Det regnar i Marstrand 6 augusti 1597. Oslobiskopen Jens Nielsen och hans uppvaktning stiger ner i roddbåtarna som ska föra sällskapet till Tjörn. Ute på Marstrandsfjorden får de fyra roddarna god vind och hissar seglen
.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är jens-nigammal.jpg
Jens Nielsen

Biskopen känner igen sig från samma resa 6 april 1594. I väster ser de Paternosterskären och andra hållet sjömännens landmärke Blåkullen. Kanske för häxornas skull är ön numera döpt till Brattön. Efter Dyrön och Tjörnhuvud ser de Klädesholmen. Där ligger Henrik Gyldenstiernes bod, som så många andra hus står öde efter att sillen försvunnit. Gyldenstierne var fram till sin död 1592 länsherre på Bohus. Stora skulder fick honom att1587 sälja egendomarna i Bohuslän till danske kungen.

Mellan Flatholmen och Hjärterö sticker Bö kile in på södra Tjörn. Gården Bö hette på medeltiden Islänningabö, förmodligen för att islänningar flyttat in. Gården var säte för den mytiska Drotningsläkten. Man gissar med släkt bakåt till vikingakungen Magnus Barfot. Och framåt till åtskilliga tjörnbor.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är drotningslakt.jpg
Min sköra släkttråd till Jon Saueleson i Islänningabö. Klicka till Geni.

Mellan öar och skär väster om Tjörn kommer de till Toftenäs strand, där sockenprästen Niels möter med ridhästar. Gården Toftenäs vid Breviks kile ligger strax norr om dagens Skärhamn, halvannan mil från Marstrand.

Förstora interaktiva kartan och klicka på markörerna.


Toftenäs

En vandringsled västerut från villaområdet leder till Toftenäs strand, som sägs vara en av de äldsta landstigningsplatserna på Tjörn.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är toftenaskarta.jpg
Klicka till Opencyclemap

Skattegården Toftenäs var 1573 skriven på Peder Brems, som sedan blev borgmästare i Marstrand. Det var sonen Mogens Pedersen, borgmästare även han, som biskopen träffade.

På 1590-talet står en Relf för Toftenäs. Inget sägs i boken om Peder Brems andre son, Wellom (William) Pedersen Brems, som efter 1600 bosatte sig där. Han uppges vara född på Toftenäs eller Marstrand 1570-1580. Hustrun Inger Persdotter, född 1585, hade Västra Röd på Mjörn med sig i boet. Wellom Pedersen blev lagman och dog på Toftenäs 1640. Margareta Hvitfeldt övertog Västra Röd 1660.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är bremsslakt.jpeg
Klicka till pdf

Det är en dryg halvmil från Toftenäs till Stenkyrka prästgård, som bitvis följer gamla ridvägen. Visitationsboken nämner gården Utäng på vänster hand vid Brevikskilen.

Efter rondellen följ cykelbanan längs bilvägen norrut. Enligt biskopens bok har bäcken gett namn till gården Hällebäck till vänster mot kilen. Ta av mot Sibräcka, där prästgården ligger till höger på Budalsvägen.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är toftestenkyrka600.jpg

Biskopen och hans folk tas emot denna 6 augusti av prästen Niels och hustrun Marin på prästgården. När kläderna torkat efter regnet bjuds de på middag.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är sibrackaprastgard.jpg
Sibräcka prästgård

Sibräcka i Stenkyrka

Från prästgården är det två kilometer till Stenkyrka kyrka (ta av från Budalsvägen vid Lilla Sibräcka). Idag på en smal väg över bergen, men med ännu besvärligare terräng på biskopens tid. Kyrkan ligger inklämd mellan bergen i samma backe där medeltidskyrkan låg.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är stenkyrkakyrk.jpg
1800-talskyrkan i Stenkyrka

Biskopen drar sig från besöket 1594 till minnes stegeln på ett berg öster om kyrkan. Strax innan hade en man slitits itu där som straff för att han i Sverige hade slagit ihjäl sin fars älskarinna. Detta hände under biskopens visitation i april 1594. Efter att ha predikan förhör biskopen unga och gamla i kristendomskunskap. Allmogen förmanas att lyda Gud och överheten.

Efteråt förenar sig biskopen i prästgården sig med Peder Knudsen Måneskiöld och hans nya fru Birgitta Rasmusdotter Bruhn (som då skrevs Beritte). Med var också Olof Pedersen, sonen från Anders gifte med Bodel Lauridsdotter Green. Hon dog omkring 1590. Olof Pedersson tar sig tillnamnet Krumme och blir 1601 länsherre för Finnmark på Vardöhus. Se släkttavlan ner till Peder Knutsen.

Fästningen Vardöhus var en viktig utpost som försvar nära gränsen till Ryssland. Kung Kristian 4 kom dit med en flotteskader 1599. För nya handelstraden från Archangelsk till Europa hotade Öresundtullen. Livet är hårt på vid Ishavet. Olof Pedersen insjuknar och dör ogift med stora skulder 1608.

Där predikar Nielsen den 7 augusti (1597). I högmässan deltar Peder Knutsson Anders Green och hustrun Mette Grubbe från Sundsby på Mjörn. Där sitter också hans svåger Peer Knudsen Måneskjöld med nya frun Birgitta . Efteråt förmanar han allmogen till lydnad inför överheten.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är greenvapen.jpg
Sköld för släkten Green

Anders har gift sig till Sundsby på Mjörn med första frun Bodel, syster till Peder Knutsson. Frågan är hur sams svågrarna är. De tvistade 1585 om marken Lysekil som Anders Green och ärvt efter sin far Laurids Olsson Hjorthuvud Green. Hans syster Bodel Lauridsdotter gjorde också anspråk på marken men maken Peder Knutsson förlorade processen.

Peder var gift med Birgitta Bruhn 1594 för då träffade biskop Nielsen paret i Sibräcka prästgård, tillsammans med Pederson, son från första äktenskapet.

I folkligare berättelsen var Anders Green en bondeplågare, likt sin far Laurids Olsson i Sundsby. Innan Anders blev norsk rikskansler 1604 var han som hög dansk ämbetsman ofta på resande fot. Bönderna klagade på hans danske fogde Peder Frost som ofta krävde extra skatt. En drabbad var Stor-Ola i Stordal norr om Sibräcka vars hustru nästan våldtogs av fogden. Stor-Ola kastade ut våldsverkarna och for till Köpenhamn för att klaga hos kungen. Förmodligen var det hos riksrådet eftersom Kristian IV var omyndig 1590. Anders Green tillhålls i ett brev att ha bättre kontroll över fogden.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är olofanderssongeni.jpg
Klicka till Geni

Vem var Stor-Ola? Kanske min och många andras förfader, lagrättsmannen Olof Andersson, som ungefärligen levde i Stordal 1540-1600.


Hos Månesköld på Åkervik

8 augusti far biskopen och två sockenpräster söderut på Budalsvägen för att gästa Peder Knudsen i gården på Tjörns östsida. Oklart vilken väg men tycks ha följt sänkan förbi Rävlandbäcken och gården Höggeröd. Dagens vandrare kan ta till vänster vid skylten Återvinningsstation och leta sig fram i bästa fall på stigar och vägar. Sean följa sedan vägarna 710 och 169 söderut.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är hittasibrakerv.jpg
Klicka till Hittakartan

Här väljer vi Budalsvägen 716 ner till Olsnäs, där Peder Knudsens son Knud Pedersen bodde. På berget syns säteriets ”slott med fjorton förgylda vindflöjlar på taket”. På Margartea Hvitfeldts tid ägdes gården av Knuds son Jörgen Knudsen Måneskiöld, ofullkomlig och omyndig enligt historieskrivningen. Hans släktgren överlevde under svensktiden som bönder men Olsnäs förlorade status som säteri.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är mansioldvapen.jpg
Måneskiöld

Margareta Hvidfeldt hade ärvt Sundsby på Mjörn efter sin sin mormor Gurren Lauritsdotter Green. Som i sin tur ärvt Sundsby efter brodern Anders Green, blivande rikskanslern som biskopen mötte i Stenkyrka. I den folkliga berättelsen ville Margareta uppvakta Jörgen Måneskiöld förstfödde son Knut med gården Hälle som gåva. Men då hon kom i ett sexspann till Olsnäs fick hon fly för gårdens blodhundar. Osämjan mellan Sundsby och Olsnäs levde vidare.

Vi viker i stället av på stora vägen 169 mot Rönnäng. Efter en halv kilometer avtag till vänster väg 717 mot Rösselvik. När mot Hakefjorden ser biskop Nielsen gården Bräcke, som också ägs av Peder Knudsen. Därifrån är det inte långt till säteriet Åkervik där sällskapet blir väl trakterade. Kung Kristians vidlyftiga leverne och förestående bröllop denna höst var nog på tapeten.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är pederknutsenman.jpg
(Peder Knudsen) Korrigering: Tavlan i en kyrka på Kålland Västergötland visar sannolikt Peders son Henrik Måneskiöld, som gick i svensk tjänst och bodde på Dalsland.

Peder Knudsen är till åldern kommer och berättar nog gärna om hur han som ung hallänning blev hovjunkare och senare länsman i Bohuslän. Bland sina många barn uppmärksamma han kanske dotter Anne Pedersdotter. Hon var nygift med Tormod Mattson Stråle då biskopen 1594 besökte paret på Ströms Säteri vid Lillaedetforsen.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är annemansskj.jpg
Anne Pedersdatter Måneskiöld

Visitationsboken avslöjar inte samtalet under middagen. Kanske diskuterades biskopen möte Marstrand veckan innan med riksrådet Axel Gyldenstierne, på väg att förlora ställningen som ståthållare för Norge. Efter Marstrand hade Gyldenstierna med Bohus ståthållare Maltesson och Anders Green på Sundsby.

Var de bekymrade över påtvingade leveranser av ek till danska slott och skeppsbyggen? Skogarna längs kusten uthuggvarna så virket måsta hämtas inifrån landet. Virkesexporten gav bättre pris men sådan var förbjuden. Det retade landskapets skeppare och bönder som bara fick hugga barrvirke till husbehov.


Samma eftermiddag rider biskopen norrut, först samma väg och efter Rävlanda bro över Varberget ner till Tyft. Den som vill slippa promenaden på berget väljer lämpligen Budalsvägen ända till Sibräcka.

Mot Orust

9 augusti rider biskopsföljet från Sibräcka till Stigfjorden för att bli rodda till Orust. Enklast är att följa efter på Budalsvägen norrut på stora vägen upp till Häller.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är IMG_6743.jpg
Länkad bild. Klicka till källan Vårfru kyrkoruin

Vandrare kan välja en led förbi Tyft norr om kyrkan. Strax norr om Billströmska folkhögskolan finns spår av Vårfrukyrkan från 1100-talet, även kallad Mariakyrkan. Förmodligen en gårdskyrka byggd i trä för medeltida stenkyrkan som biskopen besökte gav socknen sitt namn. Då den revs 1843 fann man i murverket ett mynt präglat med skotske kungen Alexander III, som dog 1286.

Ett träkors markerar platsen ödekyrkan. Se Fornsökkartan och Eniro. Därifrån löper en stig över gårdsmarkerna upp till bilvägen mot Kållekärr. Ett par hundra meter till vänster och efter Hällerrondellen ta av mot Kyrkesund.

Fast biskop Nielsen valde nog sträckan som idag är Budalsvägen och sedan vägen mot Kållekärr, förbi gårdarna Hoga och Hogadal. Efter rondellen vid Häller norrut mot Kyrkesund. Biskopens skrivare noterar gårdarna Kärrslätt och Valsäng, som vid här tiden ägdes av rike Bamse Bamsesson i Halsbäck. Anor visas med en slagbjörn i adelsvapnet. Hans farfar Simon Eriksson af Bamse Skägge i Myckleby på Orust fick 1532 frälsebrev av Kristian II Tyrann.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är bamsetavla.jpeg
Klicka till pdf

Sett från Valsäng mot väster på Kyrkesundvägen ser biskopen Klövedals kyrka, som är annex till Stenkyrka. Strax intill ligger länsmansgården Kyrkefjäll ägd av Krog Olsson. Även han stor jordägare, välbärgad på skeppsfart, (en resa till Hamburg bland annat). Biskopen lärde känna honom under en middag 1594, tillsammans med Peder Knutsen och sonen Olof Pedersen. Krogs dotter Elin Krogsdotters svärfar heter Olof Andersson i Stordal. Som kan misstänkas vara den Storola som näpste Anders Greens fogde.’

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är krogolssontavla.jpeg
Klicka till pdf

Vi far en kort bit österut på Kyrkesundvägen och viker av vid skylten Toröd. Efter 400 meter privata grusvägen upp till Valsängs strand med gamla sjöbodar. Biskopen kallar platsen Valsängs ed, vilket tyder en brygga för transporter till Orust. De gör samma resa som 1594. Förbi Kälkerön och innnaför Lyrön där de tas emot vid bryggan i Vasseröd, sydväst Tegneby.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är valsangkarta2.jpg
Klicka till Hitta

/ Av Ingemar Lindmark