Västerlanda 32,7 %, Hjärtum (utan Ström) 28,3. Var tredje väljare utanför tätorterna på östra sidan älven. Det gör Sverigedemokraterna i valet 2018 till största parti i Lilla Edets kommun trots socialdemokratisk majoritet i tätorterna Lilla Edet, Ström och Lödöse. Lika illa i grannsocknarna. Drygt 28 % för Sd i Ucklum och Spekeröd i Stenungsunds kommun. Ungefär samma för Romelanda som hör till Kungälv.

Stora grupper i samhället känner sig olyssnade och därför röstar på extrempartier. Röstsiffrorna från glesbygder tyder på det. Ge svar på hur man på nätet löser den knuten, den som kan.

Varför Sd i bygder med få invandrare? Det får bli gissningar. Eftersom det anses inte mödan värt att ta reda på vad folk tycker och

tänker i bakvattenbygder.

Rasister? Sådana finns i partiets bagage men de flesta som röstar sd är nog som folk är mest. Ett av missnöjena mot samhällets tillkortakommanden tycks vara utarmningen av glesbygden. Bittra av att makthavarna koncentrerar det mesta till en eller några tätorter. Samma diagnos sätter man på regionen och landet som helhet.

I samhällsdebatten har jag som opolitisk skribent länge oroats av en växande regional obalans. Trump och extremrörelser runt om i Europa vinner makt med stöd från rostbälten och skrumpnande bygder. Vad som hänt om vi haft lågkonjunktur under valet 2018 törs man inte tänka på.

Lömska krafter lurar bakom de nationella partierna runtom i Europa, de flesta avoga till EU vars främsta mål syftar till fred. Brexit är en varningssignal.

Samma skatt men sämre service

Byskolorna i Hjärtum, Västerlanda och Nygård stängdes 2014. De små barnen bussas en mil eller mer till tätorterna i Lilla Edet. Ucklumskolan hänger på en skör tråd.  Stenungsunds kommun vill helst skjutsa ungarna till nya skolan i Stora Höga. Barnantalet minskar där man snöpt nybyggandet. Försvinner skolan dör bygden står det på plakaten när föräldrarna demonstrerar .

Klicka till källan Ttela

Lanthandlarna såg hur bussarna rabatterade resor till storbutiker och systembolag i centralorten. För ungarna skull kör Västtrafik fortfarande på dagtid men inte kvällar och helger. Så hur då vara utan bilen?

Bilåkandet blir dyrare och folk flyttar till städerna. På landet bygger man med trä, i städerna i betong vilket med till tillhörande infrastruktur genererar nästa lika mycket växthusgaser som privatbilismen.

Klicka till källan SvT

Lönar det sig för polisen att rycka ut om jag blir rånad i stugan eller är på väg hem från bingon? Möjligen om litauer stjäl en båtmotor eller traktorn, men knappast och de slangar dieseln. Otryggheten ökar om storstan lastar över knarkare till ett torp i grannkommunen. Tar utryckningen en timma prioriterar inte polisen.

Kommunens utkanter utarmas

Lilla Edets översiktsplan från 2010 ger inte mycket utrymme för fler hus i Hjärtum och Västerlanda. Riksintressen och R-områdenas restriktioner för natur och friluftsliv lägger hinder. Få barnfamiljer flyttar in och bygden skrumpnar. Stenungsunds och Kungälvs översiktsplaner koncentrerar till några få tätbyggda områden på samma sätt. Ucklum/Spekeröd och Romelanda i den senare kommunen utarmas på liknande sätt.

Kommunplanerarna tillämpar ett moment 22. För att släppa fram ny bebyggelse krävs bättre kollektivtrafik. Fast bussarna går inte på helger och efter klockan fyra i bakvattenbygderna. Och utan fler boende går inte bussarna tätare. Och hur får man med alla påsar i bussen om man är tvungen att storhandla. Eller få med material till renoveringen. Bilen är ett måste, snart med el från solfångarna på ladugårdstaket eller biogas från gödselbrunnen.

Mycket ska till för att flytta från radhuset i exempelvis Partille till ett liknande husgytter i landsbygdskommunens tätort. Utsocknes goda skattebetalare köper hellre en fastighet med plats för odling, hundarna och kanske en häst. Oftast till en befintlig  kåk eller gård. Attraktiva tomter där kommunen tillåter bygge är det ont om i glesbygden. Med högre kommunalskatt finns risk att det blir som i fiskelägena där husköparna för ekonomins skull skriver sig i en lägenhet i stan.

Västsvenska bruna socknar gula i 2018 års val

I min schartauanska hemsocken Ucklum nöttes katekesen in trots att ämnet var rensat från läroplanen i flera decennier. Psalmer lärdes utantill av en småskollärarinna som påstods ha skickat lyckönskningstelegram till Hitler. Hennes släkting i naziuniform gjorde Hitlerhälsning då mammans kista sänktes i graven. I folkskolan fick vi sitta på läktaren då vår lärare kantorn spelade. Längst fram satt kyrkvärden. Vi visste att han efter Hitlers död fick sin gårdsuppfart strödd med granris av traktens ungdomar. Vid ett tillfälle officierade i kyrkan kontraktsprosten Ivar Rhedin, mest känd som redaktör för nazistiska Göteborgs stiftstidning.

”Oh människorna som bodde där hade formats av naturen, av granitbergens vildhet och svartlerans tyngd, till ett släkte av ruvare men läggning för fanatism som, om den väcktes åt något bestämt håll, flammade upp, hednastark, hårdnackad och svår att kuva”. Så skrev författaren Olle Länsberg om sina barnaår i Ucklum. Men var de farliga nazister som i våra ockuperade grannländer.? Snarare politiskt naiva där de flesta röstade med högern. I den kyrkliga gemenskapen fruktade man Stalins ateister mer än Hitler. Politiskt naiva kanske men de var respekterade medborgare. Något som känns igen i vår tids politiska strömningar.

Hagge Geigert var revypappa i Uddevalla och häcklade nynazister på TV. Han växte upp på en gård i Lerdal nära Dals Ed, vars valkrets senast registrerade 33 % sverigedemokrater. Samma som i Lane Ryr norr om Uddevalla. För honom blev priset högt för kampen mot nynazisterna. Se filmen med Anders Klarström som ledde Sverigedemokraterna då partiet växte och tog mandat i Dals Ed.

I Gestad några mil bort på Dalboslätten skrev bonden Per Olof Ekström romanen Sommardansen, sedan filmad som Hon dansade en sommar. Den blev en av de mest sedda filmerna genom tiderna för publiken kände igen brytningen mellan stad och en tynande landsbygd. Gestad ligger i en valkrets där sverigedemokraterna fick 33 % av rösterna. Filmen spelades in i samma västgötasocken som Hem till byn, som av samma skäl blev en långkörare på TV.

Många vill glömma, men inte alla från det schartauanska fästet Uddevalla. Historikern Helene Lööw är främsta forskaren kring nazismen vilket belönades med chefskap för Forum för levande historia. Hennes efterträdare som överintendent, Eskil Franck, skrev en bok om uppbrottet från sin prästfamilj i samma stad. De schartauanska rötterna ledde till farfar, som var prost i Ödsmål. Efter att Franck var påtänkt som ärkebiskop avkragade han sig själv som präst.

Boten mot soten?

Googla på Varg och Hjärtum ger ett eller annat hundratal träffar, de flesta med dödade får eller hundar. Ungefär samma resultat för Västerlanda, Ucklum och Färgelanda. I bygder nära Bredfjället, Kynnefjäll och Kroppefjäll ser man plågan som ett exempel på maktens arrogans. Här är inte platsen för att diskutera rovdjurens väl och ve. Men de boendes väl och ve.

Strategin att stämpla sd-väljare som populister och rasister fungerar bevisligen inte. Det finns sverigedemokrater som man inte vill ta i ens med tång. Men jag vill tro att de flesta som röstar är vanligt hyggligt folk.  Bara mer aningslösa än andra, som på 1930-talet.

Politik är som tandvärk. Man måste borra till roten för det onda.  Nytänkande behövs för att  utveckla bygderna, ner till minsta socken.

Bilen och teven utjämnade klyftan mellan stad och land på 1960-talet. Det gick att ta sig till fabriker och varv som ropade efter arbetskraft. Eller till folkparken för ragg och lyssna på Lasse Lönndal, känd från TV.

Bilen är fortfarande ett måste dit bussarna inte når. Bredbandsfibern gör att allt fler kan jobba där man vill. Internet bryter isolering. På sociala delningstjänster mest som kvirrig säkerhetsventil för än ersätter lokala nätmedier inte den tidning vi inte längre prenumererar på.

Bygderörelsen ”Hela Sverige ska leva” är vår tids rumpnissar. Inåt en stark kraft som med sina vaffödå vitaliserar växtkraft, byggt på tradition. Gårdsbutiker och vandringsleder gör bygden attraktiv men ekotrenden ger begränsad tillväxt.  Folkrörelsen är rätt osynlig utåt för att frön ska gro till sig nya tidens näringar, typ företag som Hogia i Stenungsund och Autoliv i Vårgårda. Den dynamiken behövs för att vända utvecklingen i bakvattenregionerna.bygdeutveckling, politik.

/ Av Ingemar Lindmark