortanför ligger stenbron, byggd kallmurad i början på 1800-talet. Den ersatte träbron bredvid anlagd efter 1678, för då brändes gamla bron av svenskarna under Gyldenlöwfejden.